Rädda klimatet: Ät mer kött och drick mer mjölk!

”Vi kanske inte tänker på det med dagens välfyllda livsmedelsbutiker, men Sverige är fortfarande ett kargt land med kort odlingssäsong, med undantag av några öar av slättbygder. Men en sak växer dock riktigt bra här: gräs. Det här är ett land gjort för kor, får och andra idisslare.”

Forskning & Framsteg, mars 2012

De som hatar djur och inte vill att det skall existera några tamdjur, utan vill utrota dessa (aka ”veganer”), brukar numera hävda att idisslare som kor och får är skadliga för klimatet p.g.a. att det bildas koldioxid och metan när biomassa jäser i idisslarnas magar (våmen), som om det inte bildas metan och CO2 när biomassa förmultnar av sig själv i naturen när det vissnat om hösten. Ett annat argument från djurhatarna är att människor svälter om vi låter mark gå till djurfoder.

Svältargumentet är förstås rent nonsens, så länge det handlar om naturbetesdjur, eftersom dessa betar marker som inte duger till att odla i princip något annat än gräs på, t ex p.g.a. för tunn jordmån, för torrt, för fuktigt, för brant, för skuggigt etc.

Dessutom är betesmarkerna de artrikaste biotoperna vi har i Sverige där man kan hitta 1000-tals olika arter av växter, insekter, fåglar och annan flora och fauna. Så pratar man biologisk mångfald så är det inte varg som gäller, då är det betesmark och tamdjur man skall gynna.

Nu har det visat sig att i själva verket så binder betesmark mer kol (CO2) än vad som de betande djuren släpper ut, medräknat den skadligare växthusgasen metan. Ett europeiskt forskningsprojekt, Green Grass, har visat att gräsmarken binder mellan 400 och 1000 kilo kol (=ännu mer CO2 än så alltså) per år och hektar, netto, trots bete.

En annan rapport från Jordbruksverket visar dessutom att svensk trädbevuxen betesmark (den typ av traditionell svensk betesmark som EU:s italienska inspektörer tror är skog om det finns mer än 50 träd per hektar, trots att en skog innehåller 500 – 2500 träd per hektar, och som EU därför förbjudit), binder ännu mer kol än så.

Från Forskning & Framsteg:

”I en annan rapport från 2011 konstaterade Jordbruksverket att betesmark, som det även växer träd på, binder så pass mycket kol att det helt uppväger klimatpåverkan från nöt och lamm – utsläppen blir noll eller till och med negativa.”

Från Livsmedel i fokus:

”Karl-Ivar Kumms studier visade att nötköttsproduktion släpper ut ca 20 kg CO2e per kg kött, om djuren betar på trädlösa marker. Betar de istället på marker med träd kan nettoutsläppet minska till noll.

I lammproduktion kan man komma under noll, om djuren betar på trädbevuxna marker. Kolinlagringen i de växande träden kompenserar då mer än väl utsläppen från foderodlingen, djurens foderomsättning och gödseln. När träden avverkas kan veden ersätta fossila bränslen. Sedan ska nya träd planteras.

Bra resultat, tyckte Karl-Ivar Kumm, men Jordbruksverket var inte lika imponerat. Det här var inte resultat som man hade räknat med och att plantera träd på hagmarkerna stämmer inte överens med EUs riktlinjer.”

Kort sagt så om man vill rädda klimatet skall man äta mer naturbeteskött från ko och lamm och dricka mer naturbetesmjölk. I princip allt svenskt lammkött är naturbeteskött, oavsett om det är ekologiskt eller ej.

Säkraste sättet att göra detta är att välja ekologiska produkter, där kraven på betestid är högre än för annat jordbruk, men lamm är att föredra.

Man bör förstås välja bort det industriella icke-ekologiska gris- och kycklingköttet. Samtidigt skall man komma ihåg att även om gris och kyckling får spannmål som foder så når inte allt odlat spannmål livsmedelskvalitet, utan duger bara till djurfoder. Skall inte stora delar av skördarna, speciellt dåliga år, bara kasseras, så behövs det djur som kan äta sämre kvaliteter av spannmål.

Att trädbevuxna marker i själva verket kan låsa in mer kol (=producera mer biomassa) än trädfria marker ligger i linje med teorierna kring permakultur. Det är ju tämligen självklart att om man inte bara odlar på ytan, utan också på höjden, så höjs den totala produktionen av biomassa och med det inlagringen av kol.

Odlar man dessutom t ex äppelträd på betesmark så får man alltså inte bara ut kött utan även mat även i den tredje dimensionen. Just fruktträdbevuxna betesmarker är också de absolut artrikaste markerna vi har i Sverige, där det bland annat växer ett antal orkidéarter som inte hittas någon annanstans i världen.

Så nästa gång någon djurhatare gnäller över klimatet eller världssvälten så kan du bara skratta och skaka på huvudet över personens okunskap.

Om du inte redan gjorde det.

Och den som skiter i klimatförändringar bör se till att bli vegan bara för att jävlas. Klimatfrågan har ofta kapats av olika politiska grupperingar som använder den för att driva sina egna agendor, vilket t ex djurhatarna visat på.

För övrigt vill EU att vi skall börja importera sjuka tamdjur till Sverige, då våra krav på friskhet är ett handelshinder, t ex skall man inte få kontrollera om djur bär på salmonella. Svenska djurbesättningar har låg användning av t ex antibiotika, men EU vill säkerställa att vi får in samma bakteriestammar som härjar på kontinenten. Man har ju redan ordnat dvärgbandmask och fransk hjärtmask. Bara rabies kvar framöver, men vi kan vara säkra på att det kommer. Bara en tidsfråga.

Källa: Cornucopia

Läs gärna Vegomyten : maten, rättvisan och en hållbar framtid av Lierre Keith

»Vegomyten är mer insiktsfull än det mesta som
skrivs om global hållbarhet i matfrågan.«

Sverker Lenas, Dagens Nyheter, 12 september 2010

Läs bokbeskrivning här…

Länkar:

Kolhydratsindustrin vilseleder och skrämmer:

3 svar på ”Rädda klimatet: Ät mer kött och drick mer mjölk!”

  1. Mer kött och mjölkprodukter från naturbetesproduktion är helt OK! Men en stor del av foderproduktionen och övrig vegetabilieproduktion kommer från handelsgödslade och sprutade åkermarker. Därav till stor del att åkermarken står för minst 50 % av fosfor- och kvävetillskotten (dessutom extremt växttillgänga) till vattendrag, sjöar och omgivande hav. Övergödningen av våra vatten har således till stor del sin orsak i närsaltsläckagen från ”industrijordbruket”. Läckagen ger en mycket stor organisk produktion i form av bl a växtplankton, vilka vid sin nedbrytning ger en stor metanproduktion och i värsta fall även syrgasbrist, vilken i sin tur accelererar metanproduktionen men även ger svavelväte. Lite grovt kan man beräkna att övergödningens metanproduktion till sin verkan är minst lika stor som samtliga koldioxidutsläpp i Sverige! En för många helt okänd klimatpåverkande källa… Kanske ska den här källan till vårt jordbruks klimatpåverkan fortsätta att vara okänd?

  2. Jag tycker att det är dags att slakta klimatgasernas påverkan på jorden.
    Den allra värsta klimatgasen är diväteoxid, den står för 95 % av klimatgaseffekterna.

    Blir det varmare ökar produktionen av diväteoxidgas som sedan kondenseras högre upp i atmosfären och bildar stora vita diväteoxidkondensat. Dessa kondensat speglar bort solstrålningen varför temperaturen sjunker och produktionen av diväteoxidgas minskar som leder till att kondensaten högre upp i atmosfären minskar och solens strålar speglas inte bort i lika stor grad. Därför ökar solinstrålningen, det blir varmare som ökar produktionen av diväteoxidgas som sedan kondenseras högre upp i atmosfären och bildar stora vita diväteoxidkondensat. Dessa kondensat speglar bort solstrålningen varför temperaturen sjunker och produktionen av diväteoxidgas minskar som leder till att kondensaten högre upp i atmosfären minskar och solens strålar speglas inte bort i lika stor grad.

    Detta kallas ett självstabiliserande system som ser till att solinstrålningen hålls i stort sett konstant av de moln som diväteoxiden, a.k.a. vatten, orsakar.

    Koldioxid och metan är för obetydliga gaser, CO2 finns i en koncentration av 0,038 % och CH4 i en tusenfalt lägre koncentration, 0,000038 %, i atmosfären. Men det ser så mycket värre ut med 380 PPM respektive 380 PPB.
    PPM= Parts per million (miljondelar) och PPB = Parts per billion (miljarddelar).

    Så dessa växthusgaser är oskyldiga till växthuseffekten. Den skyldige är SOLEN som om den ändrar sin utstrålning med 1 % kan ändra klimatet. Men det stabiliseras av vattenångan och molnproduktionen.

    Så klimatdebatten är ett utmärkt sätt att skrämma befolkningen till att acceptera mera skatter till staten.

Kommentera