En kalori är INTE en kalori – video om fetma (del 1)

.

Introduktion – trailer

UCTV Prime: The Skinny on Obesity Series (Trailer)

Det handlar inte främst om kalorier in och kalorier ut, även om uttrycket är tekniskt korrekt. Vi människor är hormonellt styrda och samma mängd kcal kan ge både viktnedgång och viktuppgång, en kalori är inte likt en annan och alla människor är både lika och olika. Bland annat varierar vår metabolism (vår förbränning) och vår fettinlagring, beroende på vad vi äter.

Framför allt påverkas vår hälsa av vad vi äter, där vikten mest är en riskmarkör (man dör inte i förtid av övervikt, utan av sjukdom). Vikten ökar parallellt med andra sjukdomar, men sjukdomar utvecklas också  även för normalviktiga. Dags att inte bara fokusera på vikten.

Nedan första filmen i UCTV-serien med titeln ”The Skinny on Obesity”, där bland annat Robert Lustig deltar (fler filmer med honom här…). Nästa film släpps om en vecka.

– ◊ –

Några klipp med kommentarer

Klippet ovan säger att risken att drabbas av metabola syndromet är 80 % vid fetma, men att risken är 40 % även om man är normalviktig, om man äter fel mat. Vi har tidigare berättat om hjärtsjukdom som den ”tysta döden” som utvecklas utan att märkas, trots att värden och vikt är bra (läs mer…).

Metabola syndromet

.
Följande sjukdomar och symptom utvecklas för 80 % av feta och för 40 % av normalviktiga, om de äter sjukdomsframkallande moderna västerländsk kost, typ svenska ”Tallriksmodellen” (en extrem högkolhydratkost):

  • Hjärt- och kärlsjukdom, vår största dödsorsak.
  • Obalanserade fettsyror
  • Högt blodtryck
  • Typ 2 diabetes
  • Demenssjukdomar
  • Cancer
  • Polysystic ovarian syndrome. Drabbar 5 – 10 % av kvinnor i fertil ålder vilket kan innebära ofrivillig barnlöshet – Googleöversatt
  • Fettlever (läs mer…)

 ◊

Samhällskostnader

.
Cirka 75 % av hälso- och sjukvårdskostnaderna beror på metabola syndromet och för Sverige innebär det 225 miljarder kronor per år (0,75×300 mdr).

Kostnaderna går att relativt enkelt halvera, vilket skulle frigöra 112 miljarder kronor per år och i tillägg skulle landets konkurrenskraft stärkas genom ett friskare arbetsliv.

[Jämför med fastighetsskatten som inbringar cirka 25 miljarder kronor per år, som ofta framställs som viktig för att finansiera välfärden.]

En fungerande friskvård skulle göra det möjligt att sänka skatten per förvärvsarbetande (4,2 miljoner st) med drygt 25.000 kronor per person och år, men framför allt skulle många besparas ett stort lidande. Om två arbetar blir det 50.000 kr per år, skattefritt.

Om inte nuvarande utveckling bryts är prognosen att sjukvårdens kostnader kan stiga med 270 procent fram till 2040 – alltså närmare en tredubbling av utgifterna.

Världshälsoorganisationen WHO

.
Icke-smittbara sjukdomar (kostrelaterade) sprider sig nu epidemiartat över hela världen, inte minst i utvecklingsländer. Det är dags för ansvariga politiker att vakna upp och på allvar ta itu med problemet – som tekniskt sett är ”enkelt” att lösa.

Problemet ligger mer på det politiska planet, som verkar vara styrt av särintressen.
.

.
Ovan ett utdrag ur WHO´s rapport gällande icke-smittbara sjukdom (kostrelaterade):

”En utmaning av epidemiska dimensioner”

Vad göra?

Vi kan sluta äta det som skadar (som t.ex. Livsmedelsverkets extrema högkolhydratkost) och ät istället riktig god mat (njutmetoden).

Det fordrar att auktoritära myndigheter slutar med att distribuera sjukdomsframkallande kostråd framtagna och sponsrade av industriella intressen och av aningslösa politiker.

Läs mer … Snabbguide

Kommentera