Fetmaepidemi trots kostråd

Två år har gått – men artikeln är fortfarande lika aktuell – och debatten fortsätter i samma spår.

Hur länge till skall denna fars tillåtas få fortgå? Två förlorade år och varje vecka innebär stora ekonomiska förluster och ett enormt mänskligt lidande!

Nuvarande kostråd har förvärrat situationen. Sedan Livsmedelsverket introducerade sin nyckelhålsmärkning 1989 har fetman fördubblats och diabetes trefaldigats till 400.000 diabetiker och lika många prediabetiker.

ETT ALARMERANDE RESULTAT SOM BORDE VÄCKA DEN SÖMNIGASTE POLITIKER! –  Men icke!

Nu har regeringen tilldelar Livsmedelsverket ytterligare 5 miljoner kronor under 2012 och 2013, så att barnen tidigt skall kunna inskolas på den kost som vi vet ger diabetes, fetma och ont i magen. En kost som först ger hyperaktiva barn som sedan snabbt blir trötta och hungriga. Det blir inte lätt för lärarna att bemästra den situationen och inte lätt för barnen att vara koncentrerade. Skolresultatet och vår framtida konkurrenskraft blir därefter.

Man skulle kunna skratta åt det om inte hela vårt framtida välstånd är beroende på att vi löser problemet och om det inte hade inneburit ett stort mänskligt lidande. Nu är det bara tragiskt.

Statsbudgeten må vara i balans idag, men ohälsan och sjukvårdskostnaderna skenar iväg och det är bara en tidsfråga innan statsbudgeten dras med, på grund av nuvarande kost- och sjukvårdspolitik (som industrin tillåts dirigera). Väljarna kommer inte heller att acceptera den ojämlika vård som denna politik resulterar i.

GP 22 november 2009: Fetmaepidemi trots kostråd

Trots kostråd om att konsumera mera fleromättade fetter och kolhydrater i bröd, pasta, ris och flingor och samtidigt minska intaget av mättat fett har vi en aldrig skådad fetmaepidemi. Det är något som inte stämmer med dessa kostråd. Vem har rätt, Naturen eller dietisterna? skriver Lisbeth Candow, kostrådgivare, i en replik till kostdebatten.

De senaste 30 årens kostråd har medverkat till en aldrig tidigare skådad fetmaepidemi, ökning av diabetes typ 2 och inflammatoriska sjukdomar. Kostråden uppmanar till att konsumera mera fleromättade fetter från växtoljor och frön – bland annat i margarin – samt kolhydrater i bröd, pasta, ris och frukostflingor och minska intaget av mättade fetter, till exempel smör.

Dock inser både allmänheten och fristående forskare att något inte stämmer med dessa kostråd. Särskilt som modersmjölken innehåller 55 energiprocent fett varav hälften från mättat fett jämfört med den nu av Livsmedelsverket och dietister rekommenderade lättmjölken till barn med maxgränsen 10 energiprocent mättat fett! Vem har rätt? Naturen eller dietisterna?.

Varje läkare och dietist vet, eller borde veta, att en kolhydratrik kost med mycket bröd, potatis, pasta ökar insulinproduktionen. Några av insulinets effekter är aptitökning och att stimulera inlagringen av fett i fettcellerna. Frekvent ökad insulinutsöndring kan medföra insulinresistens, diabetes typ 2 och höga blodsockerhalter med grogrund för inflammatoriska processer, samt ökad bakterie- och svamptillväxt. Ökad mängd inflammatoriska processer ökar kolesterolproduktionen. Vad har det mättade fettet med det här att göra?

Halvering av grädde och smör

Från början av 1980-talet och framåt har konsumtion av smör och grädde halverats, medan konsumtionen av margariner, lightfettprodukter, socker och spannmål ökat mångfalt i bland annat Sverige. Samtidigt sker en dubblering av diagnostiserad fetma (BMI över 30), en ökning av hjärt/kärlohälsa och en inte så hedervärd placering som tvåa i världen av diabetes typ 2 patienter. På knappt en generation! Vad har det mättade fettet med det här att göra?

Jørgen Vesti Nielsen, överläkare på medicinkliniken i Karlshamn, initierade den så kallade Karlshamnsstudien. 2004-2008, följde man 16 personer med typ 2 diabetes. De åt lågkolhydratkost och fett respektive kost med mera kolhydrater och mindre fett. Inte bara vikten och blodsockret förbättrades med lågkolhydratkost, även blodfetterna var betydligt bättre. Särskilt kvoten kolesterol/HDL, som ger det bästa måttet på risk för hjärtsjukdom bland vanliga blodfettsvärden, förbättrades.

Kolesterol livsviktigt

Kolesterol är en livsviktig komponent. Det ingår bland annat i gallsyra, hjärnan och i samtliga cellmembran och skyddar vid inflammatoriska processer. När LDL och andra lipoproteiner oxideras är det främst fleromättade fettsyror och inte kolesterol som är problemet. Detta faktum är dåligt känt vilket medfört allvarliga felbedömningar av kolesterol i blodfetter.

Enligt WHO:s rekommendationer är huvudargumentet mot det mättade fettet att det höjer blodets kolesterolhalt. Detta nämner även dietisterna Christina Berg och Maria Magnusson. Ett tiotal kontrollerade studier har emellertid visat att inte ens ett intag av mättat fett som är 2–5 gånger högre än WHO´s övre gräns påverkar vare sig total- eller LDL-kolesterolet.

Radikal omvärdering pågår

En radikal omvärdering av vilken kost som bäst motverkar diabetes, övervikt och hjärt/kärlproblem pågår nu över hela världen. Aktuellt stöd för lågkolhydratkost mot diabetes kommer från kontrollerade, kliniska experiment (3,4) och välkontrollerade studier av fördelar med lågkolhydratkost (5) även utan viktnedgång (6). Flera studier visar även på fördelar när det gäller blodets lipider till och med i studier där kolhydraterna har ersatts med mättat fett (2,7-9). Se referenser.

Slutligen, till min stora glädje ser jag att sunt förnuft åter råder bland allmänheten i Sverige. Smörkonsumtionen ökar, röd mjölk likaså. Det är kanske dags för Christina Berg och Maria Magnusson att ompröva sina teorier?

Lisbeth Candow
lic kostrådgivare, föreläsare och skribent

Referenser:

  1. American Diabetes Association: Diabetes Care 2006, 29: 2141-2157.
  2. Ravnskov U: The Cholesterol Myths: Exposing the Fallacy that Cholesterol and Saturated Fat Cause Heart Disease. NewTrends Publishing, 2000
  3. Nielsen JV, Joensson EA: Nutr Metab (Lond) 2006, 3:22.
  4. Yancy WS, Jr. , et al: Ann Intern Med 2004, 140:769-777.
  5. Boden G, et al: Ann Intern Med 2005, 142:403-411.
  6. Gannon MC, Nuttall FQ: Diabetes 2004, 53:2375-2382.
  7. Ginsberg HN, et al: Arterioscler Thromb Vasc Biol 1998, 18:441-449.
  8. Krauss RM, et al.: Am J Clin Nutr 2006, 83:1025-1031.
  9. Feinman RD, Volek JS: Nutr Metab (Lond) 2006, 3: 24.

– ◊ –

Två år senare – idag

FRIA ORD – GP – 2011 11 16

.

Fler sjuka trots minskad konsumtion

Efter 1920 noterades en markant ökning av hjärt-kärlsjukdomar. Idag utgör de cirka 40 procent av alla dödsfall i västvärlden.

Om teorin att mättade fetter orsakar dessa sjukdomar stämde, borde en motsvarande ökning av andelen animaliskt mättat fett i maten kunna påvisas under denna tid. Det har snarare blivit en minskning.

Sjukdomsorsaken är sannolikt ökad konsumtion av raffinerad vegetabilisk olja från omättade och fleromättade fettsyror, kemikaliestinna margariner och socker/snabba kolhydrater.

Korståget mot det mättade animaliska fettet har emellertid eskalerat och grunden lades av Ancel Keyes som med manipulerad statistik visade att just dessa fetter bidrog till hjärt-kärlsjukdomars ökning.

Den så kallade Seven Countries Study 1958-64 tog bort resultaten från flera befolkningsområden som med signifikans visade raka motsatsen. Underligt att inte modersmjölk fått varningsflagg då andelen mättade fettsyror är närmare 50 procent.

Uttrycket ”vetenskap och beprövad erfarenhet” säger i det här fallet inte ett dugg.

Ancel Keyes berömda förfalskning enligt ovan ligger till grund för efterkommande antaganden som över tiden klassats som vetenskap. För den hugade råder jag till läsning av artikeln i Dagens Medicin [1] skriven av 12 läkare, forskare och professorer samt Livsmedelsverkets referensstudier.

Lisbeth Candow
Lic. kostrådgivare

– ◊ –

Not [1] DAGENS MEDICIN 2009-04-07

Livsmedelsverket bör omedelbart sluta med kostråd till allmänheten!

Varningarna mot det mättade fettet saknar all trovärdighet, skriver Uffe Ravnskov med flera.

– ◊ –

Vår kommentar:

Livsmedelsverket och Folkhälsoinstitutet saknar uppenbarligen kompetens inom de områden de verkar och den handläggningstid de verkar behöva fungerar inte i dagens värld. Dessa tjänstemän vidarebefordrar råd som industrin utformat och genom att regeringen parkerar viktiga problem hos dessa institutioner så förblir de olösta.

Konsekvenserna är katastrofala för medborgarna, både mänskligt och ekonomiskt.

Detta är en politisk fråga av hög dignitet. Är det våra förtroendevalda politiker eller industrin som skall styra folkhälsan och sjukvården?

Team KOSTDEMOKRATI

 

 

716 svar på ”Fetmaepidemi trots kostråd”

Kommentera