Potatis bort, grönsaker fram i rampljuset

Not: glycocemic load = glykokemisk belastning, potassium = kalium

Googleöversatt:

USDA (United States Department of Agriculture) vill begränsa potatis i skolornas lunch för att göra plats för grönsaker som broccoli, en bra plan. Potatis har en liknande effekt på blodsockret som en burk läsk, och i stora mängder ökar risken för fetma och diabetes.

Potatis innehåller viktiga näringsämnen – C-vitamin, kalium och vitamin B6, för att nämna några. Men potatisen är inte den enda källan till dessa näringsämnen, inte heller den bästa. Till exempel har lika mängd broccoli nästan nio gånger så mycket C-vitamin som en potatis och vita bönor har ungefär dubbelt kalium. Problemet är att en portion potatis höjer blodsockret på ungefär samma sätt som en burk Coca Cola eller som en handfull gelégodis.

Det är ett högt metaboliskt pris att betala för näringsämnen som barnen istället kan få från andra källor.

– ◊ –

Läs hela inlägget på : Matfrisk Blogg

– ◊ –

Vår kommentar:

Alldeles utmärkt initiativ att byta ut potatis mot nyttiga grönsaker som man kan äta mycket av utan att bli fet och sjuk. Potatis är gödningskost som snabbt höjer blodsockret och således också bereder vägen för diabetes.

Först bli skolbarnen ”speedade” av potatis och lättmjölk [1] och de får svårt att sitta still. Sedan blir de trötta och hungriga när blodsockret faller efter cirka två timmar.

Högt blodsocker ger ett kraftigt insulinsvar, vilket gör att en del energi lagras in som fett och energin tar därför slut snabbare. Höga insulinnivåer innebär också att skolbarnen inte har tillgång till sina fettenergireserver, de får energibrist och blir slöa och hungriga.

  • Hur skall eleverna kunna tillgodogöra sig undervisningen när de antingen är ”speedade” eller trötta?
  • Elever med ADHD (ca 10 %) får det extra tufft, vilket sannolikt också stör undervisningen för alla.
  • Hur roligt är det att vara lärare med elever som har svårt att koncentrera sig?
  • Hur roligt är det att vara elev när undervisningen upplevs som jobbig?
  • Hur roligt är det för ungdomar att bli feta?
  • Hur bra är det för ungdomar att börja röka för att dämpa aptiten? För att slippa bli feta.
  • Har Sverige råd med en undervisning som fungerar dåligt? Med en accelererande ohälsa?

Intressant att även USA börjar röra på sig mot en mer hälsosam kost.

Vi på KOSTDEMOKRATI  jobbar på att även i Sverige kunna erbjuda ett alternativ till potatis i skolan, som t.ex. en gratäng med broccoli eller blomkål med smör, grädde och ost.  Ett enklare alternativ är en Coleslaw sallad (en vitkålssallad med fet energirik majonnäs), en sallad som håller sig flera dagar om något blir över (inget behöver kasseras).

Jättegott och nyttigt utan att vara fettbildande och utan att höja blodsockret. Fullt med energi så att skolbarnen orkar vara fokuserade hela skoldagen. Smör och grädde är därtill bland det billigaste man kan ”tanka”, ur energisynpunkt. Kranvatten är billigare att dricka ur glas, än att blanda i maten (lättmargarin innehåller ca 60 % vatten).

Team KOSTDEMOKRATI

– ◊ –

Not [1] Läs en intressant analys av relationen mellan socker och fett i lättmjölk. Lättmjölk ökar sockerintaget med 50% jämfört med standardmjölk. Vi kanske skall kalla det sötmjölk istället för lättmjölk? Man blir dessutom fet av lättmjölk så ordet ”lätt” är missvisande. Citat; ”Ska barnen dra ner på Coca Cola bör de också dra ner på lättmjölken, 9 mot 5 g socker per 100 ml.” [2]

Not [2] Sveriges Konsumenter i Samverkan heter numera Konsument-Forum (läs mer…).

Potatis innehåller viktiga näringsämnen C-vitamin, kalium och vitamin B6, för att nämna några. Men potatisen är inte den enda källan till dessa näringsämnen, inte heller är det bästa: Cup för kopp, till exempel har broccoli nästan nio gånger så mycket C-vitamin som en potatis och vita bönor har ungefär dubbelt kalium. Men en kopp potatis effekter blodsocker på ungefär samma sätt som en burk Coca Cola eller en handfull jelly beans. Det är en hög metabolisk pris att betala för näringsämnen som barnen lätt kan få från andra källor.

886 svar på ”Potatis bort, grönsaker fram i rampljuset”

Kommentera