Länk mellan autism och diabetes? (och om UC/Crohns)

Paleofriend om autism, diabetes och ADHD:

Jag (paleofriend) följer området autism med ett särskilt intresse för jag har länge trott att det är något skumt med det. I vissa länder som USA och UK är det nu ca 1% av alla barn som får diagnosen autism spectrum disorders (ASD), från att ha varit okänt och mycket ovanligt för några decennier sedan. Utvecklingen har skett parallellt med andra välfärdssjukdomar och sammanfaller med både skrämselpropagandan mot solljus (vitamin D) och med införandet av kostråden. Det sammanfaller också med att antalet vacciner för små barn har ökat (och vissa tror att autism är det direkta resultatet av det).

Området autism verkar inte få de resurser som krävs för att man snabbt ska kunna komma fram till vad orsakerna är, och det känns igen från andra områden där det finns starka finansiella intressen involverade. Den officiella hållningen verkar vara att det handlar om något genetiskt, men man mumlar i skägget. Det är redan klarlagt att sjukdomsutvecklingen handlar om något genetiskt (som det mesta i människokroppen), och det är inte osannolikt att vissa kan vara mer predisponerade för sjukdomen än andra. Men det förklarar inte vad det är som utlöser den genetiska komplikationen, alltså vilken miljöfaktor det handlar om. Det är ju det senare som är intressant. När en unge på hundra blir autistisk borde man fatta att det är bråttom! Andra, mindre allvarliga diagnoser med neurologiska kopplingar, har o ckså ökat mycket kraftigt, och exvis ADHD närmar sig 10% av barnen i Sverige. Någonting är rejält fel, det kan vem som helst inse.

Personligen tror jag att ökningen av autism handlar om flera miljöfaktorer. Mycket talar för att en allvarlig brist på vitamin D hos mor och barn försvårar en normal utveckling av hjärnan. Vitamin D behövs också för att immunförsvaret ska fungera, och de som får diagnosen har ofta problem med det. Många föräldrar med autistiska barn menar att det var vaccinationer som utlöste sjukdomen, men området är kontroversiellt och minst sagt infekterat.

Det är ingen överdrift att säga att det forskas för lite på miljöfaktorerna. Tills vi vet mer kan man tänka själv och kanske ifrågasätta om den moderna livsstilen egentligen är så bra för människokroppen. Vet ”experterna” egentligen vad de talar om när de påstår att vi inte behöver så mycket vitamin D och att det är jättebra med stora lass med snabba kolhydrater, vegoljor, margariner och lättprodukter? DET vet vi nu att de inte gör!

Det är mycket glädjande att se en ny vinkling på autismforskningen i en ny artikel i Science Daily: Common Link Suggested Between Autism and Diabetes: Study Implicates Hyperinsulinemia in Increased Incidence of Autism. Från texten (min översättning):

”Det verkar som om både typ 2 diabetes och autism har en gemensam underliggande mekanism – försämrad glukostolerans och hyperinsulinemi,” säger biokemisten Michael Stern vid Rice University, författare till en debattartikel som nu finns online i den här månadens utgåva av Frontiers in Cellular Endocrinology.

Hyperinsulinemi, ofta ett förstadium till insulinresistens, är ett tillstånd som karaktäriseras av höga nivåer av insulin i blodet. Insulinresistens förknippas ofta med både fetma och typ 2-diabetes.

”Det skulle vara mycket enkelt för kliniska forskare att testa min hypotes,” säger Stern. ”De kan göra det genom att sätta autistiska barn på en lågkolhydratkost som minimerar insulinutsöndringen och se om symptomen förbättras.”

Läs hela rapporten i Frontiers in Cellular Endocrinology: Insulin signaling and autism.

Länk: paleofriend

– ◊ –

Vår kommentar:

Sedan 1950-talet har astma, allergier, magsjukdomar, allergier, cancer, hjärt- och kärlsjukdomar ökat epidemiskt och praktiskt taget alla resurser läggs på reparation med hjälp av läkemedel och kirurgi.

Praktiskt taget noll läggs på prevention, tvärtom basuneras ut råd som gör alltfler allt sjukare.

Vi avlyssnade en föreläsning anordnad av ”Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka” som hölls i Göteborg i veckan. Lokalen var helt full med 280 åhörare, när föredragshållaren under två och en halv timma berättade om Ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Läkaren som höll i föredraget var professionell inom sitt ämne, men vi fick bara se och höra ena sidan av myntet.

Vi fick lära oss att skilja på UC och Crohns, sjukdomens förlopp, hur utbredd den är och vilka läkemedel som finns och biverkningar (som i många fall är svåra). En del behandlingsmetoder är ytterst tveksamma ur resultatsynpunkt. De senaste medicinerna kostar vården en kvarts miljon kronor per patient och år (tyvärr så botar de inte, de trycker bara tillbaka symptomen).

Det finns uppenbarligen inget större intresse att forska i om hur maten påverkar sjukdomen (då hade man gjort det för länge sedan). Prevention vore att reducera marknadstillväxten, anslagen till forskning skulle minska och konsumtionen av dyra patenterbara mediciner skulle minska. Även följdsjukdomar skulle minska.

Endast patienterna och samhället skulle tjäna på att patienterna slutar äta det som skadar dem. Det finns en hel del vetenskap och erfarenheter på området, men det får man själv ta reda på. Läkare, sköterskor och dietister hävdar att man kan äta som vanligt och sedan skall man medicinera, trycka ner inflammationen med immunförsvarsdämpande mediciner, vilket inte sker biverkningsfritt.

Ulcerös kolit har sjudubblats (!) sedan 50-talet och drabbar nu 1.900 svenskar per år (i snitt 36 per vecka). Den drabbar minst fyra av 1 000 personer i Sverige (37.000 personer). Således en ny folksjukdom som gått om diabetes typ 1 (där Sverige är näst värst inom EU).

Omega-6 kan ligga bakom en tredjedel av samtliga fall av den svåra tarminflammation ulcerös kolit och omega-6 finns bland annat rikligt i margariner och växtoljor (läs mer…). Ännu ett skäl att inte påtvinga våra barn margarin i skolan.

Kosten (maten) som sannolikt har störst betydelse för både prevention och behandling avhandlades under föreläsningen på två minuter, då det inte finns någon forskning eller svar på denna fråga. Ytterst anmärkningsvärt då vi pratar om en ny mycket allvarlig folksjukdom med stort mänskligt lidande och stora vårdkostnader. Det var dock enligt föreläsaren OK att undvika den mat man märker att man blir sjuk av. Utnyttja den möjligheten!

Alla är vi olika som föreläsaren sade och vi måste prova oss fram, vilket gäller både kost och läkemedel. Men kost verkar inte läkare, sköterskor eller dietister veta något om. Vården är experter på läkemedel, vilket kan vara bra ibland, men inte som prevention och det är synd att kosten uteslutits när det gäller behandling. Om man fortsätter att äta det som skadar så har man ju receptet på en kronisk sjukdom som ständigt kräver mer läkemedel, ett ”naturalförlopp” som liknar det som de flesta diabetiker går igenom. Varför skall vi fortsätta äta det som skadar?

Vi har sammanställt erfarenhet som andra gjort här… (om UC och Crohns). Det är inte farligt att ersätta skräpmat med riktig mat. Men vi är alla olika och det kan vara klokt att försiktigt prova sig fram. De läkare som vi frågat säger att det är OK att utesluta den mat man inte mår bra av. När det gäller medicinering skall den ske enligt läkares ordination och de som inte är nöjda med sin läkare, bör byta läkare.

Höga blodsockernivåer och insulinhalter verkar vara boven i dramat när det gäller mycket. Det orsakar diabetes, fetma, metabola syndromet, cancer och nu verkar även ADHD och autism ha kopplingar mot höga insulinnivåer.

  • Höga insulinnivåer får man genom att äta enligt Livsmedelsverket tallriksmodell med extremt högt kolhydratintag (50 – 60 E%). Varför vi skall äta oss sjuka på en extremkost som vi aldrig tidigare ätit, kan inte Livsmedelsverket svara på, de har bara bestämt att det skall vara så.
  • Låga insulinnivåer får man om man tillämpar ”NJUTMETODEN”.

Det verkar som om folket själva får ta reda på vad som är bäst för folkhälsan. Auktoriteter som ger felaktiga kostråd får vi helt enkelt betrakta som sjömärken som skall rundas, om man inte vill gå på grund.

Team KOSTDEMOKRATI

 

382 svar på ”Länk mellan autism och diabetes? (och om UC/Crohns)”

Kommentera