När kirurgin blev lösningen

GP om fetma och fetmakirurgi:

Operation är inte alltid den bästa metoden att behandla fetma. Ändå opereras allt fler patienter.

Få skulle tycka att livslång sondmatning skulle vara ett bra sätt att behandla patienter med anorexi eller bulimi. Behandlingen skulle visserligen hålla patienterna vid liv, men patienterna skulle sannolikt inte bli botade från sin ätstörning. När det gäller patienter med fetma, som kan lida av en lika allvarlig ätstörning, ordineras dock operation som huvudsaklig behandling. Operationer mot fetma är tio gånger vanligare i dag än för tio år sedan. I år kommer över 7 000 svenskar genomgå en operation som blivit ett av de vanligaste kirurgiska bukingreppen.

Nu börjar dock allt fler ifrågasätta om operation alltid är det bästa alternativet. Kirurgin erbjuder visserligen det effektivaste sättet att få människor att minska i vikt, vilket i sin tur minskar förekomsten av fetmarelaterade sjukdomar som diabetes typ – 2 eller hjärt- och kärlsjukdomar.

Men en operation är i sig inte riskfri. Komplikationer av olika art kan uppstå av eller till följd av själva operationen. Beror fetman på ett bakomliggande matmissbruk finns dessutom en risk att patienten byter detta missbruk mot ett annat efter operationen. De som opererats får heller inte alltid tillgång till den eftervård de behöver. Bland annat skulle många patienter behöva hjälp att operera bort överflödig hud efter operationen. Något som inte är en självklarhet i många landsting.

Med detta sagt finns det många som känner att operation varit rätt för dem. De som tidigare har prövat de mesta för att gå ned i vikt, men misslyckats. Denna grupp av motiverade och pålästa patienter ska naturligtvis även fortsättningsvis i samråd med sin läkare kunna välja operation.

Men frågan är alltså om inte patienterna borde erbjudas fler alternativ än en nummerlapp till operationskön. I så fall behöver patienterna utredas och informeras om andra behandlingsalternativ i högre utsträckning än vad som sker i dag. I region Skåne har denna fråga väckts. Ordföranden för hälso- och sjukvårdsnämnden Carl Johan Sonesson (M) vill, enligt Sydsvenskan, införa ett obligatoriskt vårdprogram för alla patienter som är intresserade av fetmakirurgi. Det är ett bra initiativ.

Men precis som med alla andra sjukdomar är ändå det effektivast att arbeta förebyggande. Överviktiga barn blir exempelvis oftare överviktiga som vuxna än normalviktiga barn.

Det är därför oroväckande att förekomsten av övervikt och fetma bland barn ökar. 2008 vägde 17 procent av lågstadiebarnen i Västra Götaland för mycket.

Regionens mål är att ha lägst andel barn med övervikt eller fetma i Sverige. Det är bra, men det återstår mycket arbete innan detta mål är uppnått. Det handlar om att få barnen att äta bättre, men i lika hög grad att få dem att röra sig mer.

Källa: GP ledaren 15/8 -11

– ◊ –

Vår kommentar:

Gastric Bypass uppfyller inga krav alls, ändå opereras i snitt en svenskt per timma, dygnet runt, året runt.

Lågkolhydratkost (LCHF) är godkänd av Socialstyrelsen, enligt vetenskap och beprövad erfarenhet, för behandling av diabetes och övervikt, sedan 16 januari 2008. Således är sjukvården skyldig att erbjuda denna möjlighet enligt lag.

Med NJUTMETODEN skulle de flesta blivit friska, utan biverkningar. Men detta förvägras majoriteten. Varför?

…..…..

756 svar på ”När kirurgin blev lösningen”

Kommentera