by Länkar
Syge fedmeopererede vælter ind på hospitalerne
15:07, 18 juni 2011 in GBP by Länkar
Lone S. Jensen, ledende overlæge, mener, at Sundhedsstyrelsens metode i undersøgelsen af komplikationer efter fedmeoperationer er ’antikvarisk’. »Sundhedsstyrelsens tal viser ikke det rigtige billede, for virkeligheden har overhalet tallene,« siger hun.
Syge fedmeopererede vælter ind på hospitalerne
Vi drukner lige nu i voldsomme komplikationer af fedmeoperationer, siger ledende overlæge fra Aarhus Universitetshospital og sår tvivl om Sundhedsstyrelsens fedmetal. Sundhedsstyrelsen slår kritikken hen.
Skaber hulrum
Den hyppigste operation er gastric bypass, hvor lægerne lukker en stor del af mavesækken af og laver en ny, mindre mavesæk, men ifølge Lone S. Jensen skaber det efterfølgende vægttab et hulrum i bughulen, som så giver tarmslyng. Det kræver genindlæggelse, og for nogle patienter betyder det stomi, fordi tarmene er så medtaget, at de holder op med at fungere. Og for en enkelt patient betød komplikationerne altså døden.
»Lige nu har vi otte genindlagte fedmeopererede, hvoraf de tre ligger på intensivafdelingen og er meget syge. Patienterne har jo ikke været orienteret om disse alvorlige komplikationer, fordi vi ikke kendte til dem, og jeg er sikker på, at patienterne havde foretrukket en anden behandling end operation, hvis de kendte til konsekvenserne. De alvorlige komplikationer er et hovedargument for at få antallet af operationer ned,« siger Lone S. Jensen, der derfor også bakker op om de nye og strammere fedmeregler.
»Der er ingen grund til at operere løs, når vi ser disse komplikationer. Jeg vil ikke afvise, at overvægtige under den nuværende grænse på BMI 50 kan have brug for en operation, men det skal være efter meget grundige overvejelser. Og måske skal man individualisere reglerne, så de ikke lægger sig op ad rigide BMI-grænser,« siger Lone S. Jensen.
Patienter fra privathospitalerne.
Da næsten 90 pct. af fedmepatienterne er opereret på privathospitalerne, kommer patienterne med komplikationerne dermed også hyppigst fra privathospitalerne.
»Vi har jo ikke regnet med at genoperere alle de patienter og har derfor været nødt til at trække ressourcer fra andre områder. Vores dagligdag hænger ikke sammen, og vi er reelt ved at blive væltet af disse fedmekomplikationer, for når vi hele tiden opererer den slags patienter akut, må vi udskyde andre operationer,« siger Lone S. Jensen uden at ville præcisere, hvilke behandlinger og patienter der må vente længere.
»Vi oplever en stigning i antallet af patienter med komplikationer efter fedmeoperationer, og der er formentlig tale om en stigning på mellem 50 og 100 pct,« siger han.
- ◊ -
Vår kommentar
Gastric Bypassoperationer kostar landstingen mer än 300.000 kronor per patient:
- Själva operationen kostar runt 100.000 kronor (ibland köper patienterna operationen privat).
- Plastikoperation ligger runt 100.000 kronor (ibland får patienten själv betala operationen).
- Reoperationer och eftervård kostar minst 100.000 kr (troligen det mångdubbla). Förutom de rent fysiska medicinska effekterna av en kronisk näringsbrist får många psykiska problem och de med ätstörningar riskerar att bli drogberoende.
- Samhällets övriga kostnader i form av patienters arbetsoförmåga är inte heller försumbara.
Sammanfattningsvis är magoperation en dyrbar metod som därtill fungerar dåligt. Först nu börjar vi se omfattningen, konsekvenserna, av att stympa mage och tarmar så att en inre självsvält uppstår.
Fetmakirurgins risker uppmärksammas alltmer även i Sverige … Kalla fakta TV4
Leif Lundberg
Frank Nilsson
Leif Lundberg skrev 19:43, 18 juni 2011
GASTRIC BYPASS OPERATION FÖRLÄNGER INTE LIVET!
En ny undersökning av 850 patienter som ursprungligen hade ett medel BMI 47,4 visar att överlevnaden efter sju år inte var högre än för de som inte opererades. Vilket är anmärkningsvärt med tanke på patienternas höga vikt.
Sammanfattningsvis stora biverkningar och operation verkar inte heller förlänga livet.
Citat:
”In unadjusted analyses, bariatric surgery was significantly associated with reduced mortality (hazard ratio 0.64), but in an analysis of 1694 propensity-matched patients, bariatric surgery was no longer significantly associated with reduced mortality in both unadjusted (hazard ratio 0.83) and time-adjusted (HR 0.94) Cox regressions.
Previous studies have mostly identified control patients via the use of a diagnosis code of morbid obesity, says Maciejewski, which ”means they were probably not random samples of all patients eligible for surgery, and they were probably a sicker group [than those who underwent bypass], which might overstate the benefits of surgery.”
The results highlight the importance of statistical adjustment and careful selection of surgical and nonsurgical cohorts, particularly during evaluation of bariatric surgery according to administrative data. The survival benefits between the bariatric surgery and control group were modest in most previous studies and so may have been attenuated if adjustment for confounders had been possible, they explain.
Do Bariatric Surgery Patients Fare Better?
A new study in VA patients has found no survival benefit associated with bariatric surgery among older, severely obese people when compared with usual care, at least out to seven years….”
Källa: http://www.diabetesincontrol.com/articles/diabetes-news/11053-do-bariatric-surgery-patients-fare-better
Leif Lundberg skrev 20:40, 18 juni 2011
SOS-studien.
Till försvar för Gastric Bypassoperationer hänvisas ofta till SOS-studien, den enda prospektiva studien som finns för magoperationer, som visar att överlevnaden förbättras efter operation, åtminstone efter 10 år.
Citat Läkartidningen:
”SOS-studien beräknades att en 2-procentig operativ mortalitet (den verkliga var 0,25 procent) helt skulle eliminera de senare mortalitetsvinsterna. Det är därför oerhört viktigt att den postoperativa mortaliteten hålls låg.”
Det betyder att det är viktigt att bli opererad av en erfaren kirurg (helst skall ha gjort 200 operationer innan) om dödligheten skall minska.
Anmärkningsvärt att senare studier indikerar en dödlighet på fem procent (5 %!) inom ett år, vilket gör det oförsvarligt att utföra denna typ av operation. Läs mer … ”Extremely High Rate of Suicide Discovered Among Bariatric Surgery Patients”.
Mest anmärkningsvärt är kanske att i SOS-studien opererades 87 procent med gastroplastik (banding) och endast 13 procent med gastrisk bypass. I dag står gastrisk bypass för cirka 95 procent av de obesitaskirurgiska ingreppen i Sverige, med större och säkrare långvarigt bibehållen viktnedgång. Men också ett mer drastiskt ingrepp med större och mer allvarliga biverkningar.
Gastric Banding innebär att man snörper åt magsäcken med ett band eller en silikonring, som då blir mindre och rymmer mindre mat. Detta ingrepp kan återställas genom att bandet eller ringen tas bart, genom en andra operation. Problemet är att metoden fungerar dåligt, de flesta blir ju feta igen. Fördelen är att intaget av näringsämnen fortfarande fungerar ganska bra. Därför ökar inte mortaliteten i någon högre grad, vilket ju SOS-studien visar.
Gastric Bypass innebär däremot att 3/4 av magsäcken skärs bort, tolvfingertarmen och del av tunntarmen kopplas bort, ett ingrepp som inte kan återställas. Vanliga biverkningarna utgörs av diarré, viktminskning, olika sorters brister (som vitamin, salt, näring, med flera), buksmärtor, tarmvred eller invagination. Många kan efter operationen inte längre äta utan att må illa och många upplever konstant trötthet, vilket sänker livskvalitén.
Läs mer om magoperationer här.
Att hänvisa till SOS studien för att motivera GBP-operationer är således inte korrekt, det speglar snarare mortaliteten vid Gastric Banding. Sannolikt är mortaliteten väsentligt större vid Gastric Bypassoperation.
Gastric Banding tillämpas i allt mindre grad eftersom patienterna snabbt går upp i vikt igen. Nu har våra sakkunniga blivit varse att inte heller Gastric Bypassoperationer fungerar på sikt, så nu har ”Duodenal Switch” introducerats, ett ännu mer drastiskt ingrepp, som delats upp i två operativa ingrepp (blir också dyrare).
Duodenal Switch innebär att magen byggs om till ett ”rör”, tolvfingertarmen och fem av sex meter tunntarm kopplas bort (!). Självklart blir det en kronisk brist på näringsämnen och avsevärda biverkningar, men ner i vikt går patienterna (läs mer).
Källa: Läkartidningen.
Leif Lundberg skrev 22:01, 18 juni 2011
HJÄLPER DET ATT OPERERA MAGEN, OM PROBLEMET SITTER I HJÄRNAN?
Martin Ingvar har sitt svar klart. Han är hjärnforskare, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet. Nyligen aktuell i GP med artikeln … Övervikten bor i hjärnan
Martin Ingvars har utvecklat sina slutsatser i boken ”Hjärnkoll på vikten” (2010).
[ Nedan ett utdrag ur boken ”Hjärnkoll på vikten”]
Kan man skära bort viktproblemet?
Margareta (person i boken) som ordnade sin viktnedgång genom en kostförändring säger att fettkirurgi aldrig varit något alternativ. ”Vi vet inte tillräckligt om vad som händer på lång sikt och jag vill inte äventyra min ålderdom”.
:
Tron på kaloriminskning som metod tar sig drastiska uttryck i västvärlden idag. Magsäcksoperationer mot fetma blir allt vanligare. Socialstyrelsen expertgrupp bedömer att 10 000 i Sverige skulle behöva opereras varje år.
Många patienter går visserligen ner ordentligt i vikt, men långtidseffekterna och osäkerheten är fortfarande inte helt klarlagda (Colquitt et al.,2005). Av hundra magsäckopererade får i genomsnitt tio svåra komplikationer (Rosenthal et al., 2006). I vissa studier drabbas upp till hälften av patienterna av komplikationer eller ganska svåra besvär (Mittermair et al., 2009).
Biverkningar som illamående, svullnad, smärtor och så kallad dumpning är inte ovanliga. Dumpning innebär att man kräks och får diarré. Det är tarmens sätt att säga ifrån när den inte klarar att ersätta den reducerade eller bortkopplade magsäcken. Patienten kan bara äta ett par deciliter mat vid varje måltid och ätandet kan vara så obehagligt att det ger ätstörningar.
Den här typen av operation kräver noggrann uppföljning och ofta livslång behandling med t.ex. B-vitamininjektioner. Dessutom behöver patientgruppen psykologiskt stöd, men det fungerar inte alltid. Effekterna på livskvaliteten är ganska begränsade (Mango & Frishman, 2006). Undantaget är de patienter som blir av med sin diabetes typ 2 (Pories, 2008).
Att magsäckskirurgi är den enda metod som ger varaktig viktnedgång hos personer med fetma betyder inte heller att alla blir hjälpa av den. I USA har man upptäckt att många opererade patienter dricker sig till lika mycket kalorier som när de kunde äta som vanligt. Att smälta chokladkakan i mikron är bara ett av många knep!
Nu har aktörer inom sjukvården börjat propagera för att inte bara personer med fetma, utan även de som är överviktiga ska kunna bli aktuella för kirurgi (Centrum för Titthålskirurgi, 2009).
Faran är att patienter som inte borde opereras ser ingreppet som en snabb och enkel väg till ett lättare liv. Alla är inte medvetna om risker och nackdelar med en magsäcksoperation. En annan hake är att den som tjänar på att göra ingreppet är samma person som ger patienten rådet att genomgå operation (Pannala et al., 2006). Det här är alltså en utveckling som kräver vaksamhet (Guth & Livingstone, 2008).
:
Om du söker för hjälp för övervikt måste du vara beredd på att fettfobin fortfarande präglar rådgivningen inom sjukvården. Om du funderar på magsäcksoperation – se till att ta reda på så mycket som möjligt om hur det kan komma att påverka ditt liv. Och framför allt: Ge modellen med blodsockerkontroll och samtidiga livsstilsförändringar en rejäl chans – innan du lägger dig på operationsbordet!
Strategier:
En dålig strategi är att snåla på fett, inte äta sig mätt – och kompensera det med korta kolhydrater. Att byta ut fett mot lightprodukter har bara gjort människor fetare.
Citat:
”Okunnigheten om hjärnans signalsystem verkar vara
total eftersom det genomgående är lättprodukter som
rekommenderas för viktnedgång”. Martin Ingvar
Leif Lundberg skrev 14:05, 21 juni 2011
KALLA FAKTA (TV4). Lyckad operation – olycklig patient.
Populär fetmakirurgi kan ge svåra biverkningar. Antalet fetmaoperationer ökar explosionsartat i Sverige. Men många ångrar det drastiska ingreppet, där nästan hela magsäcken kopplas bort.
- Det går inte en dag som jag inte önskar att jag aldrig gjort operationen, säger Linda Söderlund i Tibro. Jag trodde verkligen på att gå ner i vikt och bli lycklig.
I takt med det ökande antalet operationer kommer också larmrapporterna om svåra biverkningar som problem med överskottshud, bristsjukdomar, depressioner och alkoholmissbruk.
- Innan tröståt jag, men det kunde jag ju inte göra längre. Då blev det alkohol, säger ”Karin”.
Se reportaget av Katarina Franck, Magnus Wennerholm och Markus Junghard i Kalla faktas säsongstart.
Se programmet här. Bör ses av våra förtroendevalda!
Ännu en ”lyckad” operation i England här.
Om man ser världen genom en ”tomrulle” så existerar inga andra metoder än kirurgi och inte heller ser man biverkningarna. Men om man lyfter blicken och ser sig omkring så inser man snart att en livsstilsförändring kan bota både fetma och diabetes, bra mycket effektivare än kirurgi, helt utan biverkningar dessutom. Metoden som varit känd i mer än 150 år har 23 % av befolkningen enligt en demoskopundersökning själva återupptäckt. För den som kan sin biologi är det en självklarhet.
I inslaget nämns att mortaliteten minskade med 29 % i SOS-studien, vilket har mindre med Gastric Bypass att göra (87 % var Gastric Banding operationer, som inte alls är lika brutal). Att diabetiker blir medicinfria är ju inte konstigt, de kan ju inte längre äta kolhydrater och socker i samma omfattning som tidigare. Se inlägg ovan om SOS-studien.
Åtta välmeriterade forskare försökte nyligen i DN tala om hur diabetiker typ 2 kan bli medicinfria på bara några veckor, genom att ändra på sina kostvanor. Läs mer här.
Mer om hur man återfår sin viktkontroll utan operation längre fram.