Dubbdäck – en fråga om liv och död – en demokratifråga
22:49, 1 november 2011 in Okategoriserade by Leif Lundberg
Färre dubbdäck ger fler döda i trafikolyckor. Enbart antisladdsystem räcker inte. Dubbdäck är viktigast för att häva en sladd på isig väg. Det konstaterar det statliga forskningsinstitutet VTI.
Niklas Stavegård, trafiksäkerhetsansvarig på Motormännen, säger att om andelen dubbdäcksanvändare skulle minska till 20 procent, mot dagens 65, så skulle trafikdöden öka med nästan 40 människor per år.
Siffrorna stämmer till eftertanke. Under de gångna åren har miljöövertända politiker i flera svenska städer – som Stockholm, Uppsala och Göteborg – infört dubbfria zoner. Från flera håll föreslås dessutom att zonerna utvidgas, eller rent av att städerna ska bli helt dubbfria.
Hur många måste sätta livet till innan politikerna börjar lyssna på sina egna myndigheter?
- – - Läs mer: SvD – - -
Risken är stor för att de kampanjer mot dubbdäck som förs av såväl Jönköping som Göteborg och en rad andra kommuner, kommer att leda till ett relativt stort antal människor helt i onödan dör eller skadas svårt vid olyckor i vinterväglag.
”Majoriteten i Trafiknämnden
bryr sig inte om fakta”Detta är dock inte något som verkar bekomma majoritetspolitikerna i Göteborg. Vid gårdagens möte i Trafiknämnden beslöt S, V och MP att dubbdäcksförbudet på Odins- och Friggagatorna skall vara kvar.
Detta trots att de undersökningar som gjordes förra vintern, efter att förbudet införts, inte visat på några förbättringar av luftmiljön. Uppgifterna om i vilken utsträckning de partiklar som dubbdäcken river upp påverkar människor är dessutom omstridda, liksom idén om att ett förbud skulle vara ett bättre sätt att minska partikelhalterna i luften än nya och effektivare gatustädningsmaskiner.
- – - Läs mer: GP – - -
Mina reflektioner
Kloka ord från SvD och GP och ett mindre klokt beslut av Göteborgs Trafiknämnd, som uppenbarligen inte kört i Göteborg när det varit blixthalka. Då biter bara dubbdäck, som dessutom river upp isen för de som inte har dubbdäck. Och de omvägar som trafikanter nu måste ta förbättrar knappast miljön eller trafiksituationen i Göteborg.
Detta inlägget är något OT (Off-Topic), men det handlar om hälsa, miljö och demokrati. Det handlar också om tjänstemän som inte ser helheten, som beslutar över medborgarnas huvud i frågor som gäller liv och död, som inte baserar sina beslut på fakta. Denna fråga bör medborgarna själva besluta om.
En av Sveriges främsta experter på området, professor Lars Hultkrantz, har räknat ut att ett räddat liv är värt omkring 21 miljoner kronor. Sedan tillkommer förkortad levnadstid. Inom sjukvården talar hälsoekonomerna om qaly (qualityadjusted life year), där varje räddat levnadsår med bästa möjliga livskvalitet motsvarar 600 000 kronor. Qaly används bland annat när staten bestämmer vilka läkemedel som ska subventioneras.
Källa: Eric Erfors: Vad kostar ett människoliv?
Vad försämrad livskvalité skall värderas till är däremot svårare att uttrycka i kronor, men dyrt för medborgare och samhälle blir det.
Affärsidkarna längs gatorna med ”dubbförbud” är inte heller glada då kundunderlaget minskar och hur skall besökare uppfatta Göteborg med omotiverade förbud (och böter som kan bli fallet)?
Kan de som drabbas skicka räkning till Trafiknämnden i Göteborg att tas av deras budget?
Christer Enkvist skrev 15:51, 2 november 2011
Det här är lite som hälsokontroller, screening och vad ni vill i vården. Man får screena 12000 kvinnor fem gånger under tio år för att hitta en med en viss sjukdom och därför måste man noga väga nackdelar mot nytta. Man kanske räddar några om alla har dubbdäck, men man måste beakta att det praktiskt taget aldrig är blixthalka i vår saltade tid. Dubbdäcken river upp en väldig massa småpartiklar, bullrar både i och utanför bilen och är allmänt störande. Själv har jag aldrig haft dubbdäck och kommer aldrig att ha, men håller naturligtvis med om att vid riktig glansis , vilket jag egentligen aldrig råkat ut för så är det förmodligen säkrast med dubb.
Christer Enkvist
Leif Lundberg skrev 19:14, 2 november 2011
Förra vintern var det rent bedrövlig väglag strax utanför Göteborg.
Mindre trafikerade gator och vägar runt Göteborg blev livsfarliga när det kom underkylt regn, när saltbilarna var upptagna med de större vägarna. Då gör dubbar stor nytta.
Jag minns speciellt ett tillfälle i vintras. Vägen var torr, men minusgrader gjorde att jag körde försiktigt. Trots att jag smög fram mot korsningen (10 km/tim) och började bromsa i extra god tid, ville bilen inte stanna. Jag hörde hur dubbarna riste i blankisen och hur ABS-bromsarna pumpade och till slut stannade bilen en halv meter ut i korsningen. Lite längre och korsande trafik kunde ha kört in i sidan.
Det som såg ut som torr vägbana var strax innan korsningen täckt av en tunn hinna is som hade polerats av bilar utan dubbar.
I vintras åkte sopbilen på tvären ner för backen och rev med sig ett staket och någon månad senare plöjde en personbil genom en häck, efter en luftfärd över trottoaren (snövallen fungerade som ramp). Det var så halt att det inte gick att gå på gatan.
Det förrädiska är att halkan ibland är svår att förutse (den uppträder fläckvis), den syns inte alltid och det brukar dröja innan saltning och snöröjning har gjort sitt.
På blankis fungerar friktionsdäck dåligt.
Dubbar är lite som säkerhetsbälte, som jag tagit på mig under fyrtio år till ingen nytta. Men det räcker med en gång för att det skall vara värt det.
// Leif
Björn Hammarskjöld skrev 21:02, 2 november 2011
Hornsgatan i Stockholm har dubbförbud. Men utryckningsfordon (ambulans, brandbil, polisbil) har undantagits, de får köra med dubbdäck av trafiksäkerhetsskäl.
Länkar skrev 20:51, 14 december 2011
DUBBFÖRBUDET LIKA TANDLÖST SOM TRAFIKFARLIGT.
Vintern är åter över oss, och blixthalkan – svartisen som den ibland kallas – har redan skördat sina första offer. Synbart obekymrade om detta fortsätter kommunpolitiker som Ulla Hamilton (M) i Stockholm sitt korståg mot dubbdäck. Det statliga forskningsinstitutet VTI:s slutsats, att färre dubbdäck ökar trafikdöden, viftas bort. Det är partiklarna på Hornsgatan som ska bekämpas.
Men i tidningen Däcknytt (nr 2/2011) uppmärksammas ett utlåtande från Riksdagens utredningstjänst (RUT) som har gått igenom studier av dubbförbudets eventuella hälsoeffekter. Och några positiva sådana har inte utredarna kunnat hitta belägg för. Det betyder att förbudet mot dubbdäck kan ha varit förhastat även ur miljösynpunkt.
Farorna med att köra med däck som inte klarar sladd på blankis kvarstår dock.
Källa: Ledare SvD
- – -
KOMMENTAR:
Vaccinering mot svininfluensen kostade närmare två miljarder kronor (bara vaccinet kostade 1,3 mdr) och även om endast ett fåtal medborgare kunde räddas var det värt priset, sade de ansvariga. Istället för att rädda liv fick ett tjugotal ungdomar narkolepsi. En dyr nitlott för svenska folket.
Nu är myndigheterna beredda att offra upptill 40 människoliv per år och betydligt fler skadade för en idé som inte vetenskapligt kan bekräftas. Offrade på grund av enskilda tjänstemäns övertygelse.
Ännu en nitlott.
Länkar skrev 20:37, 7 januari 2012
VEM TAR ANSVAR NÄR DET HÄNDER EN OLYCKA?
HUR PÅVERKAS GÖTEBORGS STADS GOODWILL?
Ett inlägg i SvD 2011-12-21:
Skall vi förbjuda julljus? Av hälso- och miljöskäl?
GP 25 januari 2012 … 60 åkte fast för dubbdäck
60 bilister fick böta vardera 1000 kronor under någon timma för att de kört med dubbdäck på en gata som Trafikkontorets tjänstemän har förbjudit dubbdäck på.
Tar Göteborgs Trafiknämnds tjänstemän något ansvar för trafikolyckor?
Utan något vetenskapligt underlag har de fattat ett beslut som ställer till det för näringsidkarna längs aktuell gata och för de som bor där, och Göteborg bötfäller besökare som av trafiksäkerhetsskäl kör med dubbar, för att de råkar köra på en specifik gata med fel däck (!). De som vet om förbudet kör omvägar, vilket innebär ökad trafik och en miljöbelastning.
Trafiksäkerhetsansvarig på Motormännen, säger att om andelen dubbdäcksanvändare skulle minska till 20 procent, mot dagens 65, så skulle trafikdöden öka med nästan 40 människor per år. Därtill ett par hundra skadade och materiella kostnader. Särskilt utsatt är Göteborg med fuktig väderlek och temperaturer runt noll grader, vilket ger blixthalka där endast dubbdäck biter. Ibland kan det ta dagar innan gatorna är plogade, sandade eller saltade.
Bryr sig tjänstemännen?
”Biverkningar” i form av ”hälsovådligt” damm p.g.a. dubbdäck kan de varken styrka eller ens mäta. Om 40 räddade liv per år och några hundratal skadade är oväsentligt och om enbart risk för biverkningar skall vara avgörande, så har dessa tjänstemän satt helt nya samhällsnormer.
Göteborg med flitiga P-vakter, få parkeringsplatser med höga P-avgifter, som bötfäller säkerhetsmedvetna bilister för att de kör på ”fel” gata och nu snart med vägtullar, börjar bli en mindre vänlig stad mot besökare och dess medborgare. Biljettkrångel på spårvagnar och bussar har också bidraget till intrycket av en ”krånglig” och mindre gästvänlig stad.
Hur påverkas varumärket Göteborg? Hur påverkas näringsliv och turism?