Dubbdäck – en fråga om liv och död – en demokratifråga

Färre dubbdäck ger fler döda i trafikolyckor. Enbart antisladdsystem räcker inte. Dubbdäck är viktigast för att häva en sladd på isig väg. Det konstaterar det statliga forskningsinstitutet VTI.

Niklas Stavegård, trafiksäkerhetsansvarig på Motormännen, säger att om andelen dubbdäcksanvändare skulle minska till 20 procent, mot dagens 65, så skulle trafikdöden öka med nästan 40 människor per år.

Siffrorna stämmer till eftertanke. Under de gångna åren har miljöövertända politiker i flera svenska städer – som Stockholm, Uppsala och Göteborg – infört dubbfria zoner. Från flera håll föreslås dessutom att zonerna utvidgas, eller rent av att städerna ska bli helt dubbfria.

Hur många måste sätta livet till innan politikerna börjar lyssna på sina egna myndigheter?

– – – Läs mer: SvD – – –

Risken är stor för att de kampanjer mot dubbdäck som förs av såväl Jönköping som Göteborg och en rad andra kommuner, kommer att leda till ett relativt stort antal människor helt i onödan dör eller skadas svårt vid olyckor i vinterväglag.

”Majoriteten i Trafiknämnden
bryr sig inte om fakta”

Detta är dock inte något som verkar bekomma majoritetspolitikerna i Göteborg. Vid gårdagens möte i Trafiknämnden beslöt S, V och MP att dubbdäcksförbudet på Odins- och Friggagatorna skall vara kvar.

Detta trots att de undersökningar som gjordes förra vintern, efter att förbudet införts, inte visat på några förbättringar av luftmiljön. Uppgifterna om i vilken utsträckning de partiklar som dubbdäcken river upp påverkar människor är dessutom omstridda, liksom idén om att ett förbud skulle vara ett bättre sätt att minska partikelhalterna i luften än nya och effektivare gatustädningsmaskiner.

– – – Läs mer: GP – – –

Mina reflektioner

Kloka ord från SvD och GP och ett mindre klokt beslut av Göteborgs Trafiknämnd, som uppenbarligen inte kört i Göteborg när det varit blixthalka. Då biter bara dubbdäck, som dessutom river upp isen för de som inte har dubbdäck. Och de omvägar som trafikanter nu måste ta förbättrar knappast miljön eller trafiksituationen i Göteborg.

Detta inlägget är något OT (Off-Topic), men det handlar om hälsa, miljö och demokrati. Det handlar också om tjänstemän som inte ser helheten, som beslutar över medborgarnas huvud i frågor som gäller liv och död, som inte baserar sina beslut på fakta. Denna fråga bör medborgarna själva besluta om.

En av Sveriges främsta experter på området, professor Lars Hultkrantz, har räknat ut att ett räddat liv är värt omkring 21 miljoner kronor. Sedan tillkommer förkortad levnadstid. Inom sjukvården talar hälsoekonomerna om qaly (qualityadjusted life year), där varje räddat levnadsår med bästa möjliga livskvalitet motsvarar 600 000 kronor. Qaly används bland annat när staten bestämmer vilka läkemedel som ska subventioneras.

Källa: Eric Erfors: Vad kostar ett människoliv?

Vad försämrad livskvalité skall värderas till är däremot svårare att uttrycka i kronor, men dyrt för medborgare och samhälle blir det.

Affärsidkarna längs gatorna med ”dubbförbud” är inte heller glada då kundunderlaget minskar och hur skall besökare uppfatta Göteborg med omotiverade förbud (och böter som kan bli fallet)?

Kan de som drabbas skicka räkning till Trafiknämnden i Göteborg att tas av deras budget?

6 svar på ”Dubbdäck – en fråga om liv och död – en demokratifråga”

  1. Det här är lite som hälsokontroller, screening och vad ni vill i vården. Man får screena 12000 kvinnor fem gånger under tio år för att hitta en med en viss sjukdom och därför måste man noga väga nackdelar mot nytta. Man kanske räddar några om alla har dubbdäck, men man måste beakta att det praktiskt taget aldrig är blixthalka i vår saltade tid. Dubbdäcken river upp en väldig massa småpartiklar, bullrar både i och utanför bilen och är allmänt störande. Själv har jag aldrig haft dubbdäck och kommer aldrig att ha, men håller naturligtvis med om att vid riktig glansis , vilket jag egentligen aldrig råkat ut för så är det förmodligen säkrast med dubb.

    Christer Enkvist

  2. Förra vintern var det rent bedrövlig väglag strax utanför Göteborg.

    Mindre trafikerade gator och vägar runt Göteborg blev livsfarliga när det kom underkylt regn, när saltbilarna var upptagna med de större vägarna. Då gör dubbar stor nytta.

    Jag minns speciellt ett tillfälle i vintras. Vägen var torr, men minusgrader gjorde att jag körde försiktigt. Trots att jag smög fram mot korsningen (10 km/tim) och började bromsa i extra god tid, ville bilen inte stanna. Jag hörde hur dubbarna riste i blankisen och hur ABS-bromsarna pumpade och till slut stannade bilen en halv meter ut i korsningen. Lite längre och korsande trafik kunde ha kört in i sidan.

    Det som såg ut som torr vägbana var strax innan korsningen täckt av en tunn hinna is som hade polerats av bilar utan dubbar.

    I vintras åkte sopbilen på tvären ner för backen och rev med sig ett staket och någon månad senare plöjde en personbil genom en häck, efter en luftfärd över trottoaren (snövallen fungerade som ramp). Det var så halt att det inte gick att gå på gatan.

    Det förrädiska är att halkan ibland är svår att förutse (den uppträder fläckvis), den syns inte alltid och det brukar dröja innan saltning och snöröjning har gjort sitt.

    På blankis fungerar friktionsdäck dåligt.

    Dubbar är lite som säkerhetsbälte, som jag tagit på mig under fyrtio år till ingen nytta. Men det räcker med en gång för att det skall vara värt det.

    // Leif

Kommentera