Sexårskontroll visar stora viktproblem bland barn i Nordost.

Lightprodukter som är snåla med fett och rika på raffinerade kolhydrater skapar normalt överviktsproblem för skolbarn, då de triggar hungern, blockerar fettförbränningen och initierar en fettinlagring. Inombords uppstår en svältsituation trots ett överflöd av kroppsfett som inte är tillgängligt för energiproduktion.

Men dessa energifattiga  lightprodukter kan också ge upphov till undervikt hos framför allt barn där skolmaten utgör huvudmålen. De svälter enkelt när de fyller magen med lättmjölk och lättmargarin (som till 60 % består av vatten).

Var tredje underviktig

En tredjedel av barnen i de nordöstra stadsdelarna i Göteborg var svårt underviktiga som små. Det har Angereds närsjukhus upptäckt genom sexårskontrollen.

– Av de första femton jag undersökte hade i princip alla vuxit upp på det här sättet, då blev jag chockad, säger Lars Gelander, barnläkare vid Angereds närsjukhus.

Observationen gjordes i skolorna i Gunnared och Lärjedalen. Undervikt hos barn finns överallt men läkarna förvånades över den stora andelen i de nordöstra stadsdelarna.

– Vi kommer att titta vidare på orsakerna till att det var så många. Vi vill också veta hur vanligt det är i resten av Göteborg, säger Lars Gelander.

En del magra barn har kommit på remiss till Angereds närsjukhus. Då har undervikten sällan berott på allergier eller sjukdomar.

– Det kan snarare påverkas av vilken mängd eller sorts mat de får eller hur det är organiserat kring måltiderna hemma. När vi tittar på detta ska vi göra det med storöppenhet, det kan finnas faktorer som vi inte har en aning om, säger han.

Det är vanligt att barn som först är magra blir runda senare i livet. Barnfetma utvecklas hos barn som är mellan två och åtta år gamla.

– Många har inte hunnit bli feta men processen startar redan i två-treårsåldern, säger Lars Gelander.

Det finns andra långtidsstudier som säger att underviktiga barn även har tre gånger ökad risk att drabbas av stroke och hjärtinfarkt i sextioårsåldern. Är barnet för magert påverkar det också längden så att det blir kortare.

– Det jag tycker är lurigt i sammanhanget är hur underviktiga barn påverkas i huvudet. Att de växer mindre och blir kortare går att leva med men hur går det med begåvningen? Säger Lars Gelander.

Källa: GP 23 januari, 2010.

– ◊ –

Lösningen är att servera barnen riktig mat istället för industriellt framställda lightprodukter, inte minst med tanke på hjärnans utveckling. Se vår broschyr ”Rädda våra barns hjärnor”.

Idag följer Göteborgs kommun, med undantag av Södra skärgården, Livsmedelsverkets kostrekommendation att enbart servera lättmjölk och lättmargarin (råd de saknar stöd för). Alternativet helmjölk och Bregott har tagits bort.

För det tvivelaktiga nöjet att påtvinga Göteborgs skolbarn lightprodukter betalar Göteborgs kommunen 6,8 miljoner kronor extra varje år (se kalkyl). Det är dyrt att servera förorenat vatten (lättmargarin innehåller mest vatten).

Ungefär som att tanka etanol och för detta betala lika mycket som för bensin, per liter. Problemet är att energin tar slut mycket snabbare, bilen går 30 % färre km per liter.

Energin hos lightprodukter tar också slut snabbare, ett nyckelhålsmärkt mellanmål tar slut en lektion snabbare och barnen blir hungriga, okoncentrerade, trötta och stökiga. Barnen lär sig mindre och lärarna får en tuff och otacksam uppgift – sjukfrånvaron ökar.

Så frågan är varför vi skall påtvinga våra skolbarn lightprodukter som ger undernäring, övervikt, ohälsa, energibrist och större kostnader när det finns ett mer naturligt inhemskt alternativ, helmjölk och smör (eller Bregott)?

Jag föredrar också öppna svenska landskap och att gynna våra egna bönder, framför att skövla regnskogar. Läs mer … Margarin som miljöhot!

Tillverkningsprocessen lockar inte heller till att servera skolbarnen margarin. Citat;

”Som el-konstruktör var jag med i olika industriprocesser. De två jag vill berätta om är smörtillverkning respektive margarintillverkning. Våra förfäder på savannen använde säkert även luktsinnet att avgöra om det var ätligt eller inte ätligt. Lukten från kärning av smör i mejerierna kändes redan i dörren till kärningsrummet. Det luktade gudagott.

Likväl som lukten från margarintillverkning luktade vedervärdigt, innan deodoriseringsanläggningen (luktborttagningsanläggning) tillkommit. Lätt o Lagoms luktborttagning hade jag inte tillfälle att uppleva, men jag blev senare anlitad att köra igång en deodoriseringsanläggning i Ryssland. Som sedan inte blev av p.g.a Rysslands kollaps. Så jag vet att de ingår i processen.

Andra industriprocesser jag upplevde var t.ex avloppsverk. Till och med lukten från skrapgallren i avloppsverken var lättare att stå ut med än margarintillverkningen. Skrapgallren är en första grovrensning av avloppsvattnet när det gör sin entre´ i avloppsverket.

Nu är jag pensionär och har roat mig med att tillverka eget smör och uppleva doften igen.”

BENERIK

Källa: Matfrisk

Kommentera