BRA SKOLMAT – näringslära eller politik?

Politikerveckan i Almedalen på Gotland.

Under Almedalsveckan i Visby har jag representerat KOSTDEMOKRATI.se. En mycket hektisk och givande vecka där jag träffat makhavare under lediga former och besökt ett flertal mycket givande seminarier som berör kost, hälsa och politik. Ett av dessa seminarier initierades av Livsmedelsverket.

Medverkande var;

  • Inger Andersson, generaldirektör för Livsmedelsverket. Till mångas förvåning menade Inger Anderssson att kvalitén på skolmaten i mindre grad berodde på om den tillagades i cenralkök eller i lokalt kök.
    .
  • Björn Grünstein, rektor på Annerstaskolan i Hudding. De hade anställt en kvalificerad restaurangchef som tillsammans med sina medarbetare lagade fantastiskt god och näringsriktig skolmat, t.o.m. billigare än innan. För detta arbete korades de med utmärkelsen Arlas Guldko 2009, matbranschens Oscar.
    .
    Bästa Matglädjeskola – Annerstaskolan i Huddinge. Juryns motivering:
    ”Med ett stort yrkeskunnande, härlig entusiasm och ett modernt tänk när det gäller att använda såväl närproducerade råvaror som ekologiska. Med spännande menyer, överraskande kryddor och smaksättare ges eleverna en intresseväckande inblick i den gastronomiska världen. Nybakat bröd varje dag samt vällagad mat utan onödiga hel- eller halvfabrikat visar på omsorg och skapar matglädje för både elever och personal.”
    .
    Jag hoppas att vi kan beskriva detta goda exempel mer ingående senare.
    .
  • Stoltz, kostchef i Piteå, berättade om hur uppretade föräldrar kräver valfrihet och hur jobbigt detta var.
    .
  • Anders Johansson, kommunalråd i Sigtuna, berättade om upphandlingsavtal som förhindrade skolor att köpa lokalt producerade livsmedel, om det fanns billigare någon annanstans i världen. Är det enligt EU tillåtet att köpa lokalt producerade morötter om det finns billigare i t.ex. Belgien? Jag hoppas at vi kan komma åter i denna fråga som just nu ligger i förvaltningsdomstolen.
    .
  • Annika Unt Widell, Skolmatens vänner. Jag påpekade att det är en demokratifråga att själv få bestämma matfett och mjölksort, och hon höll med om det var ett misstag att inskränka valfriheten när det gäller matfett och mjölk. Ett misstag som försätter kostchefer i en svår position.

Vi har således Skolmatens vänner på vår sida när det gäller att återinföra kostdemokrati i skolan. Observera att Livsmedelsverkets generaldirektör inte begärde replik på Annika Unt Widells uttalande.

En kommunalpolitiker från Norrköping ställde frågan om maten påverkar studieförmågan?

Svaret på den frågan är att om man ersätter naturligt fett med kolhydrater så blir först skolbarnen ”speedade” när blodsockret stiger, vilket gör att de först har svårt att sitta still. Sedan blir de hungriga, trötta och okoncentrerade när blodsocket faller. Pendlande blodsockernivåer och höga insulinhalter eroderar hälsan och långtidshälsoeffekten av margarin är outforskad. Lightprodukter påverkar således studieresultatet som kommunen ansvarar för och hälso- och sjukvården som landstinget ansvarar för. I allra högsta grad en politisk fråga!

Jag tror och hoppas att Livsmedelsverket börjar inse att de har försatt samtliga kostchefer i en ohållbar situation när de kräver att de enbart skall servera lättmjölk och lättmargarin. Många tvingas därigenom att agerar mot sin egen övertygelse. Alla riktiga kockar vet ju att det är riktigt smör och grädde som gäller.

Det börjar också gå upp för allt fler att detta är en politisk fråga, en ståndpunkt som nu även Livsmedelsverket verkar ha acceperat. Även engagemang från rektorer, föräldrar och barn välkomnas. Det har skett en positiv omsvängning under senare tid, vilket välkomnas.

Det känns som om vårt arbete, som påbörjades hösten 2008, börjar få effekt. Vinden har kantrat och håller på att vända. Det börjar bli jobbigt för våra meningsmotståndare att gå mot opinionsvinden, mot vetenskap, mot beprövad erfarenhet, mot folkhälsan och mot demokrati och valfrihet. 

// Leif

PS. Så här beskriver Livsmedelsverket seminariet;

Bra skolmat kräver engagemang på alla nivåer – Livsmedelsverket i Almedalen.

Engagerade politiker och rektorer är viktiga för att skolmaten ska bli bra. Utbildad personal med möjlighet att planera och påverka maten måste få förutsättningar att göra ett bra jobb. Det var några av slutsatserna från Livsmedelsverkets seminarium om skolmat under Almedalsveckan.

Ämnet för seminariet den 7 juli var ”Bra skolmat – näringslära eller politik?” I panelen rådde stor enighet om att politikerna är viktiga för att skapa förutsättningar för bra skolmat, men också att de borde engagera sig mer.

Frågorna från publiken visade också att skolmat är ett ämne som engagerar och att det är viktigt att skolbarnen får bra mat – av god kvalitet, i trevlig miljö och vid rätt tidpunkt under skoldagen.

11 kronor i snitt

1,6 miljoner måltider serveras i skolan varje dag. Total kostnad för skolmaten i Sverige är 5 140 kronor per elev och år. Råvarorna i skolan kostar i snitt 11 kronor per portion, men den kommun som betalar mest för skolmaten satsar tre gånger mer än kommunen som satsar minst.

– Politiker har för litet intresse för de här frågorna. Därför måste politiker involveras mer, sa Anders Johansson, kommunalråd i Sigtuna.

– Det behövs kloka politiska beslut – hälften av alla kommuner saknar en kostpolitisk plan, sa Annika Unt Widell från Skolmatens vänner.

Förankring nödvändig

– Vi har försökt intressera kommunalpolitiker för de här frågorna, men intresset har tyvärr varit dåligt så här långt, sa Inger Andersson, generaldirektör på Livsmedelsverket.

– Men vi ska förstås fortsätta det arbetet.

 Maria Stoltz, kostchef i Piteå berättade att det kan vara ett tufft jobb att arbeta med kostfrågor i kommunerna.

– Förändringar utan förankring fungerar inte. Därför är det så positivt när föräldrar och barn engagerar sig, sa Maria Stoltz.

Bra med krav på skolmaten

– Det är bra att det ställs krav på skolmaten. Men resurserna hänger inte med – vissa grundförutsättningar måste finnas för att det ska funka, sa Annika Unt Widell.

Rektor Björn Grünstein från Huddinge berättade om arbetet med att göra skolmaten bättre på Annerstaskolan. Sedan en restaurangchef anställts, får eleverna alltid välja mellan flera alternativ och resterna tas om hand – utan att det kostar mer än tidigare.

Mätta barn presterar bra

– Det viktigaste är att vi får mätta barn som orkar prestera bra i skolan. Det är verkligen en förmån att få arbeta med en fråga som engagerar så många, var generaldirektör Inger Anderssons kommentar direkt efter seminariet.

 Till hösten startar Livsmedelsverket ett nationella kompetenscenter kring offentliga måltider, som en del i regeringsuppdraget om offentliga måltider:

– Vi ska bygga upp ett kompetenscentrum kring måltider i förskolan, skolan och äldreomsorgen och vi ska bli ännu bättre på att ge kunskap och inspiration till alla dem som arbetar med skolmat, säger Inger Andersson.

Kommentera