Fler än var tionde drabbas av tarminkontinens efter förlossning och tufft på BB

20:28, 24 juni 2014 in Okategoriserad by Hälsa och sjukvård

.

tufft på BB

.
Stor skandal att kvinnor behandlas på detta sätt.

Observera att det INTE är en penningfråga!
Det är en politisk fråga – en ledningsfråga!

Ett ledningsproblem som även hårt drabbar sjukvårdens personal,
där många idag går på sina knän. Snart orkar de inte längre.
Vad händer då?.
.
ζ
.

Fler kvinnor drabbas av tarminkontinens efter förlossning
.

2min34sek.
Hela 13 % får problem!

Många kvinnor drabbas av tarminkontinens efter en förlossning. Hela 13 procent har fortfarande problem 20 år efter att man fött visar ny svensk forskning. Och antalet kvinnor som drabbas av djupare bristningar ökar.

Lina Löfgren vet hur paniken känns över att inte veta var närmsta toalett finns. Hon hade en lång förlossning som varade i mer än ett dygn och man tvingades använda sugklocka flera gånger.

Efteråt syddes Lina Löfgren ihop, men besvären som skulle komma efter att dottern My föddes för tre år sedan hade hon aldrig kunnat föreställa sig. Den långa förlossningen ledde till att hon fick bristningar som i sin tur gjorde att hon drabbades av tarminkontinens, det vill säga att man inte kan kontrollera de muskler som styr när man tömmer kroppen på avföring.

– Det är ingen som vill säga som vuxen människa att man bajsar på sig. Man skäms ju. Många vågar inte ens berätta det för sin egen sambo. Får man då inget förtroende och känner lugn när man är i vården så att man kan berätta hur det ligger till kan det vara jättejobbigt, säger Lina Löfgren.

Måste alltid ha en toalett i närheten

– Jag fick alltid planera vad jag skulle äta och när. För jag visste att om jag åt när jag var ute så måste det finnas en toalett i närheten. Så livet blev begränsat. Man kunde inte bara åka på picknick till stranden utan att veta var det fanns en toalett, säger Lina Löfgren.

Ny forskning från Sahlgrenska akademin i Göteborg visar att andelen förstföderskor som drabbas av djupare bristningar nästan femdubblats sen slutet av 1980-talet.

I studien har forskarna också följt upp fler än 5.000 kvinnor som födde vaginalt eller med kejsarsnitt. Tjugo år efter förlossningen hade 13 procent fortfarande problem med tarminkontinens.

Allt fler kvinnor får bristningar:

– Om man får en bristning i samband med förlossning då dubblerar man risken att få besvär. Det är också en risksituation att föda fram ett stort barn och att blir förlöst med sugklocka. Jag kan inte se i min data vad som orsakar det ökade antalet, men kanske att man klipper färre kvinnor idag, säger Maria Gyhagen som är forskare och gynekolog på Sahlgrenska akademin.

Efter många läkarbesök fick Lina Löfgren hjälp. Hon opererades och har idag inga besvär. Men lidandet har gjort att hon idag går i terapi för att våga klara av ytterligare en graviditet.

Källa … SVT

ζ

alarm-klocka-röd

Alarmerande läge både för patienter och anställda

Förlossningsvården har under en längre tid befunnit sig i ett alarmerande läge som nu måste åtgärdas, som inte längre kan negligeras. Mer resurser (pengar och fler inom vården) och andra temporära Ad hoc-lösningar förslår inte långt. Nu måste man lösa grundproblemen och en bra början är att förebygga problem vid förlossning (idag gör man tvärtom).

ζ

Ignaz-Semmelweis

Läkaren Ignaz Semmelweis (1818-1865) slogs
för kvinnors rätt att inte bli dödade på sjukhus –
mot etablissemanget – trots att han bevisligen
hade rätt, brydde sig de flesta läkare inte.

Idag bryr sig inte heller etablissemanget.
.

Även idag far kvinnor illa – helt i onödan

Inte mycket har hänt sedan 1800-talet när det gäller kvinnors rätt till en bra och säker vård.

barnsängsfeberDagens situation  påminner om situationen på 1800-talet när mer än var tionde kvinna dog i barnsängsfeber på vissa sjukhus. Läkaren Ignaz Semmelweis upptäckte av hygienens betydelse (innan bakterierna var upptäckta), och genom att tvätta händerna sjönk dödligheten till en femtedel, men de övriga läkarna brydde sig inte. Ignaz Semmelweis blev istället förföljd och trakasserad.

Det var vid Wiens allmänna sjukhus som Semmelweis började undersöka orsakerna till barnsängsfeber, trots motstånd från hans överordnade som trodde att det inte gick att förebygga.

Semmelweis blev chef för första förlossningskliniken i juli 1846. Kliniken hade då en dödlighet på grund av barnsängsfeber på 13,10%. Detta var ett känt faktum, och många kvinnor föredrog att föda sina barn på gatan framför att göra det på kliniken. Andra förlossningskliniken hade dock bara 2,03% dödlighet av barnsängsfeber. Båda klinikerna låg i samma sjukhus och använda samma tekniker.

Den enda skillnaden var de personer som arbetade där. Den första användes för utbildning av medicinstudenter och den andra för utbildning av barnmorskor. De blivande läkarna gick direkt från obduktionssalarna till förlossningsavdelningen, utan att ordentligt tvätta händerna.

Även idag struntar etablissemanget i det som skulle kunna lösa många av dagens förlossningsproblem. Detta är självfallet inger vi medborgare ska acceptera, vare sig män eller kvinnor. Etablissemanget har visat sig inkapabel att göra något, varför folket måste ta befälet!

Nu är det allvar.

Lego-ta-befälet-1

Nu är det allvar!

Nu måste folket ta befälet och använda de kunskaper och
erfarenheter som faktiskt finns, men som inte tillämpas.

kris

↓ Artikelserie om en accelererade sjukvårdskris ↓

tidningar

 detta-har-hänt

.
Fortsatt tidsbrist för barnmorskor

Det saknas barnmorskor på hundratals arbetspass inom SU inför sommaren. Schemaluckorna är en av anledningarna till att man gjort en akut arbetsmiljörond på Mölndals förlossning.

Stressen är hela tiden närvarande och barnmorskorna vet att överbelastningen går ut över de födande kvinnorna.

– Att kunna ge lugn och ro till en kvinna som föder, det går ju inte när man har hand om tre kvinnor till, säger Maria Borgen, som hör till dem som sagt upp sig och snart lämnar Mölndals sjukhus för att börja jobba i Varberg i stället.

Det är inte bara de födande kvinnorna som kommer i kläm när resurserna inte räcker till. Barnmorskorna själva riskerar att bränna ut sig.

Läs hela artikeln … klicka här

ζ

alarms2

Ett axplock av liknande artiklar

Tuff situation på BB

På förlossningen i Nyköping välkomnar landstinget patienter från andra län. Men i Östergötland slår nu vårdpersonal larm om en pressad situation på förlossningen.

alarmDet började med att barnmorskorna i Stockholm fick nog. De beskriver hur kvinnor föder i provisoriska rum och att personalen springer mellan två-tre förlossningar samtidigt. På Universitetssjukhuset i Linköping slår nu facket också larm om en ohållbar situation.

– Det har varit en jättestressad situation under många år, säger Patrizia Bjerkegren som är ordförande i Vårdförbundet i Östergötland. Antalet vårdplatser räcker inte.

Läs mer … SVT

ζ

De kom för att föda men kände sig ovälkomna

Peppad och glad kom Gitte till Mölndals sjukhus för att föda. Hon åkte hem med en underbar liten pojke – och erfarenheten av en pressad förlossningsvård.

alarmSnart åtta månader har gått sedan Gitte och hennes man Roger tog emot sin lille son Filip på Mölndals sjukhus. Han är det finaste och mest älskade de har, men några fler barn blir det troligen inte.

– Den utsatthet och otrygghet jag upplevde vill jag aldrig mer vara med om. Jag är inte rädd för smärtan, det är absolut inte det. Men att inte känna sig välkommen, att inte kunna få stöd och trygghet i en så utsatt situation som en förlossning, det vill jag aldrig mer utsätta mig för, säger Gitte.

Läs mer … GP

ζ

”Som de upplevt det ska det inte vara”

SU har ökat bemanningen för att kunna ge bättre stöd till födande kvinnor.

– Man ska känna sig trygg, det måste gälla i alla lägen, säger Henrik Almgren, chef för förlossningsverksamheten.

Läs mer … GP

Kommentar: Det som utmärker vårdens chefer är att de förklarar bort problem och de ger ett intryck av att situationen är under kontroll. De vill gärna framhålla att de aktivt jobbar med problemen, men när det gäller att åtgärda grundproblemen görs ingenting, därför kommer det att bli ännu sämre tills någon tar tag i de de grundläggande problem (vilket inte är speciellt svårt). Men där är vi inte ännu.

ζ

Därför väljer barnmorskan att föda i Varberg

Nina Söderlund är barnmorska på Östra sjukhuset i Göteborg. Men när hon om några veckor ska föda sitt första barn väljer hon Varberg.

alarmSedan sin examen för två år sedan jobbar Nina Söderlund som barnmorska på specialförlossningen och special-BB på Östra. Hon trivs bra, men när hon själv blev gravid började hon och sambon Magnus Sjöbäck ändå fundera på var de ville föda.

– Vi kände till förlossningsavdelningarna i Göteborg, så vi åkte och tittade på Borås och Varberg.

Läs mer … GP

ζ

alarmResistenta bakterier på Östras BB

Sju nyfödda har på kort tid smittats av resistenta stafylokocker på Östra sjukhusets neonatalavdelning.

Läs mer … GP

Kommentar: Oförlåtligt slarv.

ζ

Slutar på BB efter ett och ett halvt år

Ett och ett halvt år. Så länge stod Lina Gustin och Tina Hylén-Muinos ut som barnmorskor på Östra sjukhuset. Om två månader gör de sin sista natt.

alarmSedan april 2012 arbetar Lina Gustin och Tina Hylén-Muinos natt på avdelningen för normala förlossningar på Östra sjukhuset. Uppsägningsbreven är inlämnade för en månad sedan.

I förra veckan kom kvittot på att de hade fattat rätt beslut: Västra Götalandsregionens medarbetarenkät för förlossningen lyser rött. Trots larm från personal och påpekanden från Arbetsmiljöverket har inget avgörande hänt.

– Läget är till och med värre än vad vi trodde, säger Tina Hylén-Muinos.

– Det är katastrof, säger Lina Gustin.

Läs mer … GP

Kommentar: Personalen går på knäna, sjukskrivningar och personalomsättning ökar, vilket ökar belastningen på de som är kvar, en ond cirkel vilket kommer att snabba på kraschen.

ζ

”Det handlar om en nedrustning av sjukvården”

alarmTidspress, etisk stress och sömnsvårigheter. Undersköterskor på medicinkliniken vid Sundsvalls sjukhus känner även en oro för patientsäkerheten. Arbetsmiljöverkets tillsyn pekar på en mycket oroande situation.

– Cheferna längre ner försöker få till den kaotiska situationen, men det handlar om politiska beslut, säger en undersköterska på medicinkliniken

Läs mer … SUNDSVALLS TIDNING

ζ

alarmTillsyn avslöjar kaos på medicinkliniken

Arbetsmiljöverkets tillsyn på medicinkliniken vid Sundvalls sjukhus avslöjar skrämmande brister. samtliga personalgrupper berättar om en till stora delar ohållbar arbetssituation där en extrem stress ökar risken för ohälsa.

Läs mer … SUNDSVALLS TIDNING

ζ

Ett slag i ansiktet på anhöriga

alarmI juli 2012 får den aggressiva tarmbakterien Clostridium Difficile fäste på en avdelning där det vårdas äldre multisjuka patienter. Utbrottet varade i ett och ett halvt år. 30 patienter insjuknade och tio äldre människor dog. Men det var äldre människor som avled, gamlingar som ändå är lågt värderade i sjukvården. Sjukhusledningen valde att tiga. De anhöriga fick inte veta den verkliga orsaken till dödsfallen och ingen Lex-Maria anmälan gjordes.

Läs mer … Expressen

ζ

HALLAND – Politikerna sade ja till skattehöjningen

alarmRegion Halland går kraftigt baklänges. Resultatet till och med mars var minus 105 miljoner kronor. För helåret beräknas det till minus 137 miljoner. Sjukvården står för merparten av underskottet. Hallands sjukhus i Kungsbacka, Varberg och Halmstad förväntas få ett negativt resultat på 112, 5 miljoner kronor. Närsjukvården visar minus 9 miljoner, och Psykiatrin minus 8, 5 miljoner kronor.

Läs mer … Hallands Nyheter

Kommentar: Precis som de flesta andra landsting så höjer ansvariga politiker patientavgifter och skatten, istället för att ta itu med grundproblemen. Det är folkets ansvar att välja kompetenta landstingspolitiker i nästa val, om inte vården ska krascha.

ζ

svordomar-pratbubblaKommentarer

När man ser hur framför allt kvinnor behandlas i vården och bristen på management inom vården, så blir man ….. .

alarms2Larmklockorna ringer varje dag och ingen i ansvarig ställning verkar bry sig – mer än att hålla sin egen rygg fri – ynkligt.

Ovanstående problem är relativt ”enkelt” att rätta till, men det kräver att ansvariga politiker tar befälet.

Således folkets ansvar att den 14 september välja landstingspolitiker, med vilja och kompetens, som tar befälet! Annars kraschar ju vården.

Observera att alla pengar i världen inte kommer att räcka till, så länge man inte löser grundproblemen. Vården har aldrig tidigare förfogat över så stora resurser och presterat så dåligt – således ej brist på pengar.

Snarare brist på politisk insikt, kompetens och handlingskraft.

gökungeVi har fått en ”gökunge” i boet.

Vårdnotan i Sverige växer, vårdköerna ökar och politikerna duckar.

Runt 13 kronor mer i skatt per hundralapp eller kraftigt höjda avgifter kan bli nödvändigt för att klara behoven, enligt ekonomer. Men de som ska fatta besluten väjer för att ta ställning.

sek-flying-moneySKL har kommit fram till att kommunal- och landstingsskatten successivt skulle behöva höjas med 13 kronor de närmaste 25 åren om utgiftsökningarna för hela kommun- och landstingssektorn fortsätter i samma takt och inga andra förändringar görs.

Anders Klevmarken, professor emeritus i ekonometri, och Björn Lindgren, professor emeritus i hälsoekonomi, har också analyserat befolkningsförändringarna och drar slutsatsen att sjukvårdens kostnader kan stiga med 270 procent fram till 2040 – alltså närmare en tredubbling av utgifterna. Om folkhälsan skulle förbättras kan ökningen bli mindre, men det finns inget som tyder på det, enligt Björn Lindgren.

  • Läs mer … DN

doctorsDet betyder att ett hushåll då ska betala närmare en halv miljon kronor per år för sjukvården – har du råd med det? Idag betalar alla som arbetar i snitt 82.000 kronor per år, utan att få motsvarande valuta för pengarna.

På 50-talet fanns det 5000 läkare och idag finns det mer än 35.000 läkare i Sverige (medan befolkningen bara ökar med drygt 35 %).

Var är alla läkare? Ingen som vet, ingen som bryr sig …. då vården saknar fungerande management.

ζ

Hotet och möjligheten

Fortsatt ignorans från folkets sida är största hotet mot vården. Dagens politiker och dagens ledare inom vården kommer inte att självmant rädda vården.

Endast folket kan ändra på det!

Vilket inger ett visst hopp.
.

Val-3-rösta