Sjukvården kan spara miljarder

sjukvården-kan-enkelt-sparaDet enda ansvariga politiker behöver göra
är att trycka på knappen och ta befälet!

ζ

Skaraborgs-sjukhus[Klicka på bilden och se inslaget]


Personalens inflytande kortade vårdkön (med 75 %)

Sjukvården kan spara miljarder. Sjukhuset i Skövde har fått bort sin operationskö genom att ändra arbetssätt. En viktig del är att ge personalen mer inflytande.
.

Anders-PlantinAnders Plantin

– Det känns jättekul att man tillsammans förändrat en situation som inte var bra, vare sig för medarbetare eller patienter, säger Anders Plantin, överläkare vid Skaraborgs Sjukhus och forskare vid Chalmers.

För några år sen var operationskön på kirurgkliniken i Skövde i snitt 120 dagar. Kliniken klarade inte vårdgarantin och personalen slet och stressade. Våren 2010 fick överläkaren Anders Plantin ett uppdrag att leda ett förbättringsarbete. Ett arbete som han också studerade som forskare på Chalmers. Efter två år kunde han konstatera att kötiden minskat till 30 dagar.

Skulle hela sjukvården effektiviseras på liknande sätt som i Skövde blir vinsterna för samhället enorma, enligt forskare på Chalmers. Det handlar om flera miljarder varje år.

– Det finns uppskattningar att vinsterna kan bli upp till 20, 30 procent bara genom att jobba mer effektivt, säger Andreas Hellström, sjukvårdsforskare på Chalmers.

Det handlar inte att skjuta till mer resurser, eller att jobba mer, utan om att jobba smartare. Inspirationen till förändringsarbetet kommer från hur industrin arbetat med liknande frågor.

Anders Plantin tror att en av nycklarna till framgången i Skövde är att förändringarna drivits av medarbetarna själva.

För att nå resultat skapades grupper med anställda från olika yrken som diskuterade problem och förslag till lösningar. Ett konkret exempel var problemet med läkarschemat och läkarnas ojämna närvaro.

– Vi upplevde det som ett hinder i flödet för patienterna. Det lämnades återbud till operationer och ingen ersatte. Där har vi sett en tydlig förbättring, säger sjuksköterskan Kristel Källeskog.

Källa: SVT

ζ

Kommentar

Det finns tre stora potentialer, som skulle lösa sjukvårdens grundläggande problem:

  1. Livsmedelsverket måste sluta ge ut kostråd som fyller på med fler med patienter än vad vården mäktar med. Det räcker med ett pennstreck för att åstadkomma det. Märkligt att det ska vara så svårt med tanke på att det finns ett facit: Diabetes har trefaldigats och fetma fördubblats sedan Livsmedelsverket hittade på nyckelhålsmärkning 1989. Läs mer…
    .
    Men det är ju kostindustrin som bestämmer.
    .
  2. Vården måste inse att kosten ha stor betydelse, och inte bara använda sig av operationer och läkemedel. Att t.ex. rekommendera diabetiker att äta maximalt av det de inte tål (kolhydrater), det är vansinne.
    .
    Men det är ju läkemedelsindustrin som bestämmer.
    .
  3. Rationaliseringspotentialen inom vården är ofantlig och när det fungerar som det borde kommer även medarbetarna att må mycket bättre. Projektet ovan är ett exempel på detta. Sett med glasögon från den privata sektorn befinner sig den basala sjukvården fortfarande på medeltiden eller vad sägs om om en genomsnittlig ledtid på tolv år för att införa nya behandlingsmetoder. Människor är uppenbarligen mindre viktiga än bilar och datorer (tänk er att nästa modell kommer om 12 år).

ζ

reducera-kostnaderVi börjar med GBP, sedan diabetes, sedan IBD, sedan …
Parallellt med utbildning, förebyggande arbete…

Potential

Om man angriper samtliga tre punkter enligt ovan går det att halvera sjukvårdskostnaderna (potential 175 miljarder kronor per år) OCH förbättra folkhälsan OCH erbjuda medarbetarna ett stimulerande och motiverande arbete. Det är inte särskilt svårt, men det tar lite tid (men betydligt mindre tid än tolv år).

fritt-fallAllt startar med politikerna tar över rodret från kost- och läkemedelsindustrin, som nu fått vården i fritt fall.

.
Team KOSTDEMOKRATI

Programförklaring ... läs mer...

ζ

PS.

Varför inte börja denna ”sjumilaresa” med ett enkelt steg; Erbjud patienterna ett alternativ till Gastric Bypass i form av lågkolhydratkost, sockerberoendebehandling och professionell support. Då skulle vården följa lagen, det skulle kosta en bråkdel och resultatet skulle bli mycket mycket bättre. Läs mer:

Jag tror verkligen att om jag skulle individuellt råda majoriteten av patienterna som kommer till vår klinik, om hälsoeffekterna av att eliminera vete från kosten, och om de följde mina instruktioner, då skulle antalet patienter som utvärderas och antalet personer som lider av oklara medicinska problem åtminstone halveras.

ζ

Det enda ansvariga politiker behöver göra är
att trycka på knappen, att starta processen
som skulle rädda vården och folkhälsan.

Vad är det som är så svårt?

Save_Money

Ett svar på ”Sjukvården kan spara miljarder”

  1. VARFÖR SER DET UT SOM DET GÖR?

    Det finns inga personliga vinster med att röra om i grytan för chefer inom vården, intäkterna kommer ju ändå med ett klockverks precision och patienterna försvinner inte till konkurrenter, de köar.

    Karriärstege

    ATT BLI CHEF INOM VÅRDEN ÄR ETT KARRIÄRSTEG. Ofta utgörs de ledande personerna av läkare, ett karriärsteg, och alla kan inte management, lika lite som att en kunnig managementkonsult kan sättas som läkare. Om de skulle röra sig utanför sina uppkörda hjulspår är ju risken att deras okunnighet om management avslöjas.

    Inom vården ska ledningen nästan undantagslöst utgöras av läkare (inom skrået), medan den konkurrensutsatt sektorn tillsätter ledande personer som kan management och inte sällan från helt andra verksamheter. Att lära sig hur en verksamhet fungerar för en ny ledning tar några månader (tumregeln är 100 dagar), men att utveckla verksamheter är en profession som tar decennier att lära sig och alla är inte lämpade. Vården lider idag brist på management och då räcker inga pengar i världen till.

    Men visst finns det läkare som också är bra ledare, men de hålls tillbaka och om de agerade fullt ut så skulle de riskera sitt jobb och sin karriär. Det är få som känner att de har tillräckligt med kraft för att orka utmana starka ekonomiska särintressen och att gå emot alla de läkare som valt att flyta med de monetära strömmarna.

    Jag har i egenskap av managementkonsult erbjudit den öppna psykiatrin att dubbla sin tillgänglighet (psykologerna hann då med att träffa patienter två timmar per arbetsdag!) och ortopedin att öka sin operationskapacitet med 50 %, som båda var relativt ”enkelt” att få till. Men ledningen var inte intresserade, av ren okunnighet eller vågade inte ändra på något med risk att stöta sig med kollegor. Detta trots långa köer inom både psykiatrin och ortopedin. Kön till psykiatrin var då närmast katastrofal, men patienterna väger uppenbarligen lätt.

    Annat är det inom industrin, där kunderna väger tungt. Om kunder försvinner till konkurrenter så försvinner också intäkterna, varför ledningar som inte levererar byts ut. Medan industrin har koll på vad de gör, så opererar vården i mörker. De saknar en fungerande uppföljning och således även feedback, och det innebär att ledningen saknar nödvändiga verktyg för att styra verksamheten och bristen på feedback gör att personalen inte heller har en aning om hur verksamheten fungerar.

    Att sköta en verksamhet som omsätter 350 miljarder kronor per år (10 % av BNP) på detta sätt är skandallöst. Men att slösa bort andras pengar (skattepengar) verkar vara lätt. Bristen på management gör nu att även medarbetarna inom vården drabbas hårt, vilket fått vårdfacket att agera. Och även läkarna börjar nu så mått reagera – ÄNTLIGEN!

    Jag har pratar med kollegor inom management som gett upp vården. Det spelar ingen roll hur stor potentialen är, det saknas intresse från ledningen inom vården. Det är slöseri med tid att erbjuda vården professionell utveckling.

    Dels är det fel personer som leder vården och dels saknas det incitament att utveckla verksamheten. Det är säkrare att bara administrera, åtminstone på kort sikt och sedan får någon annan ta över. Den kultur som råder är att ”det löser sig alltid” och hitintills har ju vården alltid fått mer pengar.

    Men den tiden är förbi och vården rasar ihop som ett korthus, tills de börjar lösa sina grundproblem. Jag menar att det går att halvera sjukvårdskostnaderna OCH stärka folkhälsan. Det är relativt enkelt, men tar lite tid, ett decennium eller så, och innefattar förebyggande verksamhet. Värt 175 miljarder per år som kan användas bättre, till t.ex. äldreomsorg och att värdesäkra ålderspensionen.

    Men så länge som kost- och läkemedelsindustrin tillåts styra utvecklingen händer inte mycket. Politikerna måste ta befälet och det är folkets ansvar att välja kompetenta politiker.

    En bra början är att inte slentrianmässigt rösta på samma parti i alla val. Man måste sätta sig in i politiken och då kan det mycket väl bli så att man väljer ett parti till riksdagen, ett annat i kommunvalet och ett tredje till landstinget (som t.ex. Dalarnas sjukvårdsparti, som visat framfötterna, medan de regerande inte verkar förstå vad de sysslar med).

    Vården är en politiskt fråga och inte alls en medicinsk som många politiker tycks tro, det är frågan om rå skrupelfri business där människoliv värderas lägre än bilar.

    Läs forskningsfusket, så klarnar bilden … http://www.kostdemokrati.se/productinfo/2013/06/09/forskningsfusket-sa-blir-du-lurad-av-kost-och-lakemedelsindustrin/

    Om inget görs kommer sjukvårdskostnaderna att kräva en skattehöjning med 13 kronor per hundralapp (!) och tränga undan andra medborgerliga behov … DN

    Vi när en gökunge i boet som redan kostar varje medborgare som förvärvsarbetar i snitt 80.000 kronor per år. Vården har aldrig tidigare haft så mycket pengar, men klarar ändå inte av den mesta basala sjukvården. Brist på management kan inte botas med pengar, bara döljas en kort tid.

    Hög tid för ansvariga politiker att ta befälet! Artikeln ovan visar att det är möjligt att utveckla vården och att potentialen är stor. Och mer pengar är INTE lösningen.


    [Klicka på bilden för att förtydliga den]

Kommentera