Plastikkirurgi efter Gastric Bypass (GBP)

plastik-operation[tidigare publicerad 25 maj 2013]


.

Plastikkirurgi efter Gastric Bypass

GBP-plastik

Det görs ca 8.000 överviktskirurgiska magsäcksingrepp per år i Sverige varav ca 90 % är gastric bypass (GBP). Oavsett metod för att uppnå kraftig viktnedgång – kirurgi eller enbart träning och diet – så blir effekten oftast stora hud- och fettöverskott runt om på kroppen.

85% av individer som genomgår GBP anger efter ett par år att de önskar plastikkirurgisk korrektion. Omfattande plastikkirurgi krävs för att kroppen skall återfå en mer normal kontur.

Body Contouring after Massive Weight Loss är ett angloamerikansk begrepp för rekonstruktiv plastikkirurgi avseende hudöverskott efter stor viktnedgång. Målet är inte bara att ta bort hud-/fettöverskott utan även att återskapa en normal anatomi och en förbättrad kroppskontur.

Oftast är flera ingrepp nödvändiga för att uppnå detta. Förenklat kan ingreppen beskrivas med att man först gör ett ”nedre kroppslyft”, därefter ett ”övre kroppslyft” och slutligen en innanlårsplastik.

Läs mer om remisskriterier, behandling och uppföljning vid plastikkirurgi efter stor viktnedgång via länken nedan:

reading-owlFörfattad av: Specialistläkare plastikkirurgi Thomas Jonsson, Verksamhetsområde plastikkirurgi och käkkirurgi/Akademiska sjukhuset och Docent, överläkare Johan Thorfinn, Hand- och plastikkirurgiska kliniken/Universitetssjukhuset i Linköping.

Läs … ”Plastikkirurgi efter stor viktnedgång” (bra information)

◊ ◊ ◊

Kommentar

En Gastric Bypass operation innebär en kraftig initial viktnedgång vilket gör att ”hudkostymen” inte hinner med att anpassa sig, varför de allra flesta behöver operera bort överskottshud.

Kostnaden för plastikoperation är ungefär lika med vad själva viktoperationen kostar, runt 100.000 kronor (dock stora individuella variationer), och det ställs stora krav för att landsting ska bekosta en plastikoperation (se information via länk ovan). Många plastikoperationer bekostas idag av patienterna själva.

LCHF

Om man istället tillämpar lågkolhydratkost (LCHF) som viktminskningsmetod är en viktnedgång på i snitt 1/2 kg per vecka vanligt och då har kroppen bättre förutsättningar att hinna anpassa sig och oftast är plastikoperation inte nödvändigt.

LCHF är ett naturligt sätt att normalisera vikten och det sker utan hunger (skilj dock på hunger och ”sug”). Observera att viktnedgången med hjälp av lågkolhydratkost INTE sker genom svält.

Kosten är idealisk för ALLA som vill må bra och prestera på topp, även underviktiga och normalviktiga. Det är ingen ”bantning”, utan ett naturligt sätt att normaliserar vikten.

Om man är sockerberoende, vilket 1/3 av befolkningen har anslag för, eller om man har en ätstörning, då hjälper INTE en viktoperation. Då brukar vikten gå upp igen inom en 10-års period. Däremot har LCHF en god effekt mot sockerberoende.

Att råda någon att fortsätta äta socker/stärkelse som är sockerberoende är lika ointelligent som att rekommendera en alkoholist att fortsätta dricka sprit. Det fungerar INTE!

Om man reducerar sin vikt på naturligt sätt, genom att äta sig ner i vikt med god naturlig mat, då slipper man de risker och kroniska biverkningar som en viktoperation ger (se folder nedan). Resultatet brukar därtill bli betydligt bättre, både hälsomässigt och viktmässigt. För samhället blir det också en bra affär, mycket bra.

Läs mer:

Not: Lågkolhydratkost är den enda mat som uppfyller Socialstyrelsen krav på «vetenskap och beprövad erfarenhet» för behandling av diabetes och övervikt. Utlåtandet kom den 16 januari 2008 efter två års utredning.

Ett svar på ”Plastikkirurgi efter Gastric Bypass (GBP)”

  1. ANTALET VIKTOPERATIONER MINSKAR – AV BUDGETSKÄL

    För första gången sedan mitten av 1990-talet har antalet operationer vid svår fetma minskat. Under 2012 opererades 7 900 personer, att jämföra med 8 600 operationer året innan (ca en patient i timman, året runt), uppger det nationella kvalitetsregistret för obesitaskirurgi.

    Detta skrev vi om 11 april 2013, läs här…

    Flera GBP-kirurger har skrivit att de vill trefaldiga antalet operationer för att kunna beta av köerna. Men nu minskar de istället. Varför?

    Vårdsektorn har helt enkelt penningbrist (trots att de aldrig någonsin haft mer pengar). Och då är det viktoperationer som stryks bland det första, även om starka krafter vill öka kraftigt.

    Region Gotland ställde helt in sina viktoperationer som de köpte utifrån), redan förra året. För att de kommit till insikt att det var en dålig metod? Nej, av budgetskäl.

    När det gäller vårdkostnader kom en finsk undersökning fram till vårdkostnaderna för viktopererade i snitt hamnade på runt 300.000 kronor per patient (se länk ovan).

    Biverkningarna är många och allvarliga, vilket många läkare är väl medvetna om, läs mer…

    Läkare står handfallna och har ingen verksam bot mot t.ex. ständigt illamående och orkeslöshet, vilket är högst frustrerande när man bryr sig om sina patienter. Läs mer…

    Sedan tillkommer samhällets övriga kostnader i form av alkoholproblem (fördubblad risk). sjukskrivningar, förtidspensionering, för tidig död. Upptill 4,6 % dog inom ett år efter operation i en studie, där självmord var en stor orsak, läs mer…

    Upptill 20 % behöver reopereras, se folder här…

    Kostdoktorn ha redovisat en studie där majoriteten gick upp 80 % av den vikt de initialt tappade, redan efter åtta år. Vilket stämmer med de erfarenheter vi själva har. Om man inte byter livsstil så fungerar inte heller GBP, då går man upp i vikt igen (den kroniska bristen på mineraler och vitaminer består dock).

    Många lider av sockerberoende och ätstörningar som sitter i hjärnan och då är det utomordentligt korkat att amputera magen och tarmarna (förminskning och förbikoppling är bara en förskönande omskrivning). Okunnigheten om hjärnans signalsystem verkar vara total, skriver hjärnforskaren Martin Ingvar, läs mer…

    Vad är ett människoliv värt?

    En av Sveriges främsta experter på området, professor Lars Hultkrantz, har räknat på saken: svaret är att ett räddat liv är värt omkring 21 miljoner kronor. Sedan tillkommer förkortad levnadstid: Inom sjukvården talar hälsoekonomerna om qaly (quality adjusted life year), där varje räddat levnadsår med bästa möjliga livskvalitet motsvarar 600 000 kronor. Qaly används bland annat när staten bestämmer vilka läkemedel som ska subventioneras.

    Vad försämrad livskvalité skall värderas till är däremot svårare att uttrycka i kronor, men dyrt för medborgare och samhälle blir det.

    Sammantaget hamnar vi på långt över miljonen per GBP-patient, vilket är högst anmärkningsvärt när det finns en billig metod helt utan biverkningar som Socialstyrelsen funnit var i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet för behandling av diabetes och övervikt – lågkolhydratkost. EN METOD SOM FUNGERAR. Det tog två år att utreda och beslutet kom 16 januari 2008. Läs mer…

    Efter den 16 januari 2008 är det ett klart lagbrott att inte erbjuda patienterna denna lösningen INNAN en viktoperation genomförs. Men det verkar inte vården bry sig om, de synes arbeta u.p.a.

    Men detta passat inte vården vars produktsortiment består av quick fix i form av läkemedel och operationer, som bägge är mycket lönsamma. Efteråt lämnas patienterna mer eller mindre vind för våg.

    Att under åratal stödja och supporta en livsstilsförändring och att rekommendera riktig mat och kanske tillskott i form av mineraler och vitaminer. Det finns inte ens på deras karta och dessutom skulle det innebära att läkemedelsindustrin skulle förlora kunder.

    Det skulle ju bli både billigt och bra och dessutom skulle man då följa lagen och agera i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.

    Men som sagt så saknas denna produkt inom vården och dessutom står det i strid mot industrins vinstintressen, och det är ju de som styr vården idag.

    En krass verklighet som måste justeras till att verka i medborgarnas och samhällets intressen. Helst igår.

    Oskuret är bäst … artikel

    De som påstår att GBP är den bästa lösningen bör läsa på, t.ex. här …



    VANSINNE

    Att fortsätta med något livsfarligt, som ger svåra biverkningar och ett dåligt resultat, när det det finns en godkänd metod som kostar en bråkdel, som är utan biverkningar och som ger ett utomordentligt resultat (som redan hundratusentals medborgare själva kommit underfund med). Detta är, om något, helt enkelt VANSINNE. Dessutom baserat på FORSKNINGSFUSK.

    Det är ett av många exempel på hur tokigt det blir när läkemedelsindustrin kontrollerar myndigheter och vården. Hög tid för ansvariga sjukvårdspolitiker, som står för notan, att ta befälet!

Kommentera