Maciej Zarembas reportage om sjukvårdens stora systemskifte – från läkekonst till bokföring.

01:54, 16 mars 2013 in Okategoriserad by Hälsa och sjukvård

.

.
ζ
.

Maciej Zaremba

Maciej Zaremba är reporter på DN. Han är en av landets mest prisbelönta journalister och flera av hans tidigare reportage har uppmärksammats stort. För den förra, ”Skogen vi ärvde”, utsågs han till årets miljöjournalist. Han har även skrivit om bland annat skolan, psykvården, arbetskraftsinvandring och tvångssteriliseringar.

Nu har han skrivit en uppmärksammad och omskakande artikelserie i DN med med rubriken ”Den olönsamma patienten – från läkekonst till bokföring”. Varje inlägg är mycket tänkvärt och ett tips är läsa ett reportage i taget och låta det sjunka in.

.

.

Maciej Zarembas reportage om sjukvårdens stora systemskifte – från läkekonst till bokföring.

En reportageserie där verkligheten överträffar dikten, som slår hål på den idylliska bild som många bär på, vilket kan vara smärtsamt, inte minst för ansvariga politiker.

Forskningsfusket bara fortsätterLäs också forskningsfusket, så inses att detta är en styrd process, en verklighet som är svår att ta in på en gång. Kan det verkligen vara på detta sättet? Då är vi ju grundlurade!

Obs! Nu finns en uppdaterad och utökad upplaga av boken med titeln ”Forskningsfusket bara fortsätter” (som ersätter den tidigare boken  ”Forskningsfusket. Så blir du lurad av kost- och läkemedelsindustrin”). Även den nya boken är populärvetenskapligt skriven så att både lekmän och professionella har stor glädje av boken som kan köpas här:

 

ζ

↓ ↓ ↓ ↓ ↓

.
Vad var det som dödade Herr B?

2013-02-17

Del 1. Diagnosen var cancer. Men det var inte tumören som tog hans liv. I dag inleder Maciej Zaremba sitt stora reportage om de absurda konsekvenserna av ett dolt systemskifte i svensk sjukvård. Läs mer…

ζ

Hur mycket ­bonus ger ett benbrott?

2013-02-25

Del 2. Vissa sjukdomar är mer lönsamma än andra när den svenska vården leker affär. I dag fortsätter Maciej Zarembas reportage om sjukvårdens stora systemskifte – från läkekonst till bokföring. Läs mer…

ζ

På vilken prislista står din njursvikt?

2013-03-03

Del 3. Två män har samma skada. En av dem får leva, en får dö. Varför? I dag fortsätter ­Maciej Zarembas reportage om de perversa incitament som styr svensk sjukvård. Läs mer…

ζ

Del 4. Hur mycket oro tål en människa?

2013-03-05

Svensk cancervård är en av Europas långsammaste. Patienter i Sverige får vänta längre än i till exempel Ungern, Tjeckien och Danmark på besked om den där knölen i bröstet. I dag avslutas Maciej Zarembas reportage om ­vårdens destruktiva systemskifte. Läs mer…

ζ

”Om patienten överlevde kunde det kosta mig dyrt”

 2013-03-06

Gensvaret på Maciej Zarembas artikel­serie har varit enormt. Över tusen mejl har kommit. DN Kultur publicerar här några av reaktionerna in­ifrån vården. Läs mer…

ζ

Chatt med Maciej Zaremba

2013-03-06

Gensvaret på Maciej Zarembas artikelserie om vården har varit enormt. På onsdagen chattade Zaremba med DN:s läsare. Läs frågorna och svaren här. Läs mer…

ζ

Zarembas artikelserie blir bok

2013-03-01

DN-journalisten Maciej Zarembas uppmärksammade artikelserie ”Patienten & prislappen” om systemskiftet i sjukvården blir till en bok. ”Patienten…”. Läs mer…

ζ

Källa: DN … Den olönsamma patienten

ζ

Ett urval tidigare inlägg

ζ

APPENDIX

Skolan, jobben, sjukvården och välfärden – allt interagerar med varandra, där en faktor kan sänka de övriga.

Kedjan är inte starkare än dess svagaste länk – och sjukvårdens länk är svag, närmar sig nu brottgränsen. När sjukvårdens länk brister kommer Sveriges politiska karta att ritas om, vilket kommer att verka omtumlande för många. Inga svenskar accepterar en ojämlik vård.

.
Lägg pusslet och se bilden

De som sätter sig in i problematiken inser att dagens sjukvård är något vi får betala dyrt för, som slår på både hälsa och plånbok.

Man inser snart också att systemet håller på att krascha och inga pengar i världen kan hindra det, för det är inte pengarna som är problemet (de har aldrig tidigare förfogat över så mycket pengar), det är bristen på styrning, bristen på uppföljning av kvalitet och effektivitet, bristen på management.

Det kan liknas vid en herrelös hierarki, där ekonomiska särintressen, företrädda av KeyOpinion Leaders (LOBbare), som försöker roffa åt sig så stor del som möjligt av skattetårtan och där politikerna, som står för notan, utgör svaga motkrafter.

Ansvariga politiker har lämnat fältet fritt för ekonomiska särintressen att styra utvecklingen och dessa särintressen har de gjort till den grad att de nu verkar har dragit undan mattan för sig själva (läs mer…).

Ansvariga politiker sitter löst nästa val (läs mer…).

Sjukvården kostar idag mer än 10 % av BNP eller 350 miljarder kronor per år, vilket motsvarar 80.000 skattekronor per arbetande svensk och år. Totala skattetrycket ligger på 1.600 miljarder kronor per år, vilket innebär att mer än var femte skattekrona går till sjukvården.

Med nuvarande utvecklingstakt beräknas kostnaderna öka med 270 % till år 2040. Ska varje medborgare som arbetar då betala 215.000 kronor per år till vården? Vem har råd med det?

Att omdana sjukvården till en kostnadseffektiv enhet som producerar ett högkvalitativt resultat är ett stort jobb, även om det tekniskt sett är enkelt. Men oj vilket potential! Sannolikt betalar vi idag dubbelt så mycket som vi borde för en sjukvård som skulle kunna fungera bättre, även på den kostnadsnivån.

En bra början hade varit att tillämpa den kunskap och erfarenhet som redan finns, och att följa lagen. Sedan kunde vi sluta med det som vi vet skadar folkhälsan. Men då måste ansvariga politikerna ta befälet och inte bara fungera som industrins sponsorer.

Läs och förundras. Kom till insikt om att sjukvårdssystemet inte längre fungerar, det kommer att krascha, om vi inte gör något åt det. Återigen verkar det vara folket som får driva frågan, som får se till att ställa krav på politikerna att göra sitt jobb och att välja politiker som är kapabla att göra sitt jobb.

Läs på, kom till insikt och agera! Det gäller ju vår, våra barns och barnbarns framtid. En av vår tids största utmaningar och hot. Ett sjukt folk som inte klarar skolan och som dignar under höga sjukvårdskostnader, kan inte försvara välfärden. Det innebär att framtidens jobb hamnar någon annanstans och dit går också pengarna och välfärden.

Genom att underminera undervisningen och hälsan ligger vi dåligt till om ett eller två decennier och det är svårt att få tillbaka jobb som lämnat Sverige.

  • Dagens kostråd orsakar diabetes, och … leder till arbetslöshet. Läs mer…
  • Dr Nisses söndagsskola, för politiker. Läs mer…
  • Dårskapens lov. Läs mer…
  • Varför reagerar så få? Läs mer…
  • Inför skolplikt för 6-åringar? Läs mer…
  • Livsmedelsverket bekämpar aktivt det som håller oss friska. Läs mer…
  • Forskare: Värsta alternativet används på svenska skolor. Läs mer…
  • Fler unga söker hjälp på akuten. Läs mer…
  • Skolbarn serveras ”ADHD-mat”. Läs mer…
  • Hellre fettstund än fruktstund (SvD ledare). Läs mer…
  • Miljoner ska lära skolledare mer om bra mat. Läs mer…
  • Lita inte på myndigheternas kostråd! Läs mer…
  • Fetmaepidemi trots kostråd. Läs mer…

Ovan är några pusselbitar som alla är samstämmiga, de griper in i varandra och ger en bild som förklarar hur saker och ting hänger ihop och påverkar varandra. Vi blir alltså grundlurade av våra egna myndigheter och till stor del även av vårdens tjänstemän, medan ansvariga politiker passivt tittar på (litar blint på sina tjänstemän).

ζ

Det går bra för Sverige – idag

Det går fortfarande bra för Sverige på jobbfronten, men det är bara en kortare respit som vi borde utnyttja. Till skillnad från andra länder har vi i Sverige fortfarande ett manöverutrymme, tack vare att många fortfarande har ett jobb att gå till (dock är ungdomsarbetslösheten ett stort problem).
.

Senaste jobbstatistiken uppdaterades 2013-02-20 (uppdateras en gång per kvartal) – SCB Kortperiodisk Sysselsättningsstatistik (KS). Sannolikt den säkraste och mest lättfattliga jobbstatistik som finns, inga procentsatser, bara antal jobb sedan 2001, i både tabellform och grafik. Jämför utvecklingen sedan år 2001.

 

Siffror som inger hopp, som ger en respit som vi måste utnyttja.

ζ