Larm: Läget är akut – för akuten

Situationen kritisk. Landstingets plan håller inte för trycket

.

.

.
Larm: Läget är akut – för akuten

STOCKHOLM. Landstingets plan för akutsjukvården ­håller inte. För att klara trycket måste samtliga närakuter ha öppet dygnet runt. Och det kan behöva byggas ett eller flera nya sjukhus, ­ut­över Nya Karolinska.

Det konstateras i en opublicerad rapport som DN tagit del av.

Läget är akut för akutsjukvården. Radikala åtgärder måste till för att klara den kraftiga ökningen av besök på sjukhusens akutmottagningar. Det framgår av den ännu interna rapporten ”Framtidens akuta omhändertagande”.

Utredningen har letts av Per Anders Flordal, tidigare chefsläkare på Södersjukhuset. Och i rapporten konstateras följande:

Om fyra år, 2016, öppnar Nya Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Dit kommer bara patienter i ambulans eller helikopter. Alternativt med en remiss från ett annat akutsjukhus. Eftersom Nya Karolinska blir mindre än dagens Karolinska i Solna blir ett stort antal av dagens akutpatienter över.

Det betyder, enligt utredningen, att cirka 50 000 akutbesök 2018 måste hanteras av de andra sjukhusen. Lika många som i dag görs på Akademiska sjukhuset i Uppsala under ett år. Och detta utöver att Stockholmssjukhusen ska klara den patientökning som redan sker på deras egna akutmottagningar.

Som DN nyligen skrivit ökar trycket på akuten mycket snabbare än befolkningsökningen. Akutbesöken ökar med cirka 6 procent per år, befolkningen med närmare 2 procent.

“Akutbesöken ökar tre gånger mer
än vad befolkningen ökar.

Men i Framtidsplanen för Stockholms sjukvård, som landstinget tidigare har presenterat, finns inga planer på någon ny dygnetruntöppen akutvård. ”Detta är mycket utmanande” konstaterar utredningen.

I rapporten klargörs att Stockholms sjukhus redan i dag är större än i nästan alla andra länder i Europa. I USA är få sjukhus så stora som i Sverige, i Japan och Kanada finns de inte. Akutsjukhusen i Stockholms är större än vad som enligt forskning är effektivt.

“Stockholms sjukhus är störst i Europa och
stora sjukhus har visat sig vara ineffektiva”

Att i det läget bygga ut dagens sjukhus för att hantera både patientökningen och de besök som blir över när dagens KS Solna stänger är tveksamt, enligt rapporten.

En mängd förslag på åtgärder listas. Däribland att det ska byggas 1–2 nya närakuter, vilket totalt ger 5–6 stycken. En av dessa bör byggas i nordvästra Stockholm. Närakuterna ska ha öppet dygnet runt, och ha tillgång till röntgen och ultra­ljud.

Dessutom bör det byggas lättakuter vid varje sjukhus för lindrigt sjuka patienter, som sannolikt kommer att fortsätta att söka sig till akutsjukhusen.

Om detta inte räcker: inför remisstvång till sjukhusen. Lättakuterna bör då också ersättas av fler dygnetruntöppna närakuter.

”Om inte heller detta räcker så kan det vara bättre att bygga något eller några nya akutsjukhus än att låta de redan stora bli ännu större”, skriver rapportförfattaren.

“Det kan behöva byggas flera nya akutsjukhus,
­ut­över Nya Karolinska”

Något som också är viktigt, enligt rapporten, är att det blir tydligt för stockholmarna vad som menas med en närakut, jourakut, lättakut. I dag råder stor förvirring. En närakut kan betyda allt från en avancerad mottagning till en vanlig vårdcentral som vissa dagar har lite längre öppettider. Det är en orsak till att många åker till akuten; där finns en hög kompetens, det är alltid är öppet och man slipper boka tid.

Utöver de 50 000 akutsökande som måste tas om hand när NKS ersätter Karolinska i Solna behöver landstinget ta fram 250 nya vårdplatser som också försvinner när KS Solna läggs ned.

Nya Karolinska Sjukhuset
.

Fakta – Nya Karolinska

Nya Karolinska universitetssjukhuset, NKS, börjar ta emot patienter 2016.

  • Sjukhuset kommer att ha två helikopterplattor och en stor intensivvårdsavdelning. Hit ska patienter komma i ambulans eller helikopter, alternativt med en remiss från en specialistläkare.
  • Sjukhuset ska fokusera på högspecialiserad vård av människor med komplicerade sjukdomar/skador som kräver behandling från flera olika specialister.
  • NKS är landstingets största investering någonsin. Bygget kostar 14,5 miljarder och driften cirka 27 miljarder fram till 2040, i löpande penningvärde. Sedan tillkommer kostnader för IT och medicinteknik.
  • NKS är mindre än dagens Karolinska i Solna, samtidigt som Stockholm växer. Ett stort pussel läggs nu för hela Stockholms sjukvård.
  • Så mycket som möjligt av bassjukvården ska flyttas ut från sjukhusen till privata specialister.

.
Källa: DN 8 december 2012

Tänk om …

… Toyota Automobile Company hade bytt ut sitt koncept (The Toyota Way) mot det svenska hälso- och sjukvårdskonceptet (”The Swedish Way”)!

Det skulle innebära att tillverkningen skulle sakna en fungerande ledning, det löpande bandet skulle sakna uppdaterade instruktioner (jämför diabeteskostråden som underkänts av SBU).

Kontroll- och reparationsavdelningen skulle behöva byggas ut med 600 %, men de skulle ändå inte hinna rätta till alla fel, varför kunderna får köa och de blir missnöjda med resultatet (grundfelen åtgärdas inte).

Bilarna körs på vattenutblandat bränsle (lightprodukter) och smörjs av billig motorolja (omega-6-växtoljor och margarinoljor) och med service är det si och så, som ofta utförs efter felaktiga instruktioner (kostråd för diabetiker) och resultatet blir ofta att de fungerar ännu sämre efter ett tag (naturalförloppet för diabetiker).

Över hela landet växer det upp reparationsverkstäder som skyler över problemen, med de löser inte grundproblemen, varför bilarna hela tiden återkommer till verkstäderna, om det inte går så illa att motorerna skär ihop och de måste skrotas.

Är detta möjligt?

Ja, det skulle vara möjligt om Toyota var den enda biltillverkaren som fick sälja bilar i Sverige som subventionerades av det offentliga. I Sverige kostar idag hälso- och sjukvården ett hushåll med två som arbetar 160.000 kronor per år och år 2040 blir kostnaden enligt prognos 432.000 kronor per år (närmare en halv miljon per år).

Alternativet!

Alternativet är att hälso- och sjukvården lärde av ”The Toyota Way”. Dvs. genom att göra rätt från början, lära av vetenskapen och beprövad erfarenhet, följa grund- och patientsäkerhetslagen och genomföra ett förebyggande med syfte att öka folkhälsan och minska behovet av vård och läkemedel. Idag verkar den outtalade målsättningen vara en annan, nämligen att bygga sig en samhällsposition, säkra sitt jobb och tjäna pengar.

Kunskaper och erfarenheter om hur detta ska gå till finns i överflöd, men viljan eller/och kunskaperna hos de som bestämmer saknas. Därför fortsätter färden mot kaos, penningbrist och en OJÄMLIG VÅRD. Detta kommer inte medborgarna att acceptera – varför det våras för missnöjespartier framöver.

Läkarbrist

Eftersom ohälsan tillåts öka och t.o.m. eldas på genom Livsmedelsverkets kostråd, så ökar också behovet av ännu fler läkare. År 1950 fanns det 5000 läkare och idag runt 35.000 läkare, dvs. en ökning med 600 % när befolkningen ökar med 35 %.

Prognos: Läkarbrist eller läkarunderskott (klicka på bilden för att läsa text)

År 2025 kan behovet uppgå till 45.000 läkare (om vi fortsätter med ”The Swedish Way”) och det gör att det våras för hyrläkare som är betydligt dyrare och sämre ur flera aspekter. Förutom kostnader på två miljarder kronor per år så tillkommer betydande kostnader på grund av administration och kvalitetsbrister. Se artikel nedan.

SKL

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ska nu försöka stävja denna ökning av antalet hyrläkare genom ett åtgärdsprogram som presenterades på DN Debatt 7 december 2012.

Antalet stafettläkare (hyrläkare) ökar
.

”Inhyrd personal i vården ska halveras till 2014”

Färre hyrläkare. I dag hyrs många läkare in för att bemanna vårdcentraler och sjukhus. Det är otillfredsställande för patienten, för arbetsmiljön och för ekonomin. Därför presenterar vi nu en gemensam strategi för landstingen för att halvera beroendet av bemanningsföretag fram till 2014, skriver företrädare för Sveriges kommuner och landsting, SKL.

Läs mer … DN

Varför görs inte detta redan?

Dock ett luftslag som inte kommer att ge avsedd effekt. Man missar målet, grundproblemet, som är en ökande ohälsa driven av våra myndigheter och vårdens ineffektiva behandlingsmetoder av kroniska sjukdomar.

Så länge ansvariga inte etablerar en förebyggande hälsovård värd namnet och så länge vården vägrar att tillämpa kostnadseffektiva behandlingsmetoder, så kommer förfallet att inte bara att fortsätta, det kommer att accelerera.

Stafettläkare har högre lön och att öka lönerna för alla läkare är inte möjligt, varför det lönemässigt kommer att vara attraktivt att verka som hyrläkare, så länge det råder läkarbrist, så länge vi låter ohälsan öka epidemiskt. Prognosen är idag pessimistisk.

Vad händer t.ex. med de 40.000 som idag är Gastric Bypass opererade (viktopererade), när deras vårdbehov framöver kommer att skjuta i höjden? När många inte kan arbeta, när många får alkoholproblem, när de mycket lätt bryter ben, när immunförsvaret fallerar på grund av kronisk vitamin- och mineralbrist?

Vad händer när vi har ytterligare 100.000 dementa att vårda? Förutom de 150.000 som redan drabbats. Varje dement kostar cirka 1/2 miljon kronor per år i omsorgskostnad.

Vad händer när mer än en halv miljon prediabetikers sjukdom blommar upp?

Vem skall betala kalaset när en majoritet av medborgarna är sjuka?

Hur skall pengarna räcka till när vi snart har ytterligare en halv miljon ålderspensionärer som med all rätt förväntar sig en bra pension, bra vård och omsorg (den s.k. demografiska effekten).

Mellan 2006 och 2020 ÖKAR antalet pensionärer med i snitt 640 i veckan, 14 fulla bussar varje vecka, under 14 års tid (läs mer…)! De som arbetar står för notan, så fungerar det. Blir det pengar över till omsorg och pensioner till alla år 2020?

Sökes: Politiskt mod

Därtill är 25 – 40 % av dagens vårdkostnader orsakade av vården själva, på grund av felbehandling, läs mer…

Vården lider brist på management – inte brist på pengar.

Vården saknar en fungerande kvalitetskontroll, en fungerande uppföljning och feedback, de saknar en effektiv ledning och de har en hiskelig ledtid på i snitt 12 år på att införa nya metoder. Även ”forskningen” fungerar på likartat sätt, med inriktning på piller och på att dämpa symptom istället för att bota och läka.

Toyota Automobile Company, världens tredje största biltillverkare med 300.000 medarbetare, skulle gått i konkurs inom ett år, om de bytt koncept till ”The Swedish Way” som tillämpas inom svensk sjukvård!

[Jämför 385.000 anställda inom vård och omsorg i Sverige (år 2010)]

Ingen skulle köpa allt dyrare bilar som hela tiden måste repareras på dyra verkstäder bemannade med mekaniker som saknar kunskaper om hur de grundläggande felen åtgärdas, där de löser akuta symptom, men också skapar andra fel längre fram på vägen.

Men lugn, det är ingen risk att Toyota skulle kopiera något som inte fungerar, så dumma är de inte. Det skulle ju vara komplett vansinne.

Hur länge till ska ansvariga politiker låta sig förledas av särintressen (”ego business”) som verkar värdera medborgarnas hälsa, miljön och samhällsekonomin lågt?

Initiativet ligger hos folket i sitt val av politiker och genom att redan idag ställa krav på RESULTAT.

.
Team KOSTDEMOKRATI

Tidigare inlägg om akut-krisen

Många fler unga söker nu hjälp på akuten, främst på grund av magproblem och psykiska problem. Västra Götalandsregionen ska nu utreda orsakerna till att antalet unga på akuten har trefaldigats på knappt tio år. Samtidigt växer ungas behov av vård även på annat håll. Läs mer…

Fler artiklar

DN 23 november

Akutbesök ökar explosionsartat

Trycket på akutmottagningarna i Stockholm ökar kraftigt. Och väntetiderna blir allt längre. I år gör stockholmarna 74 000 fler besök än för bara fem år sedan, visar siffror DN tagit fram.

– Varför är en fråga som alla akutkliniker nu diskuterar, säger Anna Färg Hagansbo på Danderyds sjukhus.

Utvecklingen de senaste fem åren kan liknas vid en vårdexplosion. För samtidigt som stockholmarna går mest till husläkare och mest till privata specialister i landet, något DN skrivit om tidigare, ökar dessutom besöken på akuten kraftigt.

I snitt har sjukhusen en besöksökning vid sina akutmottagningar på 20 procent sedan 2007, enligt statistik från sjukhusen.

På Danderyds sjukhus har besöken ökat med hela 31 procent.

Och väntetiderna, som alla vill ska minska, ökar i stället. I landstinget sattes för fyra år sedan ett mål att minst 80 procent av patienterna skulle kunna lämna akuten inom fyra timmar, antingen för att åka hem eller skrivas in på en avdelning.

Det målet har nu helt spruckit, visar DN:s granskning. De tre förs­ta kvartalen i år klarar endast Norrtälje sjukhus detta mål. På Södersjukhuset är bara 57 procent av patienterna behandlade inom fyra timmar, på Danderyd 67 procent, och på Karolinska 70 procent.

S:t Görans sjukhus, som tidigare klarat målet, är nu nere på ett snitt på 78 procent.

– De sjukaste får fortfarande vård snabbt, men de som har låg prioritering får vänta längre, säger Olof Lundblad, chef för akutkliniken på Karolinska i Huddinge.

Vad den kraftiga besöksökningen beror på är en fråga som flitigt diskuteras. Utvecklingen kan bara delvis förklaras av befolkningsökningen, som är 9 procent på fem år.

Flera tänkbara förklaringar nämns. Andelen äldre ökar, och fler lever i dag med komplicerade kroniska sjukdomar och många olika mediciner.

Samtidigt finns det, enligt ett par klinikchefer DN talat med, en grupp patienter, företrädesvis unga mellan 18 och 30, som åker till akuten när de i själva verket borde ha gått till en vårdcentral.

– Man vill ha en hög servicegrad och accepterar inte sjukdom. Man efterfrågar snabba lösningar, säger Olof Lundblad.

Anna Färg Hagansbo, akutchef på Danderyds sjukhus, är inne på samma linje.

– Vi har en ny generation 80- och 90-talister som är mer pålästa och vill ha hjälp här och nu. Men inget besök på akuten är onödigt för den enskilda individen, däremot kan man se att en hel del av dessa patienter skulle ha kunnat få hjälp på en annan vårdnivå.

– Vi har ägnat en hel del energi åt att informera befolkningen om alternativen men det är nog fortfarande för otydligt för många vart de ska vända sig.

En analys som gjorts på Södersjukhuset över patientflödet det senaste året visar dock att det främst är de svårast sjuka som ökat.

– Vi får fler äldre och fler sjuka med hög prioritet. Men samtidigt finns det en attityd bland yngre att de ska få hjälp dygnet runt, precis som att 7-Eleven alltid är öppet. Och det kan vara svårt för unga som har ont i magen att veta om det är allvarligt eller något lindrigt, säger Nasim Farrokhnia, akutchef på Södersjukhuset.

Tvärtemot vad man kan tro tycks många besök hos husläkaren även öka andelen akutbesök.

– Det kan uppstå frågor som bidrar till ökat behov av akutsjukvård, säger forskaren Ann-Sofie Backman på Karolinska Institutet.

– Min poäng är att all vårdkonsumtion ökar, dels för att vi kan behandla mer och dels för att vi behandlar fler.

Kommentar

Orsak. Återigen beror krisen främst på att vi blir allt sjukare vilket till stor del beror på Livsmedelsverkets extrema högkolhydratkost och de omega-6-rika oljor och margariner de rekommenderar och som de påtvingar bland annat skolbarn.

Den andra orsaken är att sjukvården inte botar och läker utan snarare behandlar symptomen, vilket innebär att patienterna ständigt återkommer med alltfler problem (det gäller fetma, diabetes, IBD, IBS, m.m.). Genom att viktoperera har vården skaffat sig 40.000 patienter som behöver livslång behandling.

De använder metoder som vi vet inte fungerar och de bryter mot lagen, där behandling av diabetes är ett tydligt exempel på detta. De rekommenderar en kost som orsakar höga och instabila blodsocker och insulinnivåer som leder till naturalförloppet som innebär:

Cirkulationsskador, nervskador, hjärt- och kärlproblem, fetma, synskador (blindhet), njurskador (dialys kostar en miljon kronor per patient och år), sårskador och amputation av fingrar och fötter (två fötter per dag amputeras i Sverige).

I genomsnitt dör en patient i timmen på grund av sin diabetes, läs mer … Fettskräckens förfärliga följder.

Med LCHF hade de flesta diabetespatienter kunnat bli både medicinfri och symptomfria, med lågt och stabilt blodsocker och med låga normala insulinnivåer, med låg risk för biverkningar. Men det talar vården tyst om.

Se en blodsockerkurva FÖRE enligt vårdens ordination med högkolhydratkost och maximalt med insulin och EFTER med LCHF och inget insulin alls – en kurva som säger allt – och ALLA diabetiker erhåller stora hälsofördelar med LCHF – men det talar vården tyst om.
.

.
Det tredje skälet
är att sjukvården utvecklats till en herrelös hierarki med låg produktivitet, som lever sitt eget liv utan större styrning, kvalitetskontroll eller uppföljning. De har sina egna mål. Läs mer … Herrelös hierarki

.
Team KOSTDEMOKRATI

Ett svar på ”Larm: Läget är akut – för akuten”

  1. Dyrare sjukvård ger högre skatt 2013

    KOMMUNALSKATT: Närmare 90 procent av befolkningen kommer att få högre eller oförändrad kommunalskatt nästa år. Men det är inte den ekonomiska krisen som ligger bakom.

    Höjningarna drivs främst av allt dyrare sjukvård. 89 av landets 290 kommuner höjer
    skatten nästa år. Sju sänker skatten, och i övriga kommuner blir den oförändrad. Det visar en sammanställning från Statistiska Centralbyrån (SCB).

    Habo kommun höjer mest, där blir skatten 7S öre högre.
    – Det råder stort tryck på att flytta hit, särskilt från barnfamiljer. Det är tillväxten som kostar, säger Thomas Werthen (M), kommunstyrelsens ordförande i Habo.

    Nästan halva befolkningen, 44 procent, kommet att få höjd skatt. För lika många blir skatten oförändrad, medan bara 12 procent får lägre skatt nästa år.

    Sammantaget ökar den totala kommunalskatten i landet, både landstingens och kommunernas
    skatter, till i snitt 31,73 procent. Det är framför allt landstingen som ligger bakom höjningen.

    – Vi hade räknat med det. Landstingen har svårare att hålla emot kostnadsökningen i framför allt sjukvården,
    säger Annika Wallenskog, chef för ekonomisk analys på SKL.

    Den ekonomiska krisen i Europa har börjat synas i Sverige i form av fler varsel och stigande arbetslöshet. Det påverkar såklart även kommuner och landsting genom lägre skatteintäkter.

    Men det är framför allt den allt dyrare sjukvården som ligger bakom höjningarna,
    enligt
    Wallenskog. Även inom kollektivtrafiken stiger kostnaderna snabbt.

    Ett av de landsting som höjer skatten nästa år är Västra Götalandsregionen, som har 1,6 miljoner invånare. Där är det just sjukvården och kollektivtrafiken som driver på.

    – Det finns stora behov, inte minst med tanke på trängselavgifterna som införs i Göteborg vid
    årsskiftet, säger Bijan Zainali (S), politisk sekreterare.

    Krisen i Europa påverkar visserligen indirekt, enligt Zainali, men regionens ekonomi är ändå stark.

    – Vi har fortfarande inget behov av att låna till investeringar.

    GP 15 december 2012

Kommentera