Slammet ett hot mot vår livsmedelsproduktion

22:38, 15 april 2012 in Okategoriserad by Gunnar Lindgren

Från Dagens Samhälle den 13/4 2012:

”Slammet försämrar maten”

Varför klamrar sig Svenskt Vatten fast vid idén att sprida slammet från reningsverken till livsmedelsproduktionen? Det är inte ett lämpligt gödslingsmedel, replikerar Gunnar Lindgren.

Gunnar Lindgren civilingenjör,
aktiv i nätverket Ren åker ren mat

Kemikalieinspektionen säger att slam är ett avfall och det sprids som en form av kvittblivning. Även Livsmedelsverket, Läkare för Miljön, Naturskyddsföreningen med flera är kritiska mot slamspridningen.

”Men branschorganisationen
Svenskt Vatten lyssnar inte
på dessa varningar”

Läs hela artikeln: Slammet försämrar maten.  Där kan man ge sin syn på slamfrågan. Observera att mer än 90 % av konsumenterna är emot avloppsslam på åkrar.

Anders Finnsons och Revaqs ursprungliga artikel: Vattnet och maten kräver hårdare regler för VA-verken

Se också hemsidan Ren Åker Ren Mat. Där kan man också anmäla sig under ett upprop mot spridning av slam och annat avfall i vår livsmedelsproduktion.

UNT Publicerad: 2012-04-10

.
Resistenta bakterier sprids i sjukhusavlopp

Tarmbakterier som är resistenta mot antibiotika kan överleva och föröka sig i sjukhusens avloppssystem. Från sjukhusens avlopp  sprids resistenta bakterier också vidare ut i naturen.

Det framgår av en studie som publiceras i  facktidskriften Infections ecology and epidemiology.

– Även om förekomsten av resistenta bakterier inte var alarmerande hög talar våra resultat för att sjukhusens  avloppssystem är ett eget ekologiskt system och en förbisedd källa  till spridning av resistenta bakterier ut i naturen, säger Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet.

I studien har han tillsammans med forskare vid SLU, Länssjukhuset i Kalmar och Smittskyddsinstitutet analyserat förekomsten av två typer av tarmbakterier i avloppsslammet från en nybyggd del av ett svenskt sjukhus. Proverna togs varannan månad under drygt ett års tid.

Huvudparten av bakterierna var känsliga mot antibiotika, men en mindre del var resistenta mot åtminstone något vanligt antibiotikum. Vanligast var resistens mot  antibiotikumet ciprofloxacin, som mest används för att behandla urinvägsinfektioner. I drygt vart åttonde prov var enterokockerna motståndskraftiga mot ciprofloxacin. Koli- eller enterokockbakterier som var resistenta mot andra antibiotika påträffades också, men bara i några procent av proverna. De flesta bakterierna i avloppsslammet fortsätter vidare från sjukhuset och når så småningom reningsverken.

– Men det verkar också som om sjukhusens avloppssystem kan fungera som en källa i vilken resistenta bakterier kan selekteras fram, överleva och föröka sig. Vid flera tillfällen påträffade samma stammar av enterokocker som var resistenta mot ciprofloxacin, säger Björn Olsen.

Vid liknande studier i andra länder har andelen resistenta bakterier i sjukhusens avloppssystem varit högre än i den svenska studien.

– Säkert återspeglar det till viss del att resistensproblemen är större i dessa länder än i Sverige. Men att vi inte fann högre andel resistenta bakterier i vår studie förklaras också av att den gjordes i en nybyggd del av sjukhuset, som inte utsatts för något tidigare antibiotikatryck, säger Björn Olsen.

Han har planer på att undersöka förekomsten av resistenta bakterier även i äldre avloppssystem, till exempel när gamla avloppsrör byts ut på Akademiska sjukhuset.

Hur allvarligt är det att antibiotika och antibiotikaresistenta bakterier kommer ut i naturen från sjukhusens avloppssystem?

– Det vet vi inte, men det finns oroande fynd. Nyligen visade vi till exempel att måsar i Stockholms ström kan bära på precis samma sorts resistenta ESBL-bakterier som orsakat besvärliga utbrott på sjukhus, säger Björn Olsen.

Dagens reningsverk är inte anpassade för att ta hand om antibiotikarester och oskadliggöra resistenta bakterier som följer med avloppsvattnet.

– Ett sätt vore att desinficera sjukhusens avloppsvatten med ozon, som både avdödar bakterierna och bryter ner antibiotika, säger Björn Olsen.

Av: Åke Spross

Starkt motstånd mot slamspridningen i USA

Se en 17 minuter lång film om slamspridning i USA och de som drabbats. Skyltar som varnar där slam har spridits borde också tillämpas i Sverige. Se filmen här…

Läs mer … Opposition to Application of Sewage Sludge to Farmland – Salmon Valley/Prince George  (Googleöversatt)

Konststycket att lansera ett kemiskt avfall som ett gödselmedel och som en kretsloppsprodukt.

Både i Sverige och i USA försöker man från avloppssidan beskriva det kemiska avfallet – slam – som något naturnära och nyttigt för jordbruket. Men verkligheten är en annan – se artikeln i början av detta brev.

New Toxic Sludge PR and Lobbying Effort Gets Underway

Det kanske mest betecknande för denna tvivelaktiga marknadsföring är när man i USA började kalla slam för biosolids. Snart försökte slamsidan i Sverige härma amerikanarna och myntade ordet ”biomull”, som lyckligtvis inte haft någon framgång.

 ◊

Många väntar otåligt på att slamspridningen upphör

Vi är många som väntar att LRF och Lantmännen snarast upphör med att ta emot slamodlade råvaror och föra dem vidare till vår livsmedelsproduktion.

Ren Åker Ren Mat är i kontakt med olika varumärken, och vi hoppas att detta leder till resultat. Om resultatet uteblir kommer detta att meddelas Er svenska livsmedelskonsumenter, marknadskrafterna får avgöra slamfrågan.

Tidigare under våren gjorde jag en förfrågan om synen på slam hos läsarna av mina nyhetsbrev. Även om undersökningen har samma svagheter som när tidningar eller nyhetsbyrån CNN frågar om läsarnas åsikter, så var det tydligt att bara någon procent var positiva till slamspridning, resten negativa. Sedan dessa har ett hundratal andra röster kommit in – alla negativa.

Det finns med andra ord starka skäl för våra varumärken att lyssna på kundernas syn på slamspridningen.

Gunnar Lindgren

 Tidigare inlägg om slam:

”Observera att åkermark som blivit förorenad
av giftiga metaller inte kan återställas”