Onödigt lidande för våra diabetiker

Ett utdrag ur mitt Nyhetsbrev 18 september 2011

Dagens kostråd till diabetiker saknar vetenskapligt stöd

Jag har i flera tidigare brev behandlat hur propagandan för fettsnål kost saknar vetenskapligt stöd. I själva verket leder den till övervikt och ökar risken för diabetes, hjärtsjukdom och andra hälsoproblem (s k metabola syndromet).

Flera undersökningar, men framför allt otaliga berättelser från många diabetiker visar att när dessa frångår den av Livsmedelsverket och dietister anvisade fettsnåla kosten och börjar äta mer fett samt mindre kolhydrater (LCHF), så blir de väsentligt friskare, mår bättre och kan sluta med både tabletter och i många fall med  insulin. Detta är oerhört glädjande. Men det är också oerhört tragiskt att stora grupper i Sverige hållits fången i sjukdom genom sjukdomsalstrande kostråd.

– ◊ –

Vetenskapens Värld i TV2 sände nyligen ett program om lågkolhydratkost och hur denna påverkar diabetessjukdom. Resultatet är klart:

Den kolhydratsnåla kosten sänker blodsockret – i vissa fall dramatiskt till  normala nivåer. De gamla förespråkarna för fettsnål kost har gjort gällande att blodfetterna skulle försämras med kolhydratsnål kost. Detta visade sig inte heller stämma.

I vissa fall hade LDL gått upp något, i andra fall ned något. Det s k ”goda kolesterolet” HDL hade gått upp. Men enligt den aktuella synen på blodfetternas samband med hjärt- och kärlsjukdom har dessa risker tonats ned och läsarna av mina nyhetsbrev har sett hur många forskare och läkare kritiserar kolesterolhypotesen och tillhörande statinbehandling.

Det är glädjande och hedervärt att professor Christian Berne (Institutionen för medicinska vetenskaper i Uppsala) kunde visa att han var påtagligt imponerad av Helena Hesselmarks blodsockerkurva efter omläggningen till LCHF och nästan förstummad när han konfronterades med hennes kolesterolvärden.

Bengt Vessby, en av de viktiga förespråkarna för den fettsnåla kosten och hotet från kolesterol, medverkade i programmet, men var oförmögen att visa något tecken på att förstå behovet om en radikal ändring av kostråden för diabetiker. Han har tidigare varit expert hos Livsmedelsverket och avlönats av bland annat margarinindustrin som betalt en professur åt honom vid Uppsala Universitet. Se nedan!

– ◊ –

Från SVT:s hemsida:

Kostråd kan göra svenskarna feta

Publicerad 8 september 2011

Kostråden om lite fett i maten kan ha bidragit till fetma- och diabetesepidemin i världen.

Typ 2-diabetes

Typ 2-diabetes (åldersdiabetes) är en av Sveriges största folksjukdomar med cirka 300 000 drabbade. Diabetiker löper 2-3 gånger högre risk att drabbas av hjärtinfarkt.

Höga blodsockret skadar också kroppens tunna blodkärl, vilket påverkar ögon och njurar. Vissa diabetiker blir i längden blinda, andra behöver dialys. En annan följdsjukdom är svårläkta bensår, som kan leda till amputation av fötter och ben.

Livsmedelsverkets råd om att äta mindre fett har fått oss svenskar att kraftig minska konsumtionen av smör och standardmjölk. Samtidigt lägger vi allt mer ris och pasta på tallriken. Just sådana kostförändringar kan ha bidragit till vår fetma, menar en amerikansk framstående kostforskare.

– Här i USA har konsumtionen av kolhydrater, speciellt snabba kolhydrater och socker ökat ordentligt i befolkningen. Det sammanfaller med en dramatisk ökning i antalet fall av fetma och typ 2-diabetes (även kallat åldersdiabetes). Jag tror att kampanjen för en lågfettskost, rik på kolhydrater, har slagit tillbaka och att den kan ha bidragit till fetma- och diabetesepidemin i USA, säger Frank Hu, professor i nutrition och epidemiologi vid Harvard Schoolof Public Health i USA.

Vetenskapens värld granskar på måndag den 12 september de kostråd som vården länge har förespråkat för typ 2-diabetiker. Råden som de har fått – att äta lite fett och mycket kolhydrater – vilar på en bräcklig vetenskaplig grund, visar Vetenskapens värld. Många diabetiker vittnar också om att sjukvårdens kostråd inte hjälper dem.

Rädslan för mättat fett

Forskarvärlden fick på allvar upp ögonen för det mättade fettet när en amerikansk forskare började undersöka sambandet mellan kosten och risken att dö i hjärtinfarkt i sju olika länder, bland annat Finland, Grekland, USA och Japan. Under mitten av 1960-talet fann han att i länder där invånarna åt mycket mättat fett, som i USA och Finland, var risken att dö i hjärtsjukdom högre.

Samtidigt visade andra vetenskapliga studier att mycket smör och grädde i maten verkade öka halten av det onda kolesterolet. Eftersom kolesterol är en av komponenterna i blodproppar, drog forskarna den logiska slutsatsen att mättat fett slammar igen blodkärlen.

I västvärlden ledde detta till stora kampanjer där myndigheter som svenska Livsmedelsverket varnade för det mättade fettet. Eftersom fett dessutom är kaloririkt gav myndigheterna rådet att max 30 procent av vårt energiintag skulle vara fett, och max 10 procent fick vara mättat fett.

Bräcklig vetenskaplig grund

Sedan lågfettskosten spreds över världen har forskare satsat mycket pengar på att bekräfta det mättade fettets farlighet. Men egentligen utan framgång.

2009 gjorde Världshälsoorganisationen, WHO en genomgång av forskningen på området och hittade då inget samband mellan mängden mättat fett i kosten och hjärtsjukdom. Den amerikanska studien från 1960 höll för dålig kvalité för att räknas i genomgången.

I Vetenskapens värld på måndag får vi följa en grupp typ 2- diabetiker på matlagningskurs där de får lära sig att skära ner på kolhydrater i kosten. För att lyckas med det och för att bli mätta lär de sig att blanda in mycket fett i maten. När de blir sugna på sötsaker uppmanas de att äta en sked Bregott.

Många ryggar tillbaka för det rådet eftersom läkare har sagt att fett är speciellt farligt för just typ 2-diabetiker. Åldersdiabetiker löper extra stor risk att avlida i hjärtinfarkt och bör därför, har man resonerat, vara extra försiktiga med mättat fett.

Men färska forskningsstudier visar att socker och vitt mjöl sannolikt är värre för hjärtat än mättat fett. Ett exempel är en dansk studie från 2010 där de som åt mer snabba kolhydrater och mindre mättat fett ökade sin risk för hjärtinfarkt med 33 procent. Den och andra studier tyder på att det är mer hälsosamt att äta bregott än godis.

Ann Fernholm, SVT Vetenskap

– ◊ –

Kostråden och ekonomiska bindningar

I sammanhanget kan nämnas att kritikerna av kolhydratsnål kost har hittat uppgifter om att köttindustrin givit ekonomiska bidrag till lågkolhydratsrörelsen i USA. Däremot hemma i Sverige har nämnda, kanske främste talesman för fettsnål kost, Bengt Vessby, avlönats av bland annat margarinindustrin. Från DN:

Publicerad 2 augusti 2002

Professor avlönad av två margarinbolag

Livsmedelsverkets kolesterolexpert får lön av två margarinbolag. Han figurerar i kokböcker i egenskap av oberoende expert och låter sig fotograferas i tidningar tillsammans med margarinbolagens produkter.

Bengt Vessby är adjungerad professor vid institutionen för geriatrik vid Uppsala universitet. Hans halvtidstjänst är sedan i mitten av 90-talet bekostad av margarinbolagen Carlshamns mejerier och Van den Berg Food.

Bengt Vessby hävdar att mättade fetter, som bland annat finns i smör och grädde, ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. I stället bör man äta fleromättade fetter, som finns i margarin.

Han medverkar som medicinsk expert i kokböcker utgivna av föreningen Svenska margarintillverkare. Han låter sig fotograferas i tidningar framför en kyldisk med margarinprodukter från Carlshamns mejerier och Van den Berg Food.

Han titulerar sig då ”professor vid Uppsala universitet”. Men han tiger om sin koppling till margarinbolagen.

– Det finns ingen anledning att berätta det om ingen frågar. Men om någon skulle fråga så gör jag ingen hemlighet av det, säger han.

Bengt Vessby ligger också bakom Livsmedelsverkets rekommendationer om vilka fetter allmänheten bör äta, detta i egenskap av fettexpert i Livsmedelsverkets expertgrupp för kost och hälsofrågor.

– Våra rekommendationer i kostfrågor bygger ofta direkt på expertgruppernas mötesprotokoll, säger professor Åke Bruce på Livsmedelsverket.

Under expertgruppens sammanträde i november i fjol sade Bengt Vessby att ”det bland fettforskare råder enighet att minska intaget av mättat fett”, alltså att alla fettforskare är överens om att man bör äta mindre smör och grädde.

Men där råder inte enighet bland fettforskare. Bland annat publicerade den amerikanska vetenskapliga tidskriften Science en artikel i fjol som påvisade bristen på vetenskapliga belägg för ”kolesterolhypotesen”. Man hänvisade bland annat till omfattande studier gjorda på Harvarduniversitetet under 20 års tid.

Svenske professorn i invärtes medicin, Lars Werkö, är kritisk, både till kolesterolhypotesen och till att Bengt Vessby uttalar sig utan att uppge vem som betalar hans lön.

– Han uppträder i lånta fjädrar. Han får gärna ha sin ståndpunkt, men han ska inte intala allmänheten att han är en oberoende expert, säger Lars Werkö.

Bengt Vessby själv ser inga problem i att han avlönas av margarinindustrin.

– Jag hoppas att det inte påverkar min trovärdighet. Jag hoppas att min trovärdighet bedöms utifrån min kompetens. Det vore kanske ett problem om jag företrädde en ståndpunkt som var kontroversiell. Men det gör jag inte. Varje seriös fettforskare är överens om att hög kolesterolhalt ökar risken för hjärtinfarkt, säger han.

Artikeln i Science betraktar han som ”delvis osaklig”.

Åke Bruce på Livsmedelsverket ser det som ett mindre problem att deras kolesterolexpert får lön av margarinindustrin.

– Han är den som kan de här sakerna bäst i Sverige, säger Åke Bruce.

– Om vi inte kunde anlita honom vore vi tvungna att hämta expertis från något annat land. Och Bengt Vessby är ju inte ensam i gruppen.

Thomas Heldmark

– ◊ –

Avslutningsvis: Livsmedelsverkets beskrivning av margarinframställning

1 273 svar på ”Onödigt lidande för våra diabetiker”

Kommentera