”Kosttillskott en väg till bättre hälsa”

.

Gästkrönikör-Näringsmedicinsk.
ζ

NÄRINGSMEDICINSK-frontpage.
NÄRINGSMEDICINSK TIDSKRIFT

Vi välkomnar NÄRINGSMEDICINSK TIDSKRIFT som krönikör på Kostdemokrati.
.

Sveriges enda tidning när det gäller näringsterapi och funktionsterapi.

Ulla Robertsson, chefredaktör
  • Tidningen presenterar de senaste rönen inom näringsterapi och funktionsmedicin, samt verkar också för ett samarbete mellan den så kallade alternativa/funktionsmedicinen och skolmedicinen.
    .
  • Varje nummer behandlar ett tema, som kan vara allt från specifika sjukdomar till olika näringsämnen och kostinriktningar.
    .
  • Tidningen söker kontinuerligt upp kunniga läkare, forskare och alternativa terapeuter, både i Sverige och utomlands, som refererar från den senaste näringsforskningen och delger sina egna erfarenheter.
    .
  • Näringsmedicinsk Tidskrift syftar till att sprida kunskap om hur man stärker och tar kontroll över sin hälsa med kost och näringsmedicin i samarbete med sin läkare.
    .
  • Näringsmedicinsk Tidskrift stöder en ekologiskt inriktad livsföring som gynnar både kropp, själ och miljö.

Läs mer … klicka här

Prenumerera på tidningen genom att sätta in 280:- på plusgiro 890228-0. Skriv namn och adress samt ”prenumeration”. Prenumeration är per kalenderår, vilket innebär att även tidigare nummer under ett kalenderår ingår.

ζ

Första krönikan blir ett aktuellt viktigt ämne,
en artikel som även publicerats i GP.

↓  GP DEBATT 1 mars 2015

Kosttillskott en väg till bättre hälsa.

”Kosttillskott en väg till bättre hälsa”

Ett stelbent livsmedelsverk, godtyckligt myndighetsutövande och slentrianmässig nyhetsrapportering sprider rädsla för egenvård och högkvalitativa kosttillskott. Det är hög tid att de ansvariga lyfter blicken och inser vad som pågår i omvärlden, skriver bland andra Ulla Robertsson, chefredaktör Näringsmedicinsk Tidskrift på GP Debatt.

I Sverige är rätten att ta ansvar för den egna hälsan en självklarhet. Liksom motion har kost och näringsintag stor betydelse för hälsan och är områden som svenskarna är vana vid att själva ta ansvar för. Vi är också vana vid att kunna komplettera maten med kosttillskott när det behövs. Brist på D-vitamin och järn är exempel på två vanliga fynd när vardagsmaten synas.

Västerås-2
Myndighetsmissbruk i Västerås

En stor del av Sveriges befolkning äter kosttillskott i dag för att de mår bra av det, de känner skillnad. Det kanske inte är så konstigt. Maten har allt mer förlorat sitt näringsinnehåll, vi äter allt mer tomma kalorier, grödorna drivs upp snabbt för att öka lönsamheten och skördas innan de är mogna och så vidare. Listan kan göras lång.

En trend verkar nu vara på tillväxt som minskar våra möjligheter att komplettera kosten. I Västerås stoppades nyligen försäljningen av ett antal kosttillskottsprodukter med D- och B-vitaminer, inte på grund av att de är dåliga eller skadliga, utan med anledning av att tillskotten tangerar riktlinjerna för RDI (det rekommenderade dagliga intaget som anger minsta nödvändiga mängd för att undvika bristsjukdomar). Dessa riktlinjer rör sig om rena rekommendationer från Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet. De är långt ifrån kompletta och framför allt inte tvingande.

År 2000 påbörjade Efsa ett arbete med att fastställa säkra gränsvärden för vitaminer och mineraler i kosttillskott. Arbetet publicerades 2006 i form av en vägledande guide med generella riktlinjer. Tanken var att dessa gränsvärden skulle antas i framtiden. Projektet har dock lagts på is på grund av svårigheter att tillämpa dem i praktiken. Vi nordbor har exempelvis högre behov av extra D-vitamin jämfört med sydeuropéer, något som uppmärksammats av flera svenska forskare och läkare som uppmanat verket att ändra rekommendationerna. Trots det väljer Livsmedelsverket att stoppa huvudet i sanden och hålla fast vid Efsas inaktuella rapporter.

Sverige missar möjligheterna

stopp-hand-förbud

Med dessa haltade riktlinjer som utgångspunkt har nu livsmedelsinspektörer i Västerås åtagit sig uppgiften att stoppa försäljning av tillskott genom att tillämpa Efsas riktlinjer som om de vore regler. Det är inte utan att det börjar lukta myndighetsmissbruk. Det som numera vinner allt mer terräng runt om i världen tycks svenska myndigheter helt slå ur hågen: att kosttillskott har potential för stora kostnadsbesparingar i samhället.

Enligt en rapport från oberoende branschorganisationen ”Council for Responsible Nutrition” skulle över 800.000 medicinska incidenter kunna undvikas 2013–2020 om alla amerikaner över 55 år med hjärt-kärlsjukdom tog folsyra, B6 och B12 i förebyggande syfte. I flera av studierna som ligger till grund för rapporten användes samma dos av vitamin B6 som nu fått säljstopp i Västerås.

CRN-IEnligt en rapport från oberoende branschorganisationen ”Council for Responsible Nutrition” skulle över 800.000 medicinska incidenter kunna undvikas 2013–2020 om alla amerikaner över 55 år med hjärt-kärlsjukdom tog folsyra, B6 och B12 i förebyggande syfte. I flera av studierna som ligger till grund för rapporten användes samma dos av vitamin B6 som nu fått säljstopp i Västerås.

MAYO-CLINICÄven Mayo Clinic, USA:s högst rankade sjukvårdsorganisation, har förstått behandlingsmöjligheterna med individanpassade kosttillskott och har nyligen startat forskning inom området. Det är dags att Sverige lyfter blicken och ser vad som sker i omvärlden. Med ovanstående vill vi inte påskina att Sverige inte behöver ett regelverk som kontrollerar kosttillskottsmarknaden, tvärtom. Men i nuläget luras vi att tro att det pågår en skadlig över konsumtion av näringsämnen i vårt land.

Nytt fokus behövs.

Expert-knowledge-2

Vi rekommenderar att en kompetent expertgrupp tillsätts som ser över de befintliga riktlinjerna och sätter större fokus på optimala nivåer i kosttillskott. Dessa nivåer bör utgå från ett intag som bidrar till optimal funktion och hälsa i stället för att som i dag enbart syfta till att undvika bristsymtom. Då kan kosttillskott bli en väg till att stärka folkhälsan och minska sjukvårdskostnaderna.

massmedia-förstoringsglasVi efterlyser även en sakligare rapportering från media i ämnet. Det finns en tendens att använda ordet kosttillskott på ett slarvigt sätt som innebär att säkra och väldokumenterade vitaminer och mineraler dras över samma kam som billiga proteinpulver och tvivelaktiga bantningspreparat. Dessutom återkommer Livsmedelsverket och en handfull experter som ständiga referenser. Det är hög tid för en mer nyanserad journalistik som söker andra röster och fler sidor av saken, i stället för att slentrianmässigt springa i flock till samma gamla källor.

Text

Ulla Robertsson
chefredaktör Näringsmedicinsk Tidskrift

Helene Sandström
vetenskapsournalist

Nina Törmark
journalist

Lina Åhlén
BSc Nutritional Science

3 svar på ””Kosttillskott en väg till bättre hälsa””

  1. MYNDIGHETSMISSBRUK I VÄSTERÅS – SOM UNDERMINERAR FOLKETS MÖJLIGHET ATT HÅLLA SIG FRISKA

    Vi måste nu kräva av myndighetstjänstemän som angriper kosttillskott att de uppvisar sitt underlag som de agerar utifrån. De måste således påvisa den ”vetenskap och den beprövade erfarenhet” som entydigt visar att nyttan understiger risken för skada, och varför just den nivå de agerar på är relevant i sammanhanget. Och om de inte kan det är de inte sitt ämbete mogen och ska således omplaceras eller avskedas, då de utgör ett hot mot folkhälsan.

    Rekommenderat dagligt intag (RDI) av vitaminer är i de flesta fall MINSTA möjliga intag för att undvika allvarliga bristsjukdomar, men alldeles för lite för att uppnå optimal hälsa. Några farliga överdoser existerar knappt.

    Det är bara att titta på RDI för C- och D-vitamin för att inse detta faktum. Nivån är ju på tok för låg enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Och att misskreditera kolloidalt silver som är vår räddning när antibiotika inte längre fungerar är ju befängt (finns det något mer beprövat medel, som dessutom fungerar?).

    De tjänstemän som inte förstår detta är inkompetenta och deras agerande gynnar enbart ohälsoindustrins särintressen. De skapar ett onödigt lidande hos medborgarna och stora samhällskostnader. Dessa tjänstemän måste entledigas från sin tjänst av sin närmaste chef (om så inte sker, så är inte heller chefen kompetent sin uppgift).

    Det som främst hotat folkhälsan är alltför LÅGA RDI.

    Läs vad en expert anser om det myndighetsmissbruk som försiggår i Västerås (artikel i Kurera):

    Kommun stoppar kosttillskott – experten fördömer handlingen.

    Kommunen i Västerås förbjuder en lokal handlare att sälja tio av sina kosttillskott. Doserna ligger över rekommenderad maxdos och myndigheten menar att det finns risk för överdosering, vilket kan innebära hälsorisker. Men myndigheten gör fel – både när de förbjuder högre doser och när de tolkar lagen, menar experterna.

    – Tar man de doser myndigheterna rekommenderar kommer man fortsätta att ha näringsbrist resten av livet, säger hälsoprofilen Bertil Wosk.

    Läs mer … Kurera

  2. RDI är (industrins) rekommendationer och absolut inga maxvärden – snarare livsfarligt låga värden.

    Om man läser noggrant så är det enbart rekommendationer som tjänstemännen tolkar som maxvärden, värden som särintressenter ligger bakom, intressenter som även till stor del styr våra tjänstemän.

    Codex Almentarius underminerar i det tysta våra möjligheter att hålla oss friska, men det går fortfarande att stoppa denna galenskap driven av girighet och maktlystnad – på din bekostnad.

    NHF arbetar aktivt för att värna vår frihet på detta område, bli medlem du också … http://www.thenhf.se/

Kommentera