Vad är LCHF?

LCHF står för low-carbohydrate, high-fat, det vill säga låg-kolhydrat, hög-fett. Från början har det varit en kost för personer som vill äta en naturlig mat utan tillsatser. Det finns många varianter av LCHF-koster.

Att äta enligt LCHF innebär att man äter mer fett och fysiologiskt lite kolhydrater, det vill säga enligt LCHF ska man äta mer smör, grädde, feta mejeriprodukter och oförändrade mängder kött och fisk. Rot- och grönsaker, bär och nötter kan också ingå. Man kan äta den del frukt.

Däremot bör extremt kolhydratrika och näringsfattiga livsmedel [1] som pasta, ris, gryner och bröd minskas kraftigt eller helt uteslutas, liksom söta livsmedel som läsk, godis och bakverk, allt det som Livsmedelsverket kallar ”utrymmesmat” [2] eller kolhydrater.

Vad händer när man äter LCHF-mat?

I stort sett alla bantningsmetoder går ut på att minska mängden kolhydrater till hanterbara mängder. Man låter helt enkelt bli den utrymmesmat som Livsmedelsverket rekommenderar att äta mindre än 100 gram (eller högst 14 E%) per dag av.

Nästan alla celler i kroppen har mitokondrier, energifabriker i cellerna, och använder acetylcoenzym A, AcCoA eller aktiverad ättiksyra som bränsle [3]. AcCoA är den molekyl som är navet i vår ämnesomsättning.

Fett, protein och kolhydrater kan alla brytas ned till AcCoA som sedan kan användas som energikälla eller som byggmaterial till många olika molekyler som kroppen behöver inklusive bygga fett, protein och kolhydrater.

Protein och fett är livsnödvändiga för oss att äta, vi kan inte överleva utan dessa näringsämnen. Naturligt fett och protein är i normala mängder helt ogiftiga. Kolhydrater i alla dess former kan kroppen alltid tillverka i tillräcklig mängd så man behöver inte äta några kolhydrater alls.

Men kolhydrater i överskott är giftiga, har man mer än 3 gram glukos i blodet kan det skada kroppen och mer än 15-25 gram glukos i blodet hos en normalviktig (70 kg) person kan göra att man dör i akut glukosförgiftning.

Vid kolhydratöverskott hjälper insulin till så att blodglukosvärdet normaliseras så snart som möjligt trots tidigare rekommendationen att man ska äta extrema 480 gram kolhydrater (=glukos) per dag.

Att äta fett i stället för kolhydrater är bara en fördel för kroppen, man slipper de giftiga kolhydraterna. Det är beskrivet att en del kortvarigt blir illamående, trötta och matta och kan få dålig andedräkt under kroppens omställningsperiod till normalförbränning av AcCoA från fett i stället för nödsituationens nedbrytning av glukos till AcCoA.

Finns det risker med LCHF-kosten?

Att äta LCHF-kost innebär ingen risk över huvud taget. Carl von Linné beskrev redan 1732 LCHF-kosten då han redogjorde för samernas kost bestående av kött, fisk, mjölk, allt med mycket animaliskt fett, och i säsong bär och ägg [4] .

Även inuiterna har under många generationer ätit kött, fisk, animaliskt fett, en kost som nästan helt saknar kolhydrater i kosten [5]. Att äta LCHF under en längre tid brukar ge friskare människor.

Det finns studier som visar att överlevnadstiden ökar signifikant med ökande mängd fett [6].

Som synes så finns det kunskaper som visar vad som händer om man äter en strikt LCHF-kost under lång tid, som tio-tjugo generationer. LCHF är en fysiologisk kost där högst 100 gram av energiintaget bör komma från kolhydrater.

Jämfört med andra lågkolhydratkoster innehåller LCHF fysiologiskt lite kolhydrater och mycket animaliska och vegetabiliska fetter från kött, ägg, mjölkprodukter och fisk samt en del vegetabiliska fetter som kokos-, raps- och olivolja.

LCHF ger mer animaliskt fett på samma sätt som Linné och Røiri beskrivit hos de friskaste folkslagen som samer och inuiter jämfört med Livsmedelsverkets kost.

Det man vet är att

LCHF ibland kan ge förstoppning, eftersom kosten kan vara fiberfattig. Fibrer och fullkorn ökar dock risken för tarmcancer [7], och LCHF innehåller litet fullkorn och fibrer.

LCHF-kosten sänker i allmänhet blodglukos och blodfetterna. Man vet att stora mängder kolhydrater ökar mängden glukos i blodet samt ökar mängden blodfetter och därmed risken för övervikt, diabetes, cancer och demens [8].

Animaliskt fett minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom: LCHF-kosten innehåller mycket animaliskt fett. Om man byter ut animaliskt fett mot fleromättat omega-6-fett kan risken för bröstcancer öka [9].

Personer som äter fullkorn, frukt och grönt och olja är vanligen sjukare än de som äter mycket animaliskt fett från smör och grädde och lite grönsaker.

En varierad kost gör att det blir lättare att få i sig alla näringsämnen: LCHF ger tillräckligt lite fibrer och inget fullkorn, som bara finns i spannmål och ris. Kolhydraterna undantränger, späder ut, de livsviktiga proteinerna och fetterna och även mineraler och vitaminer undanträngs av kolhydrater varför kolhydrater bör minimeras.

Det är en stor variation i LCHF-kosten, allt i den gamla svenska husmanskosten och det gamla franska köket kan man äta. Däremot slipper man den ensidiga spannmålskosten med kolhydratrika bullar i olika former.

LCHF innehåller gärna bär och en del frukt, beroende på hur mycket kolhydrater varje enskild människa tål.

Varför mår en del bra av att äta LCHF?

Om man har kolhydratintolerans i form av diabetes, fetma eller är kraftigt överviktig och går ner i vikt gör själva kolhydratminskningen att man oftast mår bättre, det gäller oavsett bantningsmetod. Man känner sig piggare och orkar röra på sig mer eftersom kroppens främsta bränsle är utvunnet av fett i första hand. Man slipper också kolhydratstegringen i blodet som då gör att kroppen kan minska insulinproduktionen.

Om man har diabetes får man en betydligt bättre blodglukoskontroll, man äter inte så mycket kolhydrater och blodglukosnivån stiger inte så mycket efter måltid [10]. Som biverkan brukar man gå ner i vikt och man får bättre insulinkänslighet och därmed mindre medicinbehov.

En del av personer med diabetes som går över på LCHF kan bli symtomfria och läkemedelsfria [11]. Blodfetterna blir också normalt lägre, men kolesterolet och blodfetterna påverkas inte av fett utan av mängden kolhydrater. Ju mer kolhydrater man äter desto mer negativ påverkan på blodfetter [12, 13].

När man sedan nått önskad vikt och fortsätter att äta mycket animaliskt fett ligger blodfetterna kvar på en normal nivå.

Vad anser Livsmedelsverket om LCHF-kosten?

LCHF-kosten innebär att man helt ska undvika godis, läsk, bullar, bakverk, chips, snacks, tårtor, glass, sylt och liknande. Det är livsmedel som alla skulle må bra av att äta mindre av. Livsmedelsverket brukar kalla det för ”utrymmesmat” och den typen av mat, även kallade kolhydrater eller ”tomma kalorier” bör begränsas till högst 100 g per dag, en del med ämnesomsättningssjukdomar som övervikt och diabetes kan behöva ännu mindre kolhydrater.

Med LCHF kan man också helt undvika fullkornsprodukter, eftersom fullkorn är livsmedel som ökar risken för både hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, övervikt och eventuellt också cancer [14].

Att gå ner i vikt om man är överviktig eller fet kan vara en stor hälsovinst, det gäller oavsett vilken bantningsmetod man använder.

Samtliga viktminskningsmetoder innebär en begränsning av mängden kolhydrater i maten vilket visas av följande två exempel.

  • Svältkost om 800 kcal SLV-kost = 50 E% kolhydrater = 400 kcal kolhydrater=100 g kolhydrater
    .
  • LCHF-kost om 2 500 kcal = 16 E% kolhydrater = 400 kcal kolhydrater = 100 g kolhydrater

Båda kosterna ger lika mycket viktnedgång under en begränsad tid.

Medan svältkostaren ständigt går hungrig är LCHF-aren alltid mätt.

Svältkostaren kommer att dö av sin svält inom några månader om svältkostaren inte börjar äta mer och därmed gå upp i vikt igen medan LCHF-aren kan fortsätta njuta av gourmetmat och vara mätt och viktstabil resten av livet.

Att äta LCHF-kost under resten av livet innebär ingen risk. Se bara på samer, inuiter, massaier, patienter med diabetes före 1922, här har man ätit en lågkolhydratkost under långliga tider och mått bra av lågkolhydratkosten.

En annan fördel med LCHF-debatten är att folk i allmänhet börjar förstå att animaliskt fett är nyttigt, och börjar äta mer riktig och oprocessad mat med animaliskt fett i form av grädde och smör i stället för extremt kolhydratrika och processade livsmedel som höjer blodglukos och blodfetter.

Därför kommer Livsmedelsverket att ändra sina kostråd

För de flesta är det viktigaste att äta mindre kolhydrater och ersätta energiförlusten med mera animaliskt fett, och Livsmedelsverket förordar inte heller en fettsnål kost. I dag äter de flesta för mycket kolhydrater som kan leda till övervikt, diabetes, cancer och demens vilket man visste redan för mer än 150 år sedan [15]. Men man verkar hittills inte vilja tillämpa kunskapen.

Är god mat lagad med kärlek och goda naturliga råvaror,

Den typen av kost brukar kallas LCHF.

Många LCHF-förespråkare har skaffat kunskap om att vetenskapen har svängt när det gäller fett. Livsmedelsverkets råd måste bygga på det som vetenskapen säger om hur matvanorna påverkar hälsan på lång sikt, i enlighet med Sveriges grundlag, 1 kapitlet 9 § [16].

Referenser:

[1] Livsmedelsverkets databas. Läs här…

[2] Livsmedelsverket SNÖ (Svenska Näringsrekommendationer Översatta till livsmedel). Femte stycket ger exempel på utrymmesmat som alla innehåller kolhydrater. Läs här…

[3] Krebs cycle eller citronsyracykeln. Läs här…

[4] Carl v Linné, Lappländsk resa, 1732.

Sveriges genom tidernas mest ansedde och genialiske vetenskapsman, Carl von Linné, han beskrev från sin lappländska resa: ”Lappen äter intet bröd, lever doch frisk, att han är ett exempel. Jag såg gubbar om 60 åhr i fiellen springa som barn, ja lägga foten på nacken, det jag wist deducerar a defectu panis ( av avsaknad av bröd). Alla som äta mycket bröd hafwa en obstruerad maga.. Lappen som äter inga vegetabilier, utan pure carnivorus ( är ren köttätare), vere psces, aestate lac, automne aves, hyeme pisces ( om våren fisk, om sommaren mjölk, om hösten fågel, om vintern fisk): lätt, wig, lång lifvat”.

Med skåningen var det helt annorlunda, skrev han från sin skånska resa. Han äter mest vegetabilier, gröt bovetegröt, kål, ärter etc.: ”stor, tung, grov, owig, ej gammal.”

[5] Paal Røiri: Eskimo-kostholdets betydning for dødeligheten av hjerte- og karsykdommer. Hvilken betydning har det store inntaket av protein og mettet fett, langkjedete omega-3 fettsyrer samt det obetydelige inntaket av karbohydrater? En dokumentasjon av at gjeldende norske kostholds-retningslinjer ikke er i pakt med foreliggende forskningsresultater, og bør revideres. Fremlagt for Institutt for Ernæringsforskning, Medisinsk fakultet, Universitetet i Oslo, den 30. oktober 2002. 2. utgave 5.1.2005 ISBN 82-92644-01-6. Läs här…

[6] Leosdottir M, Nilsson PM, Nilsson J-A, et al. Dietary fat intake and early mortality patterns — data from The Malmo Diet and Cancer Study. J Intern Med 2005; 258: 153-165.

[7] Inoue M, et al, Subsite –specific risk factors for colorectal cancer: a hospital based case-control study in Japan. Cancer Causes Control,1995; 6;14-22.

[8] Gary Taubes, Good Calories, Bad Calories, Knopf Publ co NY, NY, USA 2007.

[9] Wirfält, Mattisson et al Postmenopausal breast cancer is associated with high intakes of omega-6 fatty acids. Cancer Causes Control. 2002 Dec;13(10):883-93. Läs mer…

[10] Julius Lagerholm, sjukhusläkare, Hemmets Läkarebok , Fröléen & co Stockholm 1921.

[11] Jörgen Vesti Nielsen, Eva Jönsson Nutrition & Metabolism 2008, 5:14. Läs här…

[12] Ravnskov U. Rapport till SBU. Läs här…

[13] Parks EJ, Krauss RM, Christiansen MP, et al. Effects of a low-fat, high–carbohydrate diet on VLDL–triglyceride assembly, production, and clearance. J Clin Invest. 1999;104:1087–96.

[14] Barry Groves, Trick and Treat, Hammersmith Press, London, 2008.

[15] Gary Taubes, Good Calories, Bad Calories, Knopf publ co NY, NY, USA 2007

[16] Kapitel 1, 9 §; Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Lag (2010:1408). Läs här…

Lagen är till för alla!

– § –

Text: Björn Hammarskjöld

Sidan uppdaterad: 2012-03-14