Snedvridet om skolmat och miljö på TV4:s Kvällsöppet.

Veganmat åt alla?

Med hänvisning till FN-rapporten ”Livestock´s long shadow”och under parollen ”Köttfri måndag” gick miljöpartisten Jonas Paulsson och veganen Mian Lodalen  till attack i Kvällsöppet för att tvinga alla skolbarn att äta vegetarisk mat en dag i veckan. När det gäller att skola in barnen på ohälsosamma matvanor är de i gott sällskap. Sedan tidigare har ju Livsmedelsverket en stor kampanj igång för att tvinga alla elever att äta margarin och dricka lättmjölk.

”Livestock´s long shadow” undersöker  djurhållningens påverkan på miljön. Det finns mycket man kan hålla med om där, till exempel kritiken av djurfabrikerna, men uppläggningen av studien lämnar mycket i övrigt att önska. Man har studerat uppfödning av djur på kraftfoder och då också inräknat avskogning för att skapa ytor för odling av kraftfoder och sojabönor och lagt det på köttets konto.

Detta gör ”Livestock´s long shadow” till ett politiskt manipulativt dokument, som avser att få människor att tro att man bör välja bort att äta kött av miljöskäl. Om man då, som veganerna vill, minskar eller utesluter köttet och  istället för kreaturen själva äter spannmålen och sojabönorna,  kommer ju utsläppen alls inte att minska, utan utsläppen kommer via människorna istället!

.

Veganernas våta dröm?

.

.

Detta passar naturligtvis veganerna som hand i handske. Jonas Paulsson sa att avsikten med ”Köttfri måndag” var att ”skapa en folkrörelse för ett hållbart jordbruk och en hållbar djurhållning”. Fina ord, men innehållet i budskapet svarar inte mot den fina rubriken.

Om man önskar ett hållbart jordbruk måste man bort från konstgödseln, vars framställning förutsätter användning av naturgas, och naturgas är som alla vet en sinande och ändlig tillgång. Inte heller ska man fästa mycket avseende vid dessa veganers prat om en hållbar djurhållning. De är inte intresserade av att vi äter kött överhuvud taget och ”Köttfri måndag” är bara det första steget på barnens inskolning mot en sjukdomsframkallande och för människan onaturlig vegankost.

.

Hållbart jordbruk

Om de verkligen vore intresserade av ett ”hållbart jordbruk och en hållbar djurhållning” skulle de, som vi tidigare visat, argumentera för en ökad djurhållning, baserad på uppfödning av gräsbetande djur. Det skulle innebära en ökad andel naturgödsel och minskad andel konstgödsel, minskat oljeberoende och en för människan mer artriktig föda och därmed en friskare befolkning.

.

Frasradikaler

Det är inte bara i Miljöpartiet som veganer driver denna för miljön och folkhälsan katastrofala linje. De har också framträdande positioner i Vänsterpartiet. Där har EU-parlamentarikern Jens Holm länge drivit denna ståndpunkt och han har naturligtvis anslutit sig till ”Köttfri måndag”.

När Vänsterpartiet under ledning av den nye ordföranden Jonas Sjöstedt lanserar sig som ett parti med utpräglad miljöprofil, kan det vara en god idé att ta upp en diskussion om veganspåret. Han har ett skelett i garderoben: 2010 var han en av undertecknarna av en motion om minskad köttkonsumtion och köttfria måndagar!

.

Men det är mycket värre än så.

.

Kostdiktatur i världsformat!

.

 

”Köttfri måndag” är en internationell företeelse som initierats av FN!

Och inte bara det. FN arbetar för att världens folk ska helt övergå till vegandiet. Det börjar likna förra årets vaccinhype, när vaccinindustrin fick WHO att ändra definitionen för vad som räknas som en pandemi och uppmanade till massvaccinering mot svininfluensan.

Det lämnade många offer efter sig, framför allt barn, vars liv förstörts av biverkningar. Det kommer ändå att bara vara en västanfläkt, jämfört med vad som väntar om flumradikalerna inom Miljöpartiet, Vänsterpartiet och mutade tjänstemän, vetenskapsmän och politiker inom FN-organisationen lyckas i sitt tjyvslag mot folkhälsan. Då kommer det som hittills karakteriserats som en grasserande epidemi av fetma och ohälsa världen över, att gå över i ett crescendo!

.

Agera!

Men än är det inte försent att stoppa dem. I debatten gjorde vår triathlonatlet Jonas Colting bra ifrån sig och han följt upp det med en utmaning  på sin blogg av alla rektorer i Borås. Bra ifrån sig gjorde också Emma Ivarsson, elev på gymnasiet i Östersund, som tillsammans med sina kamrater lyckats stoppa ”Köttfri måndag” där.

Det finns också andra goda krafter:

.

Naturskyddsföreningen skriver på sin hemsida:

.

”Men i ett hållbart jordbruk har djuren en given plats. De ska användas för att förädla det som människan inte kan äta direkt. Med andra ord, de äter gräs genom att beta och får grovfoder som hö och ensilage och omvandlar detta till proteinrika livsmedel som mjölk och kött. Deras gödsel måste återföras till åkrarna för att nästa gröda ska få näring. Stallgödsel kan inte helt ersättas av konstgödsel eftersom den saknar organiskt material (mull) som är nödvändigt för att åkermarken skall fungera. Ett jordbruk utan djur är en utopi.”

.

Och Världsnaturfonden, WWF, är inte sämre:

”Naturbeteskött – bra för naturen, miljön och klimatet!

”Energisnålt

Att äta naturbeteskött är ett bra sätt att spara energi! Det går åt mindre energi att producera naturbeteskött än annat nötkött. Att producera kött med hjälp av kraftfoder, vilket är det vanliga sättet numera, kräver 5–8 gånger mer energi. För 1 kg naturbeteskött går det inte åt mer energi än att odla 1 kg bönor.”
.

”Växthuseffekten minskar

All boskapsuppfödning innebär utsläpp av metangas som bidrar till växthuseffekten.
Ny forskning tyder på att utsläppen kompenseras i betade gräsmarker. Genom upptag av koldioxid i växterna och lagring av kol i marken blir nettoeffekten ändå positiv i naturbetesmarkerna och växthuseffekten minskar. Permanenta gräsmarker som inte plöjs har visat sig ha kolsänkeförmåga i paritet med skogsmarkerna.

*USDAs Agricultural Research Service, July 2005 . EU´s Green Grass Project, january 2007

.
Lägg märke till referenserna! Varför åberopar veganerna inte dem?
.

LCHF – rörelsen

Veganer utgör mindre än 2 % av befolkningen. Med tanke på detta lyckas de väl med att göra sin röst hörd och media låter sig tydligen gärna förföras av deras udda idéer.

LCHF provas i större och mindre grad av ungefär 25 % av befolkningen. Ändå lämnas vi oproportineligt litet utrymme, framför allt i TV. Varje framträdande från någon LCHF:are bevakas dessutom rigoröst av industrins, sjukvårdens och Livsmedelsverkets företrädare, som alltid ges stort utrymme för att ”vederlägga” det som framförts.

De som försöker äta sig till hälsa med hjälp av LCHF har ofta en historia av svåra hälsoproblem och har därför ofta inte ork att göra mer än ta sig ur sin egen situation.
De har heller inte alla de offentliga eller industriella medel som motståndarna har att tillgå.

Men i vårt eget och våra barns intresse och för att rädda planeten undan att förstöras av GMO, växtgifter, veganidéer, vinsthungriga bolag och flata politiker, medlöpande tjänstemän och oärliga forskare måste vi i växande grad samla oss och göra motstånd!

Rätten till riktig mat i skolan är rätt fråga att börja med.
Följ Emma Ivarssons och hennes kamraters exempel!

Myndigheter och andra verkar sjukligt sugna på att införa kostdiktatur.
Hur skulle veganerna reagera om man införde en obligatorisk köttdag i skolan? Blir kostdiktatur då plötsligt inte lika trevlig och självklar längre?

.
Kräv kostdemokrati!

TEAM KOSTDEMOKRATI

Boktips: Vegomyten : maten, rättvisan och en hållbar framtid (klicka på boken)

Beskrivning:

En vegetarisk livsstil är inte hållbar i längden, varken för individen eller för planeten. Den vegetariska myten bygger på okunskap om de ekologiska naturlagarna. I Vegomyten presenterar Lierre Keith sin syn på maten och rättvisan i ett radikalt manifest för en hållbar livsmedelspolitik.

Det storskaliga spannmålsjordbruket förgriper sig systematiskt på vår jord. Odlingen av vegetarisk basföda, som ris och soja, gör att vattenreserverna sinar.

Den biologiska mångfalden minskar, jorden utarmas och klimatförändringen påskyndas.

Gräsätande idisslare skall äta det som vi inte kan cellulosa och förvandla den till det vi behöver protein och fett.

Avstå inte från kött. Men välj omsorgsfullt, för din egen hälsa och för vår gemensamma framtid.

Vegomyten utmanar allt du hittills har lärt dig om maten vi äter.

Lierre Keith

[är feminist, aktivist, tidigare vegan, nu författare och föreläsare. Hon bor i Northampton i Massachusetts]

 ◊

”Jag är helt uppslukad av boken Vegomyten av Lierre Keith, en f d vegan. Efter mindre än 100 sidor är jag fullkomligt övertygad om att vi behöver äta och använda djurprodukter för att leva och för att odla den mat vi behöver. Den här boken är ett måste att läsa för alla som vill engagera sig i matfrågan.”

Kicki Theander, Middagsfrid

 »Vegomyten är mer insiktsfull än det mesta som skrivs om global hållbarhet i matfrågan.«

Sverker Lenas, Dagens Nyheter, 12 september 2010

Oskuret är bäst

Mage och tarmar

– onödiga bihang –

som kan skäras bort?

.

OSKURET ÄR BÄST

En kortare version finns här…

Bör läsas av alla som överväger viktoperation!

[publicerad i LCHF-magasinet med en upplaga på 10.000]

Magsäck

Magsäcken, eller ventrikeln, är ett organ som ligger överst till vänster i bukhålan under mellangärdet.

Magsäcken har en viktig funktion i matspjälknings systemet, nämligen att bearbeta maten till en lös massa innan den avges till tolvfingertarmen.

Strikt sett är magsäcken en utvidgning av matsmältningskanalen mellan matstrupen och tolvfingertarmen. Den övre magmunnen förbinder magsäcken med matstrupen och den nedre magmunnen förbinder med tolvfingertarmen. Insidan av magsäcken är starkt veckad.

Magsäckens uppgift i kroppen är bland annat att blanda, sönderdela och desinficera maten som kommer ner genom matstrupen. Detta görs av bland annat den sura magsaften. I magsäcken produceras också enzymer som t.ex. intrinsic factor (ett enzym som behövs för att kunna tillgodogöra sig vitamin B12) och enzymer som behövs för att bryta ner proteiner i mindre beståndsdelar.

Viktopererade förlorar förmågan att tillgodogöra sig det livsnödvändiga vitaminet B12 som istället måste injiceras livet ut. Vad som mer brister vet vi lite om.

Magsaften består av bland annat saltsyra som gör maginnehållet mycket surt. pH-värdet, som är ett mått på surhetsgraden, är så lågt som 1,0-2,0 i magsäcken. Som jämförelse kan nämnas att neutralt pH är 7,0. Den sura miljön förstör de flesta bakterier som följt med födan.

Viktopererade har ett reducerat skydd mot skadliga bakterier i födan.

Magsaften innehåller enzymer som behövs för att maten ska kunna brytas ner ytterligare. Magsaften innehåller dessutom ett slemliknande ämne som hjälper till att skydda slemhinnan mot den frätande saltsyran och enzymerna.

Totalt bildas cirka två till tre liter magsaft per dygn. Produktionen styrs både av det centrala nervsystemet och av hormoner. Redan när man ser mat ökar produktionen av magsaft så att den föda man äter ska kunna tas om hand i magsäcken och brytas ner.

Brist på saltsyra kallas ”aklorhydri” och symtomen är undernäring, som orsakas av en minskad förmåga att absorbera vitaminer och mineraler. Magen har då också en nedsatt förmåga att smälta protein. Nedsatt matsmältning orsakar oftast ont i magen, eftersom magen försöker smälta maten utan hjälp av magsyra. Symptomen är halsbränna, illamående, svårigheter att svälja, och uppstötningar av mat.

Dessa biverkningar är vanliga efter en viktoperation.

Kraftiga kontraktioner av den glatta muskulaturen i magsäcken sönderdelar samtidigt födan rent mekaniskt. Magsäcken släpper sedan ut lagom mycket och lagom stora stora bitar åt gången och endast när dessa har en tillräckligt liten diameter.

Magsäcken är av ett extremt tåligt material för att kunna stå emot kraftiga syraattacker. Slemhinnans skikt fräts visserligen sönder men skyddas dels av ett slem och dels återbildas den mycket fort för att ersätta det nedslitna materialet. Vid infektion av Helicobacter pylori, den enda nu kända skadliga bakterie som kan leva i magens låga pH (genom att själv neutralisera sin närmiljö), kan magsår uppkomma. Alla andra skadliga bakterier dör, en viktig barriär mot sjukdomsframkallande bakterier.

Magsäckens viktigaste uppgift är således att bearbeta maten, oskadliggöra bakterier och blanda maten med magsaft och enzymer så att den blir en tunnflytande bearbetad välling. Det gör den genom att rytmiskt dra ihop sig. Ringmuskeln i nedre magmunnen stängs och öppna så att maten i små portioner rinner ner i tolvfingertarmen.

Efter en måltid tar det ungefär fyra timmar för en normal magsäck att bearbeta födan och tömmas på sitt innehåll. Maten är nu redo för nästa preparering som sker i tolvfingertarmen (på icke viktopererade), innan blandningen är färdigprocessad med rätt pH,  inför själva näringsupptaget i tunntarmen.

Viktopererade släpper istället ner obearbetad föda med surt pH rätt ner i tunntarmen, vilket tunntarmen inte alls gillar (magsäcken fungerar ej som den skall och tolvfingertarmen är bortkopplad). Det resulterar ofta i illamående och ibland med ”dumping” (tarmen tömmer sig i protest). I värsta fall får patienten svårt att överhuvudtaget äta (läs mer…).

Tolvfingertarmen

Tolvfingertarmen eller duodenum är den första av tunntarmens tre delar. Som namnet avslöjar är den lika lång som 12 fingrar är breda, eller närmare 25 cm.

Efter att maten har blandats med sur magsaft i magsäcken töms den successivt i tolvfingertarmen.

Här spjälkas ämnena av enzymer från bukspottskörteln och galla från gallblåsan. Från båda dessa organ utsöndras också bikarbonat som neutraliserar magsaften till rätt pH.

Tarminnehållet blandas och bearbetas genom att de cirkulära musklerna i tarmväggen kontinuerligt spänns och slappnar av. Dessa rörelser kallas segmentering och genereras av nervknutor i tarmarna som stimulerar musklerna och nu pressas tarminnehållet sakta men säkert mot tolvfingertarmens ände.

Denna process tar inte lång tid innan maten är redo för nästa viktiga processteg, själva näringsupptaget i tunntarmens huvuddel, den mittersta delen.

Tunntarmen

Tunntarmen är en av tarmkanalens huvuddelar och blir omkring 3 – 5 meter lång hos en levande människa. Den är därigenom matsmältningskanalens längsta del (hos döda individer kan den uppgå till den dubbla längden då musklerna inte längre är sammandragna).

Tunntarmen delas upp i tolvfingertarmen (duodenum), tomtarmen (jejunum) och krumtarmen (ileum). Tunntarmen börjar vid den nedre magmunnen i magsäcken, och slutar samt mynnar ut i tjocktarmen, där blindtarmen övergår till tjocktarmen.

Tunntarmen rör sig fritt i bukhålan överallt förutom den del som kallas tolvfingertarmen . Tarmen fäster med hjälp av ett tarmkäx format som ett solfjäder vid den bakre bukväggen. Tarmkäxet består av bindväv, fettvävnad, och blodkärl, lymfkärl, nerver och lymfkörtlar.

Efter en viktoperation uppstår risk för sammanväxningar ledande till ökad risk för tarmvred, som kan vara livshotande om det inte opereras.

Slemhinnan i tunntarmen innehåller tarmludd, som består av många små utskott mindre än en millimeter, som förstorar tunntarmens yta. Genom denna ytförstoring effektiviseras näringsupptaget. Slemhinnan producerar även tarmsaft från små körtlar i tarmväggen (upptill flera tiotals liter per dygn).

Efter en viktoperation försämras näringsupptaget dels på grund av att maten är både felaktigt och ofullständigt processad när den når tunntarmen och dels för att tunntarmen är förkortad. Dosering av t.ex. mediciner blir svårt då upptagningsförmågan är förändrad, de vanliga doseringsmallarna stämmer inte längre.

Sammanfattningsvis

Det tar cirka fyra timmar för maten att processas i magsäcken. Sen bearbetas den vidare i tolvfingertarmen (där bland annat vitamin B12 tas upp) för att under nästkommande cirka tre till tio timmar passera den cirka tre meter långa tunntarmen. Resten av tiden går maten igenom tjocktarm och slutlagras i den 15 cm långa ändtarmen innan restprodukterna levereras ut i toaletten.

Så har vi genom evolutionen blivit designade för att vi skall fungera och må som bäst, med maximal upptagning av näring, vitaminer och mineraler. Vi klarar av att äta både små och stora portioner och en del äter sällan och en del ofta. Vi skall kunna klara varierande förhållanden, men vi kan inte äta hur mycket kolhydrater som helst utan att bli överviktiga och sjuka. Även hjärnas funktion påverkas av för mycket kolhydrater, t.ex. i form av ADHD och demens.

Livskvalité

God mat när man är hungrig är en njutning
som gärna bör avnjutas i trevligt sällskap.

Det är en fråga om hälsa och livskvalité.

Magens status betyder mycket för välmående, för livskvalité

En väl fungerande mage är en förutsättning för att må bra och för prestera bra, det vet alla som har eller haft magproblem.

Magproblem som tyvärr numera är mer vanligt än undantag. Det vet industrin som säljer yoghurt och juicer med nyttiga bakterier, som aldrig förr.

Cirka en procent av befolkningen lider av kronisk tarminflammation (Ulcerös kolit eller Crohns sjukdom), en sjukdom som sjufaldigats (!) sedan 50-talet och som fortfarande ökar kraftigt, främst bland barn och ungdom (nu uppåt 1,4 % – dvs. en 40 % ökning). En sjukdom som i 10 – 20 % av fallen slutar med en stomioperation (påse på magen). Läs mer…

De senaste medicinska behandlingarna kostar en kvarts miljon kronor per patient och år (behandlingen botar inte, den bara lindrar symptomen). Det forskas mycket på olika läkemedel, men praktiskt taget ingenting på kostens inverkan (rätt kost ger inga läkemedelsintäkter, tvärtom skulle behovet av läkemedel då minska).

Två miljoner svenskar har besvär med IBS (Irritable Bowel Syndrome). Symtomen uppstår normalt tidigt i det vuxna livet och varar ofta månader eller år. Det kan vara obehag eller smärtor i magen (illamående, uppblåsthet och gaser i magen, diarré eller hård mage). Här har kosten stor inverkan, emedan det i stort saknas läkemedel.

Magsjukdomar tog fart när kostråden förändrades till tallriksmodellen, en extrem högkolhydratkost som vi människor aldrig tidigare i historien ätit. Ett jättelikt experiment som vi nu har facit på, en fördubbling av fetma och ett trefaldigande av diabetes på bara tjugo år (nyckelhålsmärkningen kom 1989).

Nu fyller vården på statistiken med 10.000 nya magpatienter om året (kirurgerna siktar på 30.000 per år) genom viktoperationer, där alla opererade patienter kommer att få leva med magproblem, mer eller mindre, resten av livet.

De med ätstörningar har kvar sina problem, ett av många exempel; She was Britain’s fattest teen… now she’s anorexic: Academically bright teenager’s gastric band op caused her new nightmare. Read more …

En mardröm man inte vaknar upp ifrån, utan en man tvingas leva med! Skulle inte vården kunna använda sina resurser bättre än så?

.
Allt
kan hända i herrelösa hierarkier, där ”ego business”  och ekonomiska särintressen tillåts styra och ställa. Läs mer …

Detta är en politisk fråga, inte en nutritions- eller medicinsk fråga!

Gastric Bypassoperation

Cirka 200.000 svenskar lider av en livshotande fetma, med ett BMI större än 35, vilket för en person som är 1,70 cm lång innebär minst 30 kg övervikt (väger drygt 100 kg istället för 70 kg vilket motsvarar BMI 25). Andelen gravt överviktiga ökar hela tiden.

Vad göra?

.
Någon kirurg kom på den unika tanken, snilleblixten, att skära bort 80 – 90 % av magsäcken och koppla bort tolvfingertarmen och en bit av tunntarmen, för att på så sätt åstadkomma en inre svält, vilket ger en dramatisk viktnedgång (åtminstone de första åren).

Det unika består i att komma på denna vansinniga tanke, att få tillstånd att genomföra den och att patienter kan överleva utan magsäck och tolvfingertarm, om än med stora problem.

Professorer med stort inflytande tyckte det var så intressant så att de ville forska på barn och ungdomar och fick av Socialstyrelsens etiska råd tillstånd att prova på 90 (nittio) ungdomar mellan 13 och 18 år (studien bekostat av skattemedel). Läs mer … Svårt för barn att få hjälp mot övervikt

Hur är detta möjligt? Att få etiskt tillstånd att skära sönder mage och tarmar på 90 barn i forskningssyfte! Läs mer … ICA-Kuriren

Innan detta ”projekt” inleddes hade Socialstyrelsen godkänt lågkolhydratkost (LCHF) för behandling av övervikt (och diabetes) enligt vetenskap och beprövad erfarenhet, vilket skedde 16 januari 2008.

Tror någon att dessa 90 ungdomar erbjöds LCHF som alternativ behandling?

Gastric Bypass uppfyller inga krav alls, men det hindrar inte kirurgindustrin. Ofta refereras till den så kallade SOS-studien, men den handlar ju om Gastric Banding.

Larmrapporterna duggar numera tätt, t.ex. … Syge fedmeopererede vælter ind på hospitalerne

Sjukvården bryter mot lagen – och kommer undan med det

Att inte erbjuda gravt överviktiga (och diabetiker) ett alternativ till viktoperation är sedan 16 januari ett lagbrott – som sker under skadeståndsansvar.

Vad är ett förstört eller förlorat liv värt? Och vad kostar det samhället?

I Norge fick närmare 200 lobotomi opererade dela på ett skadestånd på 20 Mkr. I Sverige fick dock saken inte tillräckligt stort medialt intresse och det rann ut i sanden. Detta kommer dock inte att gälla Gastric Bypass – det är en tickande tidsinställd bomb med stor sprängkraft. Redan nu börjar det via Internet uppdagas vilket enormt misstag vi håller på att begå mot mänskligheten.

I SFS 1998:531 (uppdaterat t.o.m. SFS 2009:471) kan man läsa följande:

”När det finns flera behandlingsalternativ som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet skall den som har ansvaret för hälso- och sjukvården av en patient medverka till att patienten ges möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar”.

Hur många läkare och diabetessköterskor informerar diabetespatienterna och Gastric Bypass patienter om alternativet lågkolhydratkost, som enligt Socialstyrelsen är enligt ”vetenskap och beprövad erfarenhet”?

Konsekvenserna av denna underlåtenhet att följa lagen är för enskilda patienter att beröva dem möjligheten till en hög livskvalité och för samhället innebär det en försämrad folkhälsa och onödigt stora sjukvårdskostnader.

Läs mer … Läkare och diabetessköterskor känner inte till lagen (eller vägrar följa den).

Det är också ett brott mot grundlagen (!)

Doktor och biokemist Björn Hammarskjöld skriver;

”Sjukvården, Socialstyrelsen, Livsmedelsverket rekommenderar att patienter med diabetes (och överviktiga) ska äta mer kolhydrater. Patienter med diabetes ska äta mer kolhydrater som patienter med diabetes inte tål och måste kompenseras med mycket mer läkemedel.

Sjukvården visste fram till 1923 att patienter med diabetes (och övervikt) behandlas på effektivaste, enklaste och billigaste sätt med hjälp av en lågkolhydratkost. Vi vet det fortfarande, men verkar sakna förmåga att utnyttja kunskapen. Detta är mycket besynnerligt.

Hur kan högutbildade individer inom sjukvården verka så totalt bortse från grundläggande fakta och kunskaper inom fysiologi, biokemi och hormonlära?

Jag skäms över den synbarliga kunskapsbristen inom vården. Jag skäms över den synbarliga bristen på tankeförmåga inom vården. Jag skäms över den synbarliga bristen på slutledningsförmåga inom vården.

Alla inom vården från Socialstyrelsen ned till den enskilda vårdgivaren verkar sakna kunskap nog för att kunna tillämpa Grundlagens 1 kapitel 9 § :

9 § Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Lag (2010:1408).”

Det är således ej lagligt för myndigheter att undanhålla information eller att ljuga.Men när det gäller behandling av diabetes och övervikt verkar det dock vara OK att undanhålla information och att inte tala sanning.

Hur fungerar livet efter

en Gastric Bypass operation?
.

.
Den lilla magsäcksficka som ersatt magsäcken rymmer nu cirka en matsked (15 ml) och det tar cirka 20 minuter för den att tömma sig.

Man får inte äta för mycket, för då töjer magsäcken ut sig och hela ”vinsten” med operationen går förlorad (man blir fet igen).

En normal magsäck är mycket tänjbar och rymmer hos en vuxen person upp till en liter eller mer.

Det innebär att cirka fyra timmars kemisk och mekanisk bearbetning av födan i kombination med magsafter och enzymer nu har ersatts av mindre än 20 minuter. Det innebär i klartext att obearbetad föda med lågt pH kommer direkt ner i tunntarmen som naturligtvis protesterar genom t.ex. illamående eller ”dumping” (vilket innebär att tarmen i protest tömmer sig).

I bästa fall accepteras födan som bör vara i puréform, vältuggad och mosad. Är det livskvalité? Läs mer om menyförslag för Gastric Bypassopererade här…

Läs även … Allvarligt tarmvred drabbar många fetmaopererade

Näringsupptaget blir starkt begränsat efter en viktoperation varför det uppstår brist på vitaminer och mineraler (t.ex. måste vitamin B12 injiceras livet ut) och benskörhet inträffar för de flesta redan inom några år (bryter ben 2-3 gånger lättare).

Medicinering blir vansklig då dosering inte längre stämmer, vilket ställer till det för läkare (för lite läkemedel ger dålig effekt och för mycket är skadligt).

Att kunna äta utan att må illa hör ihop med livskvalité och att slippa känna hunger och att slippa ständig trötthet likaså. Symptom som ofta drabbar viktopererade.

Många viktopererade upptäcker dessa ”biverkningar” först efteråt och detta faktum har gjort att självmordsfrekvensen bland opererade ökar dramatiskt (5 – 10 gånger enligt studier). Läs mer…

Även under själva operationen är riskerna betydande och cirka 10 – 20 % måste omopereras på grund av allvarliga komplikationer som tarmvred, läckage, inflammationer, blodproppar, etc.

Studie av viktminskningskirurgi: Nästan 3 procent dog efteråt

Detta är en mycket omfattande och riskabel operation, där friska och väl fungerande organ amputeras, för att framkalla en inre icke-viljestyrd svält. Illamående och kronisk brist på näring, vitaminer och mineraler fås på köpet.

Inom tio år har de flesta tänjt ut sin magsäck och återigen blivit feta, biverkningarna består dock. En del svälter dock istället ihjäl … Linda viktopererad håller på att svälta ihjäl

Benbrott

Det har konstaterats att risken för benbrott hos Gastric Bypassopererade är två eller tredubblad, på grund av den orsakade vitamin- och mineralbristen. Eftersom de opererade inte längre tolererar eller svårligen kan uppta fett uppstår brist på de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K. som i sin tur ger kalciumbrist.

Den förminskade magslemhinnan och förbikopplingen av tolvfingertarmen reducerar också möjligheterna att ta upp vitamin B-12 från födan. Plus allt annat som vi ännu inte vet något om.

Vi har redan tillräckligt många lårbensbrott!

Nedan ett utdrag som behandlar risken för benbrott efter en Gastric Bypassoperation.

.Bad To The Bone, posted by Tom Naughton in Bad Medicine 16 June 2009, about Bariatric Surgery (gastric bypass):

“So you end up losing weight, but also become vitamin deficient, and perhaps end up with brittle bones. I’d rather be fat and know I’m able to roll on the floor with my rambunctious girls without snapping a femur.

But of course, you don’t have to become vitamin deficient to lose weight. You can lose weight by cutting out sugar and starch, which don’t contain any nutrients we need – or to be more accurate, they don’t contain any nutrients we can’t get from the foods Mother Nature actually intended for humans to eat.”

Googleöversatt:

”Så du går äntligen ner i vikt, men det blir också vitaminbrist, och kanske slutar med benskörhet. Jag skulle hellre vara fet och veta att jag kan rulla runt på golvet med mina busiga tjejer utan att bryta av ett lårben.

Men naturligtvis behöver du inte utsätta dig för vitaminbrist för att gå ner i vikt. Du kan gå ner i vikt genom att skära bort socker och stärkelse, som saknar alla näringsämnen vi behöver – eller för att vara mer exakt, alla de näringsämnen vi behöver får vi från den mat som Moder Natur egentligen tänkt för människor att äta.”

Alkoholism

De flesta gravt överviktiga lider av ätstörningar eller sockerberoende, som i styrka kan liknas med heroinberoende. Att då operera magen hjälper föga, det blir feta igen och finner andra utlopp för sitt beroende. Många blir alkoholister, läs mer…

  • 300.000 dricker så mycket att de blivit alkoholberoende – alkoholister
  • 700.000 dricker så mycket att de är i riskzonen att bli alkoholister.
  • Summa en miljon svenskar, nästan var tionde svensk, dricker för mycket! Läs mer…

Varför vill vården öka på antalet alkoholister?

Helhetssyn saknas vad gäller överviktsproblematiken och det är patienterna som kommer i kläm.

Den försämrade folkhälsan och de accelererande ohälsokostnaderna underminerar samhällets möjligheter att försvara det välstånd många tar för givet. Anmärkningsvärt är också att det satsas så lite på förebyggande åtgärder, som skulle minska både vårdköer och kostnader, som skulle stärka medborgarna.

Istället utger Livsmedelsverket kostråd som fyller på vårdköerna, som underminerar vår konkurrenskraft på den globala jobbmarknaden. Vems ärenden springer de?

Människan är en överlevnadsorganism

Det som är fantastiskt är att de flesta patienter överlever detta drastiska ingrepp, med en uppgiven genomsnittlig livslängd efter operation på cirka 20 år (läs mer…).

Människan är en riktig överlevnadsorganism, som har förmågan att hyggligt kompensera när stora skador uppstår. Längre tids brist på näring, vitaminer och mineraler kräver dock tillslut sin tribut och inte mår man speciellt bra under tiden heller. Även om det finns undantag, det finns de som mår relativt bra även med decimerad magsäck/tarm.

Därmed sagt att det finns hopp för de som genomgått en viktoperation, men det kräver lite mer. Den föda som visat sig fungera bäst för de flesta viktopererade är just lågkolhydratkost, den kost som sannolikt hade gjort en viktoperation onödig om de parallellt fått professionell coaching.

Observera att lågkolhydratkost – LCHF – njutmetoden inte är någon ”bantningsdiet”. Det handlar om en livsstil med riktig mat som aktiverar vår automatiska viktkontroll, som gör oss friska och högpresterande. Viktoperation försämrar istället våra möjligheter.

  • Läs ännu mer om Viktoperationer här …

Ätstörningar

De flesta med grav övervikt har olika typer av ätstörningar och sockerberoende, som sitter i hjärnan. Då hjälper det föga att operera magen och många blir efter en viktoperation alkoholister (läs mer … Metro).

Att operera magen när problemet sitter i hjärnan i form av ett beroende, vittnar om en djup okunskap inom vården.

Att skära bort frisk vävnad och därigenom riskera liv och sänka livskvalité, vittnar om bristande respekt för patienterna, alternativt en djup oprofessionell okunskap om vad man håller på med.

Enligt en finsk undersökning nyligen ligger en genomsnittlig vårdkostnad för en Gastric Bypassopererad patient på i snitt €33,870 [1] (drygt SEK 300.000). Vilket nog kan stämma:

  • Behandling innan operation kostar 25.000 – 50.000, om det utförs ordentligt.
  • Själva GBP-operationen kostar 80.000 – 100.00 kronor.
  • Plastikoperation av huden kostar cirka 100.000 kronor.
  • Reoperation (10 – 20 %) och livslång behandling kostar minst 100.000 kronor.
  • Fortsatt sjukvårdskontakt, vitamininjektioner, läkemedel etc. under tjugo år kostar minst 60.000 kronor, vilket motsvarar ett läkarbesök per år under 20 års tid (idag förväntad överlevnadstid 20 år efter GBP, läs mer…).

Därtill kommer ökat behov av psykiatri, alkoholistbehandling, ortopedi p.g.a. benskörhet och förtidspension p.g.a. arbetsoförmåga. Varje förlorat människoliv uppskattas därtill kosta samhället drygt 20 miljoner kronor. Och efter 10 år har de flesta blivit feta igen.

Ganska fantastiskt!

Denna ”behandlingsmetod” vilar bland annat på ”SOS-studien” (den enda prospektiva studien) som dock inte handlar om Gastric Bypass, men det verkar ingen bry sig om.

[1] The study on cost-utility, led by Ms Suvi Mäklin from the Finnish Office for Health Technology Assessment, suggests that the average cost of treating an obese patient with bariatric surgery in Finland is €33,870.

Läs mer … SOS

Den finns redan en väl fungerade metod för behandling av övervikt (och diabetes), som dock vården väljer att bortse ifrån, vilket gör att vården öppet bryter mot lagen. Läs mer:

  • Fettskräckens förfärliga följder…läs här
  • Läkare och sköterskor känner inte till lagen (eller vägrar följa den) … läs här

Denna gyllene dans runt en miljardindustri har våra myndigheter och ”etiska råd” godkänt. De har godkänt att vi varje timma för skattekronor skär söner mage och tarmar för i snitt en patient i timman.

Gastric Bypass är inget annat än en medicinsk och politisk skandal av stora mått, ett övergrepp på desperata patienter som inte förstår vad de ger sig in på.

Det vanliga människor förstår, att det är heltokigt att skära sönder magen och tarmar för att gå ner i vikt, det förstår inte läkare och professorer som har det som sin profession. Det förstår inte våra väl avlönade myndighetspersoner och våra politiker bara tittar på.
.

.

Har världen blivit spritt språngande galen?

– – – ◊ – – –

Nedan ett utdrag ur boken ”Hjärnkoll på vikten”
av den framstående hjärnforskaren Martin Ingvar, 2010.

Kan man skära bort viktproblemet?

”Margareta som” ordnade sin viktnedgång genom en kostförändring säger att fettkirurgi aldrig varit något alternativ; ”Vi vet inte tillräckligt om vad som händer på lång sikt och jag vill inte äventyra min ålderdom” [kloka ord, vår kommentar].
:
Tron på kaloriminskning som metod tar sig drastiska uttryck i västvärlden idag.

Magsäcksoperationer mot fetma blir allt vanligare.

Socialstyrelsen expertgrupp bedömer att 10 000 i Sverige skulle behöva opereras.

Många patienter går visserligen ner ordentligt i vikt, men långtidseffekterna och osäkerheten är fortfarande inte helt klarlagda (Colquitt et al.,2005).

Av hundra magsäckopererade får i genomsnitt tio svåra komplikationer (Rosenthal et al., 2006).

I vissa studier drabbas upp till hälften av patienterna av komplikationer eller ganska svåra besvär (Mittermair et al., 2009).

Biverkningar som illamående, svullnad, smärtor och så kallad dumpning är inte ovanliga. Dumpning innebär att man kräks och får diarré. Det är tarmens sätt att säga ifrån när den inte klarar att ersätta den reducerade eller bortkopplade magsäcken. Patienten kan bara äta ett par deciliter mat vid varje måltid och ätandet kan vara så obehagligt att det ger ätstörningar.

Den här typen av operation kräver noggrann uppföljning och ofta livslång behandling med t.ex. B-vitamininjektioner. Dessutom behöver patientgruppen psykologiskt stöd, men det fungerar inte alltid.

Effekterna på livskvaliteten är ganska begränsade (Mango & Frishman, 2006). Undantaget är de patienter som blir av med sin diabetes typ 2 (Pories, 2008).

Att magsäckskirurgi är den enda metod som ger varaktig viktnedgång hos personer med fetma betyder inte heller att alla blir hjälpa av den. I USA har man upptäckt att många opererade patienter dricker sig till lika mycket kalorier som när de kunde äta som vanligt.
Att smälta chokladkakan i mikron är bara ett av många knep!

Nu har aktörer inom sjukvården börjat propagera för att inte bara personer med fetma, utan även de som är överviktiga ska kunna bli aktuella för kirurgi (Centrum för Titthålskirurgi, 2009).

Faran är att patienter som inte borde opereras ser ingreppet som en snabb och enkel väg till ett lättare liv. Alla är inte medvetna om risker och nackdelar med en magsäcksoperation.

En annan hake är att den som tjänar på att göra ingreppet är samma person som ger patienten rådet att genomgå operation (Pannala et al., 2006). Det här är alltså en utveckling som kräver vaksamhet (Guth & Livingstone, 2008).
:
Om du söker för hjälp för övervikt måste du vara beredd på att fettfobin fortfarande präglar rådgivningen inom sjukvården.

Om du funderar på magsäcksoperation – se till att ta reda på så mycket som möjligt om hur det kan komma att påverka ditt liv. Och framför allt:

Ge modellen med blodsockerkontroll och samtidiga livsstilsförändringar en rejäl chans – innan du lägger dig på operationsbordet.

Martin Ingvar. Professor i integrativ medicin
vid institutionen för klinisk neurovetenskap

.
Kostdoktorn Andreas Eenfeldt skriver;

Gastric Bypass är stora operationer. Allvarliga komplikationer såsom kraftiga infektioner, stora blödningar, läckage av mat ut i bukhålan med mera är långt ifrån ovanliga – runt 10% sammanlagt kanske, hos en erfaren kirurg.Jag har träffat på ett flertal riktiga skräckhistorier när det gäller sådant.

Dödsfall i samband med operationen inträffar också, i runda tal 1/400 avlider med erfaren kirurg. Riskerna vid ingrepp är alltid betydligt större om kirurgen är mindre erfaren eller inte lika skicklig.

Det är även en tveksam fördel att många efter en viktoperation går ner större delen av viktminskningen under första månaderna/halvåret, innan de ofta stannar eller går upp i vikt igen. Denna mycket hastiga viktnedgång kan hos kraftigt överviktiga leda till stora problem med överflödig hängande hud. Det är möjligt att svält och näringsbrist efter en viktoperation ytterligare försvårar för huden att anpassa sig under viktnedgången.

Att istället gå ner med måttlig hastighet, runt 0,5 kg per vecka med en långsiktig kostförändring, ger bättre förutsättningar för att huden skall följa med och hinna dra ihop sig med tiden.

Personligen vill jag varmt rekommendera alla att ge lågkolhydratkost ett allvarligt försök innan man ger sig på en viktoperation.

Fler inlägg om viktoperationer på Sveriges största hälsoblogg med mer än 20.000 besökare per dag:

  • Gastric bypass. Livsfarligt? Läs mer…
  • Svår näringsbrist efter fetmakirurgi. Läs mer…
  • Läs innan viktoperationen. Läs mer…
  • Örebro fetast – operationer lösningen? Läs mer…
  • Förlamad efter viktoperation. Läs mer…
  • Rössner glömmer kosten fullständigt. Läs mer…
  • Magoperationens baksida. Läs mer…
  • ”Fetmaoperationer väntas öka kraftigt”. Läs mer…
  • Viktoperationer i Dalarna 10 gånger fler. Läs mer…
  • Hönan eller ägget? Läs mer…
  • Gastric Bypass: en ny skräckhistoria. Läs mer…
  • Gastric Bypass: ännu en skräckhistoria. Läs mer…
  • Dog efter gastric bypass. Läs mer…
  • Lågkolhydratkost OCH Gastric bypass. Läs mer…

Avslutningsvis

Sammanfattningsvis är mage och tarmar ett mycket sofistikerat system för att däggdjuret människan skall kunna leva ett friskt, produktivt och långt liv.

Detta otroligt komplexa och balanserade system tror okunniga professorer och kirurger att man ostraffat kan skära sönder och koppla bort. Dessa företrädare för Gastric Bypassoperationer verkar sakna helhetsperspektiv, de verkar se världen som genom en ”tomrulle”. Numera ser de det som de vill se, som stärker deras samhällsposition och som säkrar lönechecken. Deras profession är att operera.

Eftersom Gastric Bypass ger ett dåligt resultat på tio års sikt (de flesta blir ju feta igen), så har kirurgerna hittat på en ny metod som kallas ”Duodenal Switch” där merparten av tunntarmen skärs bort (jo, det är sant, se viktfolder nedan). Då går patienterna garanterat ej upp i vikt igen, de kan knappt äta och näringsupptaget är minimalt. Men metoden är mindre populär eftersom livskvalitén då fullständigt ramponeras (se info/reklam).

Galenskap har ingen gräns.

Alternativet till viktoperation
.

.
Att viktoperera blir ännu mer anmärkningsvärt när det sedan 19 januari 2008 finns en metod som Socialstyrelsen funnit uppfylla kravet på vetenskap och beprövad erfarenhet, för behandling av övervikt och diabetes. SOM FUNGERAR – UTAN BIVERKNINGAR.

En metod som det finns stark vetenskaplig evidens för och som redan tillämpas av en halv miljon svenska medborgare (enligt demoskop, läs mer…), med mycket gott resultat.

Metoden kallas NJUTMETODEN! Livsstilen bekämpas frenetiskt av de som känner sig hotade, av de som borde begripit för länge sedan, av de som lever på okunskap och ohälsa. Läs folder här…

.
Läs även om viktoperationer (klicka på foldern nedan). Vi menar att ingen skulle välja viktoperation om de var medvetna om konsekvenserna. Och om ansvariga politiker hade varit medvetna om resultat (och kostnader) så hade de aldrig tillskjutit skattemedel.

Viktoperationer hade sannolikt helt förbjudits om kunskapsnivån varit högre.

Läs folder här…

”En berättigad fråga är hur en dyr,
livsfarlig metod som orsakar ohälsa och
som ger ett uruselt slutresultat kan tillåtas
och bekostas av skattemedel?”

Detta är en valfråga av dignitet söndagen den 14 september 2014!
.

Slutord

Livsmedelsverket skolar in våra barn på en extrem högkolhydratkost (50 – 60 E% kolhydrater) redan i förskolan. Diabetes har trefaldigats och fetman har fördubblats på bara 20 år, sedan nyckelhålsmärkning infördes 1989.

Läs om varför man blir överviktig av att äta enligt tallriksmodellen och varför man blir ännu tjockare genom fettsnål lågkalorikost (”äta mindre, springa mer”), läs här…

Folkhälsoinstitutet är en mycket dyr parkeringsplats för samhällsproblem, där den stora samhällskostnaden består i att problemen förblir olösta. Läs mer…

T.ex. rökning … Kan det vara så enkelt?

Socialstyrelsen kom 16 januari 2008 fram till att den kost som bäst förbygger och behandlar diabetes och övervikt är lågkolhydratkost, den enda kost som uppfyller kravet på vetenskap och beprövad erfarenhet för behandling av diabetes och övervikt.

Det hindrar dock inte Socialstyrelsen att i sina kostråd till diabetiker i första hand rekommendera högkolhydratkost, som kräver maximal medicinering, som ger maximalt med biverkningar (!). Läs mer…

Sjukvården ger först kostråd i form av lättprodukter som gör att patienterna går upp i vikt och skär sedan sönder magen så att patienterna går ner i vikt. De använder en metod, Gastric Bypass, som inte uppfyller några krav alls, som ger patienterna livslånga besvär och inom tio år har de flesta blivit feta igen.

Hjärnforskaren, professor Martin Ingvar skriver i sin bok ”Hjärnkoll på vikten” (2010):

”Okunnigheten om hjärnans signalsystem verkar vara
total eftersom det genomgående är lättprodukter som
rekommenderas för viktnedgång”.

Politikerna bekostar detta vansinne med medborgarnas pengar, med skattemedel. De tror att detta är en medicinsk fråga som de inte begriper, men det är i allra högsta grad en politisk fråga som de är skyldiga att sätta sig in i. Idag duckar politikerna, läs mer…

Industrin berikar sig på denna fars. Livsmedelsindustrin kan sälja skräpmat dyrt, de kostrelaterade sjukdomarna kräver läkemedel och kirurgerna skär guld med skalpell.
.
Senaste nytt om denna miljardindustri som lever gott på ohälsa … Fetman göder branscher i USA

Samhället står för notan i form av ökade sjukvårdskostnader, fler arbetsoförmögna och en lägre produktivitet. En fet befolkning med ont i magen, diabetes, magsjukdomar, depressioner, hjärt/kärlsjukdomar och demens är helt enkelt mindre kreativ och mindre produktiv vilket gör att välståndet minskar, för alla.

Medborgarna får betala med höga skatter, långa vårdköer och en lägre livskvalité.

Alla är förlorare, utom kost- och läkemedelsindustrin som kortsiktigt gör vinster.

Slutet på denna fars närmar sig med stormsteg, när pengarna inte räcker längre (Grekland är redan där). När det inte längre finns tillräckligt med medel till skola, vård, omsorg och pensioner, när det inte finns tillräckligt med medel för att driva runt den offentliga sektorn och när det inte finns tillräckligt med jobb för alla.
.
Läs mer … Ekonomisk kris för landets sjukvård

Smartare är att agera medan det finns handlingsutrymme, då kan faktiskt denna negativa utveckling vändas till det bättre, som skulle gynna alla. Det jobbar vi på.

Tekniskt är det relativt ”enkelt” att vända denna utveckling, kunskaper och erfarenheter har vi redan i överflöd. Vi har också vetenskapen och beprövad erfarenhet på vår sida.

Mot oss har mäktiga kommersiella intressen som lyckats bygga ett imponerande försvarsverk mot förändringar som kan tänkas rubba ”business as usual”.

Detta är i allra högsta grad en politisk fråga (de fördelar medel, pengarna). Våra förtroendevalda måste se till att skattemedel gynnar medborgarna och samhället.

Team KOSTDEMOKRATI

PS. En berättigad fråga är om det finns det några patienter som är nöjda efter viktoperation?

Svaret är att visst finns det de som är relativt nöjda. En kvinna som framträdde i en TV-debatt berättade att hon själv hade bekostat sin Gastric Bypassoperation och hon sade att hon var nöjd med resultatet, även om hon mådde illa varje gång hon åt.

Det finns säkert också de som klarar operationen bra, som kan äta och som inte går upp i vikt igen. Men de är sannolikt i minoritet och då måste ingreppet starkt ifrågasättas, speciellt när det inte kan göras ogjort. Speciellt också när det finns ett enkelt och billigt alternativ som fungerar utan biverkningar, som är godkänt av Socialstyrelsen för behandling av övervikt (och diabetes), som uppfyller kravet på vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta alternativ är lågkolhydratkost, LCHF, njutmetoden.

De som redan gjort en viktoperation kan, genom att hålla sig till en strikt diet och i kombination med läkemedel / kosttillskott,  i många fall leva ett relativt gott liv, jämfört med tidigare som inte heller var problemfritt.

Vad som händer på lite längre sikt är det ingen som vet säkert och sannolikt är det individuellt hur kroppen kan hantera den mineral- och vitaminbrist som uppstår.

Sanningen är att många viktopererade mår bäst när de äter en strikt LCHF-kost, den kost som hade gjort att de hade tappat vikt utan operation, om de hade fått rådet att prova LCHF först. LCHF är en energität mat som innehåller allt vi behöver.

Med professionell hjälp lyckas de flesta att gå ner i vikt med LCHF och att sedan hålla den. Det som förvånar många är att suget försvinner, att de kan gå ner i vikt utan hunger och att hälsan och prestationsförmågan förbättras så radikalt och så snabbt.

Haken är att då behövs ingen operation och då minskar konsumtionen av skräpmat och av läkemedel. En utveckling som kost- och läkemedelsindustrin inte är betjänta av. Därför får du inte i första hand råd och stöd från sjukvården när det gäller LCHF, det måste du själv finna ut.

Okunnigt om kött och miljö i Västerbottenskuriren och Göteborgs-Posten

.
”Miljöhästen” – en seglivad myt

Västerbottenskurirens (VK) ledare  den 26 januari 2012 försöker som så många andra rida på ”miljöhästen” med grumliga tankar kring vår mat. Men han verkar ha missförstått ett och annat:

”Utöver hälsoaspekten är västvärldens glupska köttätande en tickande klimatbomb.

Medborgare Svensson äter 85 kilo kött om året. Tallriken motsvarar 1,6 kilo i veckan och gör oss till ett folk som frossar i nöt, lamm, gris och kyckling.

Vår överkonsumtion av kött är kontroversiell.

Forskningen är överens om att svenskarna äter mer kött än vad kroppen egentligen behöver. Samtidigt träter forskarna om vilka skador vårt köttätande leder till.

Världscancerfonden menar att människan bör begränsa sitt köttintag till max 500 gram i veckan. Och rekommenderar fler att äta mer fågel och fisk eftersom rött kött ökar risken för kolorektalcancer…”

Läs mer>

– ◊ –

Göteborgs-Posten deltar också i kampanjen

Artikel i GP: Äter mindre kött för klimatet … ”Mindre kött i bamba”

”Mindre kött i bamba är inte populärt bland alla elever på Önnerödsskolan. Men det är hela VG-regionens väg för att minska skolmatens klimatpåverkan.

En första delrapport från Institutet för livsmedel och bioteknik visar att skolmatens klimatpåverkan kan minskas kraftigt om det serveras mindre kött.

– Hälsa, miljö och ekonomi vinner på det här. Det är billigare att servera mer grönt och det ger mer näring åt barnen.”

[Snabbkommentar; Att hälsan vinner på det är en myt och grönt är en mycket dyr energiform som ger lite näring, jämfört med kött. Även miljön far illa av denna politik, där nuvarande jordförstöring ett allvarligt hot mot världens livsmedelsförsörjning].

  – ◊ –

Kommentarer

Kraftfoderuppfödda djur

Att det faktum att  industrialiserade djurfabrikerna får generösa subventioner är naturligtvis galet. Överhuvud taget subventioneras det storskaliga jordbruket generöst, inte bara djurfabrikerna utan också odlingen av ettåriga grödor, som till exempel spannmål.


Det storskaliga produktionssättet ger stora utsläpp av inte bara koldioxid, utan också av växtgifter, tungmetaller, gödningsämnen m.m.

Nu föreslås som lösning i VK:s ledare att vi ska minska köttätandet för att minska utsläppen av koldioxid. Men skribenten har inte förstått vad som är källan till utsläppen.

Utsläppen kommer sig av att man ger djuren fel föda. Man föder upp dem på ettåriga grödor som  kraftfoder och soja, vilka produceras med hjälp av konstgödsel.

Gräsbetande djur

Gräsbetande djur är kolsänkor dvs. de binder kol från gräset i sin kropp och minskar kolutsläppen. Det ger därför mindre utsläpp av koldioxid och metan än om gräset lämnades att ruttna på marken. När man äter kött från dessa gräsbetande djur, blir man själv en kolsänka därför att kol binds i den egna kroppen. Detta kol frigörs först när man dör och bryts ned. Djuren och människan ingår på detta sätt i det naturliga kolkretsloppet.

Om man däremot föder upp djuren på kraftfoder tillkommer något extra. Kraftfoder produceras med hjälp av konstgödsel och framställningen av konstgödsel kräver naturgas, som ju innehåller fossilt kol. Detta fossila kol tillförs alltså kretsloppet och kolutsläppen ökar därigenom, trots att kon ju fortfarande är en kolsänka.

I konstgödseln ingår dessutom fosfor, vilket liksom naturgas är en ändlig resurs. En minskning av djurhållningen minskar naturgödseln och ökar beroendet av konstgödseln. Om man slår in på denna väg väntar i slutänden stora hungerkatastrofer och hungerkravaller, när naturgasen och fosforn sinar.

Ettåriga grödor förstör matjordslagret

De ettåriga grödorna förstör matjordslagret, medan fleråriga gräs bygger upp det. På Nordamerikas prärier betade en gång 60 miljoner bufflar och matjorden var 3-4 meter djup. Idag har detta ersatts av ettåriga grödor och 40 miljoner sjuka kraftfodergödda djur och matjorden är enstaka decimeter djup. Den soja som djuren föds upp med är numera ofta GMO-soja, dvs. genetiskt manipulerad soja. Genetisk manipulering är ett av de riktigt stora hoten mot mänskligheten.
Djurfabriker är en styggelse och måste bort. I världen och inte minst i Sverige finns stort utrymme för betesdrift. En sjättedel av jordens torra yta kan användas för odling medan så mycket som närmare hälften av jordytan kan användas till betesdrift.

Ett hållbart jordbruk kräver ökad djurhållning

Ett långsiktigt hållbart jordbruk kräver en kraftig ökning av djurhållningen, så att vi kan få tillgång till naturgödsel och frigöra oss från konstgödselberoendet. Då behöver vi inte heller via långväga transporter importera genmanipulerad soja att föda upp djur på, vilka under sitt korta liv pumpas fulla med antibiotika, för att klara den onaturliga maten. Kött är människans naturliga föda. Vi behöver inte äta det i övermått, utan vi får nyttiga proteiner och fetter också från mjölkprodukter, ägg och fisk och grönsaker sätter färg på den smakliga, näringsrika och hälsosamma födan. Den kallas LCHF, Low Carb High Fat, litet kolhydrater och mycket fett. Kärt barn har många namn, vi kallar den också gärna Njutmetoden, eftersom maten är så njutbar.. Omkring 25% av befolkningen praktiserar den redan med stora hälsofördelar som resultat.

 ◊

Njutmetoden

Riktig mat har blivit ett spöke för kolhydratindustrin och producenter av fuskfett (margarin) som nu säljs till reapris, medan smörhyllorna ibland gapar tomma. LCHF har också blivit ett spöke för läkemedelsindustrin, därför att en frisk befolkning gör att läkemedelsförsäljningen på sikt kommer att kraftigt minska.

Läs mer om njutmetoden här… – En hälsosam och hållbar livsstil med riktig mat som ger mättnad, viktkontroll och prestationsförmåga.

Ohälsans vaktposter

Kolhydratindustrin och läkemedelsindustrin behöver okunniga och beredvilliga vaktposter, som till exempel VK:s ledarskribent.

Att som denne hänvisa till fuskforskning för att torgföra idén om att vår naturliga föda skulle vara orsaken till våra folksjukdomar är verkligen att ställa saker och ting på huvudet. VK:s ledarskribent  verkar vara inspirerad av grumliga vegantankar.

Vi uppmanar ledarskribenten att läsa på, göra om och göra rätt!

Team KOSTDEMOKRATI

– ◊ –

PS. Sanna miljövänner rekommenderas att läsa:

  • ”Vegomyten : maten, rättvisan och en hållbar framtid” av Lierre Keith. Läs mer…
  • ”Döden i grytan : om vår rädsla för riktig mat” av Henrik Ennart & Mats-Eric Nilsson. Läs om veritabla ”virusfabriker” där naturligt gödsel blivit ett avfallsproblem. Läs mer…

Varning för insikter som är mycket skrämmande. Vi menar dock att det finns hopp om våra politiker kommer till insikt om vad som just nu händer. Vilseledande artiklar enligt ovan hjälper inte till, de gynnar bara industriella intressen, som hotar hela mänskligheten.

 Läs även … Minska metanutsläppen – ät mer lokalt kött … klicka här…

Sjukhusmaten bör lagas lokalt

.
Regionservice utreder för närvarande framtidens sjukhusmat.

Förhoppningsvis är dock idén om stordrift inte längre aktuell.

GP Ledaren 2012-01-25. Ett utdrag:

”Ett lysande och ofta framlyft exempel hur lyckat det är att i stället satsa på kvalitet är danska Hvidovre Hospital. Där gick man i mitten av 2000-talet från stordrift till kök av restaurangmodell. All mat lagas från grunden och det finns mycket att välja på. Eftersom patienterna själva beställer vad de vill ha har resultatet blivit att kostnaderna sjunkit markant, liksom svinnet.

Nu går Stockholms läns landsting i samma riktning. Landstingets nyligen presenterade måltidsutredning slår fast att patienterna bör kunna välja rätter och bestämma när de vill äta. Dessutom bör ett eget tillagningskök alltid utredas som ett alternativ när vårdlokaler byggs eller byggs om.

Det skulle vara mycket synd om Västra Götaland väljer en annorlunda väg. Det vore i så fall att låta snålheten bedra visheten och sätta kortsiktig vinst före medborgarnas tillfrisknande.”

– ◊ –

Kommentar:

Redan de gamla grekerna visste att maten är den bästa medicinen. För full effekt behöver maten kunna anpassas till respektive patients behov och exemplet ovan visar att det också kan bli billigare om det utförs på ett professionellt sätt.

”Låt maten bli Din medicin

och

Medicinen Din mat”

 Hippokrates 460 – 377 f.kr.

VG-region  skulle spara enorma pengar på att patienter får mat som underlättar tillfrisknande. Ett annan beslut än lokalt producerad mat är inget annat än ett ekonomiskt vanvett och en politisk skandal. Den danska modellen enligt ovan ger både minimala kostnader och maximalt resultat, varför den är ett självklart val.

Team KOSTDEMOKRATI

 

Dags för en nationell diabetesstrategi

.

De flesta som får diabetes typ 2 har övervikt eller fetma när de får sjukdomen – men trots att de nu står under vård och behandling så går 25 procent upp ännu mer i vikt efter att de fått sin diagnos.

De flesta som får diabetes typ 2 har övervikt eller fetma när de får sjukdomen – men trots att de nu står under vård och behandling så går 25 procent upp ännu mer i vikt efter att de fått sin diagnos.

Var femte person som får dia­gnos diabetes typ 2 (”åldersdiabetes”) är inte äldre än 30–49 år.

Det är det dystra resultatet i den patientundersökning som Sifo för andra gången utfört för Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvårds, SFSD:s, räkning.

Sedan förra undersökningen från 2008 är det nu ännu fler som går upp i vikt efter att de fått sin diagnos.

Trenden går alltså tyvärr åt helt fel håll.

Läs mer…

– ◊ –

Dagens Medicin – kommentarer:

Det finns redan strategier …

  1. Metformin insättes direkt vid diagnos . Hur väl fungerar det? Dåligt.
  2. Uppspårning (screening) av personer med nedsatt glukostolerans för råd om vikt, motion och Metforminprofylax. Hur fungerar det? Inte alls!
  3. Bra skolmat. Hur fungerar det? Inte alls!
  4. Nya kostråd implicerar reducerat kolhydratintag ut¨¨over . Hur har det fungerat tidigare? Inte alls, tvärtom!
  5. Vetenskapligt underlag http://sbu.se/sv/ för 1,2,3 finns. Vad föreslår Ni?

Allmänläkare

1 2 3 4 5

Allmänläkare,

dina första tre observationer är korrekta. Då måste det vara fel på råden, inte på personerna.

SBU kom fram till att ”vetenskapen bakom kostråden är synnerligen bräcklig”. Så din punkt 5. är fel. Detta trots maximal ”justering” av in- och exklusionskriterierna.

Varför begränsade man sig till litteratur från och med 1980? För att säkra att all gammal fin och hederlig forskning före 1970 exkluderades som Carl v Linnés Lappländska resa 1732, William Bantings Letter on Corplence 1865, den gamla grisbonden som visste hur man fick grisen fet till jul genom att ge grisen gröpe och kokt potatis.

Den moderna grisbonden vet hur man får en mager gris, ge grisen sojaprotein och majsolja. Grisen slaktas idag ganska ung varför den inte hinner utveckla alla näringsbristsjukdomarna före slakten.

Björn Hammarskjöld

12345

Varför inte ta kontakt med bland andra Andreas Eenfeldt eller Annick Dahlqvist. De har ju med lågkolhydratkost lyckats få överviktiga diabetespatienter att gå ned i vikt och även slutat eller minskat på diabetesmediciner.

Jag ser hur vi stoppar i patienterna pasta, vetebröd och mackor, söta drycker, frukter, stärkelserika soppor, dessutom har vi anhöriga som kommer med kakor och godis – sånt som bryts ned och höjer blodsockret.

Det kanske är tid att se tillbaka på vilka råd son gavs till ”sockersjuka” innan kostråden började att fokusera på fettsnålt och kolhydratrika måltider. Det verkar ju fungera för många så varför inte ta detta på allvar?

SSK som omvärldsbevakar

12345

Det är besynnerligt. Alla dessa professorer som råder en patient med diabetes att äta mera kolhydrater så att de tvingas skriva ut mera mediciner för att patienten ska överleva.

  • Vet de inte att protein och fett, helt animaliskt protein och fett, är livsnödvändigt?
  • Vet de inte att kolhydrater saknar egenskapen livsnödvändigt?
  • Vet de inte att kolhydrater är giftiga i högre koncentrationer än 7 mmol/L?
  • Vet de inte att kolhydrater är dödliga i högre koncentration än 30-50 mmol/L?
  • Vet de inte att 1 mmol/L motsvarar 1 (ett) gram glukos i blodvolymen hos en 70 kg människa?
  • Vet de inte att Livsmedelsverket vill att en man ska äta 480 g glukos?

Allt detta står i de gamla läroböckerna. Där stod också att diabetes behandlas med en absolut kolhydratreduktion.

Varför ska alla överviktiga opereras med gastric bypass, en irreversibel operation som binder patienten till sjukvården resten av livet när det finns kostbehandling som kan få dem att återfå sin normalvikt?

Gastric bypass får patienterna att gå ned i vikt på grund av påtvingat minskat matintag (=tvångssvält).

Svält med Livsmedelsverkskost innebär en lågkolhydratkost under ständig hunger. Minska kolhydraterna till under 25 gram per dag och ät det som är nyttigt (protein och fett) i lagom mängd (2 000-3 500 kcal per dag), man blir mätt och går ned i vikt och slipper sin diabetes typ 2 och många gånger alla mediciner.

Varför ska det vara så svårt att tillämpa kunskaperna i fysiologi, biokemi, hormonlära? Eller saknas dessa kunskaper?

Björn Hammarskjöld

1 2 3 4 5

Den viktigaste orsaken till Diabetes typ 2 epedimin är de felaktiga kostråden. varför inte följa Björn Hammarskjöld m fleras råd, och rekommendera en kost som inte leder till fetma och typ 2 diabetes?

Erik

1 3 4 5 5

Jag tror också att kolhydrater är fel kost för en diabetiker men jag kan inte bevisa det. Däremot finns bevis för att Metformin skall insättas tidigt/direkt vid diagnos.

1. SBU om Diabetes:
a) http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Post.aspx?epslanguage=SV
b) http://goo.gl/75K5c

Tidig intensivbehandling vid DII = Metformin. Vid nyupptäckt typ 2-diabetes leder intensiv glukossänkande behandling till minskad risk för hjärt-kärlsjukdom och för allvarliga skador på ögats näthinna. Behandlingen är förhållandevis enkel och risken för biverkningar liten. Framgångsrik intensivbehandling vid nyupptäckt typ 2-diabetes skulle på sikt minska sådana komplikationer. Behandlingen är kostnadseffektiv.

3. Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer = 2b

4. Metformin förebygger cancer – bra da cancerrisken är ökad vid diabetes.. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20656475

Evidens finns alltsa för 1+2+3
Kosten är viktig. Hur lite kolhydrater som är OK måste fastställas.

Allmänläkare

1 3 4 5 5

Allmänläkare,

att kolhydrater göder cancer är känt i västerlandet sedan mitten av förrförra seklet. Även Nobelpristagaren Otto Warburg påpekade detta omkring 1930.

Idag får cancerpatienter extra kolhydratrik kost, om de finge en kolhydratfattig kost kunde ju de stackars cancercellerna svälta ihjäl och då behövs inga onkologer heller. Orsak? Cancerceller har oftast defekta mitokondrier och då kan de inte använda AcCoA som bränsle utan bara ineffektiv förbränning av glukos till mjölksyra som surgör cancercellens nära omgivning så att leukocyterna fungerar sämre. Var finns kunskapen?

Björn Hammarskjöld

1 3 4 5 5

Allmänläkare,

SBU:

”I denna rapport granskas det vetenskapliga underlaget för intensiv behandling i syfte att sänka blodglukos ned mot nära normala nivåer hos patienter med typ 1- och typ 2-diabetes. Vid diabetes finns ett samband mellan genomsnittlig blodglukosnivå mätt som HbA1c och risken för diabeteskomplikationer. Det är därför naturligt att vid behandling av diabetes eftersträva en sänkning av HbA1c ner till, eller nära normala nivåer. Vid typ 1-diabetes kallar vi detta för intensiv insulinbehandling. Vid typ 2-diabetes används flera olika typer av läkemedel varför vi här talar om intensiv glukossänkande behandling.”

Inte ett ljud om kosten, bara prat, för att inte säga ylande, om läkemedel.

Du skriver:” Hur lite kolhydrater som är OK maste fastställas” Det är fastställt sedan flera tusen år, redan av de gamla egyptierna, Hippokrates och även så sent som för 90 år sedan, professor Petrén i Lund och Julius Lagerholm, sjukhusläkare vid Flottans sjukhus i Karlskrona. De har samtliga vetat hur man behandlar en patient med diabetes. Det stavas k o l h y d r a t r e s t r i k t i o n, helst ner till noll.

Vi vet det nu också, men läkemedelsexperterna tittar åt ett annat håll för att inte se det uppenbara. Och alla, utom ett litet fåtal, andra är så tysta så tysta trots att de ser det uppenbara, men verkar sakna mod. Annika Dahlqvist och fler har mod, trots att det kostar.

Björn Hammarskjöld
.
1 2 3 4 5