TV4 DEBATT – Vetemjöl i fokus (med intressant demo)

.

vad-du-inte-vill

ζ

Missa inte demonstrationen 20 minuter in i videon
(liknande effekt ger strålning från mobiltelefoner)

Vita gifter – vetemjöl – gluten – sjukdomar – TV4

Publicerades den 13 juni 2012

Ett informativt klipp från TV4 ”Efter 10” med Malou.Veckans tema är ”de vita gifterna” och i dag är mjölet i fokus. Möt matskribenten Cathrine Schück som blev av med sina svampinfektioner när hon slutade äta mjöl och andra snabba kolhydrater. Stig Bengmark, professor, Ulf Kilman, kinesiolog och Anki Sundin, nutritionist diskuterar. Böckerna ”Gluten och mjölk-de vita gifterna” av Michael Håkansson har nu kommit ut och där kan du läsa allt om kopplingar mellan moderna sjukdomar och vår kost!

Anki Sundin försvarar nuvarande kostråd (som Livsmedelsverket förmedlar) så gott hon kan. Hon efterfrågar forskning och vetenskap, trots att Livsmedelsverket kostråd är baserade på ”hitte-på”. Ett skolexempel på att ”kasta sten när man sitter i ett glashus” (läs mer…).

Stig Bengmark är en klok man i många avseenden, dock vegan vilket färgar hans inställning till animalisk föda, som kött och mejerivaror. Vi menar att animalisk föda är vår naturliga föda, från djur som som i sin tur ätit sin naturliga föda under goda förhållanden. Då mår både djur och människor bra.

ζ

Mer om det moderna vetet som vi bara ätit sedan 1950-talet,
– när magsjukdomar sköt fart.

  • Vårt dagliga gift – det förrädiska vetet! … klicka här
  • Demens och Alzheimers och kopplingen mellan glutenintolerans och celiaki … klicka här
  • IBD – Inflammatorisk tarmsjukdom – 2 sjukdomar – Crohns sjukdom och Ulcerös kolit … klicka här
  • Psoriasis kan förbättras av en glutenfri kost! … klicka här
  • Gluten har sat Camilles udvikling fire år tilbage … klicka här   ( Googleöversatt )

Vården menar att celiaki är ärftligt och det stämmer nog om man är människa (alla har genen) … klicka här

  • Forskare: Kolhydrater är boven – inte gluten … klicka här

Både gluten och vetestärkelse ställer till problem, men vad många inte vet om är att vetestärkelse ofta är en större bov för många och det kan vara andra proteiner i vetet förutom gluten som ställer till problem. Då är det ingen bra idé att köpa glutenfritt bröd fullt med vetestärkelse och det luriga är att man kanske mår en aning bättre utan gluten och fortsätter därför att skada sig själv med vetestärkelse.

  • Fråga Doktorn: ”Ät brun pasta och fullkornsbröd”!  … klicka här
    – Vem vågar gå till doktorn?
    – Jag skäms för vår sjukvård och läkarkår
    .
    Hur länge till ska man rekommendera sockersjuka personer att äta socker? Det är ju helt absurt. Diabetes eller sockersjuka är dessutom inte den enda sjukdomen som får sin näring av socker. En rad andra inflammatoriska tillstånd i kroppen drivs på samma sätt (som bl.a. gynnar cancer).
    .
    Vet inte läkare att pasta innehåller mellan 60-80 procent sockerarter? Vet inte läkare att mjöl också innehåller 60-80 procent sockerarter?
    .

Läkare_ser_inte_hör_inte_säger_inget2-bw

ζ

Vad göra?

Om du inte tål vanligt vete, och misstänker att det inte är gluten som problemet:

  1. Uteslut helt det moderna vetet (praktiskt taget allt vete på hyllan). Bröd, vetepasta, etc.
  2. Prova att baka med Dinkelmjöl (Spelt) som är ett mer ursprungligt vete.
  3. Ät bröd och knäcke bakat med fullkornsråg. Kontrollera att de inte blandat i vete.
  4. Havre innehåller inte gluten.
  5. Om det inte hjälper, sluta helt med spannmål.

Om du inte tål gluten:

  1. Uteslut helt det moderna vetet och andra livsmedel med gluten.

Om du är frisk och inte känner av några problem:

  1. Uteslut helt det moderna vetet och du kanske slipper problem framöver.

Det finns inga hälsofördelar med gluten (och studier visar att alla tar skada av gluten), men det kan ändå vara värt att notera att vetestärkelse och kanske andra proteiner i modernt vetemjöl kan vara mycket värre. Så att gå över till glutenfritt bröd är inte alltid en bra idé.
.

mage-ont-jeans-bw

PS.

Livsmedelsverket är ute och cyklar med sina ”hitte-på” (för att vara livsmedelsindustrin till lags, läs mer…):

  • Livsmedelsverket: ”Fullkorn är bra för nästan alla”SvD   (vilket inte är sant). Det spelar mindre roll om brödet är mörkt eller ljust.

Tjänstemännen på Livsmedelsverket påstår vidare att 0,2 procent är allergiska mot vetestärkelse och det stämmer nog, men vad de inte säger är att väldigt många får problem med vetestärkelse, även om det inte blir en allergisk reaktion. Kanske bara lite IBS eller IBD?

Eller är det vetegluten eller andra veteproteiner som orsakar problem? Det är sannolikt individuellt var smärtgränserna går, hur mycket man tål.

Säkrast är att helt utesluta det moderna manipulerade vetet, hybridiserat dvärgvete (Triticum aestivum), som endast funnits sedan 1950-talet och som vi människor inte alls är anpassade till. Om ett par tusen år kanske vi tål det.

ζ

3 svar på ”TV4 DEBATT – Vetemjöl i fokus (med intressant demo)”

  1. Fråga doktorn och socker

    Brev till TV-programmet ”Fråga doktorn”

    Hej!

    Jag såg på programmet 23/2-15.

    Det var alldeles förträffligt råd att använda P-glukosmätaren för att se vad en patient med sockersjuka kan äta och vad man inte kan äta. Om man har sockersjuka och därmed inte tål socker varför ska man då äta socker i form av ”brun pasta” och ”fullkorn”?

    Vet inte dr Gunilla Hasselgren att kolhydrater består av sockermolekyler?
    Glukos och fruktos är monosackarider, sackaros och laktos är disackarider, stärkelse är polysackarider. Alla dessa di- eller polysackarider kan brytas ned till glukos (mest) och fruktos och galaktos.

    Monosackarider kan tas upp av kroppen, medan disackarider och polysackarider måste brytas ned till monosackarider för att tas upp. All glukos höjer P-glukos. Injicera 5 g glukos och P-glukos stiger från 5 till 15 mmol/L.

    De allra flesta cellerna har mitokondrier och använder acetylcoenzym A (AcCoA eller aktiverad ättiksyra eller, slarvigt, ättiksyra) som bränsle i mitokondrierna tillsammans med syre (aerob förbränning). En AcCoA-molekyl genererar 15 molekyler ATP (energimolekylerna i cellerna). AcCoA kan mitokondrierna få från protein (deaminering av aminosyror till korta fettsyror som kan omvandlas till AcCoA) eller nedbrytning av fett till AcCoA samt även från sockerarter till AcCoA. Mitokondrierna bryr sig inte om varifrån AcCoA kommer.

    Normalt hos människan använder vi fett som den främsta källan till AcCoA. Äter vi fett påverkas P-glukos inte alls. Protein äter vi i ganska små mängder om det är animaliskt protein, det behövs inte mer än 0,5 g per kg kroppsvikt. Protein kan påverka P-glukos i någon mån.

    Kolhydrater har man omkring 1,5-3 gram i hela blodvolymen hos en 70 kg människa. Har man mer än 15-25 g glukos i blodet dör man i akut glukosförgiftning. Sedan rekommenderar sjukvården att en man med sockersjuka ska äta 480 g glukos per dag. Det motsvarar en mer än tjugofaldigt dödlig dos av glukos per dag. Denna megados glukos kräver stora mängder insulin för att individen ska överleva sjukvårdens mordförsök.

    Om man har sockersjuka tål man inte att äta socker.

    Se hur man behandlade personer med sockersjuka fram till 1923. Det var medelst en sträng kolhydratfattig kost. Som stekt fläsk med stuvad vitkål. Då kunde även personer med sockersjuka typ 1 överleva, de som har en liten kvarvarande insulinproduktion i mer än 40 år efter diagnos. Men de som saknade insulin dog. Sedan kom insulin 1923 som gjorde att även de utan egen insulinproduktion kunde överleva och må bra.

    Sedan gick allt överstyr efter 1976 då det första rekombinantinsulinet blev tillgängligt, kostråden i USA 1977, namnbyte från sockersjuka till diabetes omkring 1980 och som sista spiken i kistan, kravet från personer med diabetes att även de måste få äta ”vanlig mat” med extrema mängder kolhydrater=socker.

    Följden blev ”naturalförloppet”, 40 % av patienterna har dött inom 5 år efter diagnos.

    Följden blev ökade mängder ”läkemedel”
    som insulin, statiner, blodtryckssänkare och andra.

    Nu finns det tiotusentals fallbeskrivningar som visar utomordentliga resultat med normala HbA1c- och fasteglukosvärden och som slipper alla sina läkemedel och dessutom går ned i vikt och mår bra. Men de kallas felaktigt för ”anekdoter”.

    Nu finns det stora mängder med artiklar som visar att en lågkolhydratkost, även kallad CFHL (eftersom beteckningen LCHF inte får användas för Livsmedelsverket), ser till att även personer med sockersjuka slipper både symtom och läkemedel.

    Så jag undrar hur de kan komma sig att dr Gunilla Hasselgren kan rekommendera en extrem högkolhydratkost som är i strid med Patientsäkerhetslagens 6 kapitel 1 §. Socialstyrelsen har redan 2008-01-16 beslutat att en lågkolhydratkost är i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.

    Så jag rekommenderar att Fråga doktorn gör en pudel eller som det kallas i det militära:

    – GÖR OM !
    – GÖR RÄTT !

    .
    .
    Vänligen
    Björn Hammarskjöld
    Assisterande professor i pediatrik vid Strömstad Akademi
    F.d. överläkare i pediatrik
    Filosofie licentiat i Biokemi

    Även utlagt på bloggen KOSTKUNSKAP

  2. BIG FAT LIES

    Bluffen med vetets och växtoljors förträfflighet avslöjades redan efter några år på 1950-talet, men skräpmatsindustrin har lyckats hålla liv i myten in i våra dagar. Livsmedelsverkets tjänstemän har fortfarande inte fattat om man ska döma av deras kostråd (vilket har fått katastrofala följder för folkhälsan).

Kommentera