Sveriges köttproduktion bör öka!

.
ζ
.

Sammanfattning

Debatten har varit intensiv senaste veckorna om köttets vara eller icke vara. Vi ska försöka reda ut begreppen genom att presentera några informativa blogginlägg som belyser problematiken.

Sammanfattningsvis bör produktionen av gräsbeteskött öka, medan köttproduktion i djurfabriker, där djuren utfordras med spannmål och antibiotika, där gödsel är ett avfallsproblem, bör minska.

En annan slutsats är att kött är nyttigt, men det är onödigt att äta mer protein än 15 – 20 E% för en normalperson. På denna punkt är vi överens med Livsmedelsverket.

Tumregeln är ett gram protein per kg kroppsvikt. Minimum är ett halvt gram protein per kg kroppsvikt och de som tränar hårt kan behöva upptill tre gram per kilo kroppsvikt. Tumregeln (1 g protein per kilo kroppsvikt) innebär att om man väger 70 kg behöver man äta cirka 70 gram protein. Kött innehåller ca 20 % protein, så det motsvarar 350 gram kött.

Ett normalstort ägg (50 g) innehåller cirka 12,5 g protein. Det innebär att om man äter två 113 grams hamburgare (45 g protein) och två ägg (25 g protein), så blir det 70 gram protein, tillräckligt för en normalperson på 70 kg.

Således inte speciellt mycket kött.

Om man äter sojaprotein (läs mer…) eller kött från djur uppfödda på spannmål, då behövs större mängder protein, likaså om man tränar mycket eller utför hårt kroppsarbete.

En tredje slutsats är konsumtion av kött är miljömässigt helt korrekt, om djuren är uppfödda på rätt sätt. Det gynnar småskaliga svenska lantbruk och ger ett uthålligt samhälle. Så ät gärna kött varje dag och njut, det är både nyttigt och miljövänligt.

ζ

Artiklar

Sex informativa inlägg i debatten:

  • Om jordbruk och kött ur ett klimat- och energiperspektiv (se nedan)
  • Myt att vi äter 85 kilo kött om året. Läs mer…
  • Därför är köttskatt klimatkorkat och miljövidrigt. Läs mer…
  • Sveriges köttproduktion bör öka. Läs mer…
  • ”Köttfri Måndag” i armkrok med den multinationella kolhydratindustrin. Läs mer…
  • Allan Savory – Keeping Cattle: cause or cure for climate crisis?
    En kommentar: ”Detta är något av det bästa jag sett och hört”.
    Bedöm själv … vimeo

ζ

Dör man av rött kött?

Docent Ralf Sundberg, författare till boken ”Forskningsfusket”, reder ut myterna runt rött kött (tillkomna för att man ska kunna sälja mer skräpmat och mer läkemedel):

  • ”En ny svensk-amerikansk studie” eller hur man bluffar med statistik. Läs mer…
  • Cancer och stroke av rött kött och kolesterol? Läs mer…
  • Rött kött igen. Läs mer…
  • Cancer av kött? Nej, det är inte trovärdigt! Läs mer…
  • Dör man av rött kött nu? Läs mer…

ζ

.
Om jordbruk och kött ur ett klimat- och energiperspektiv.

Idag diskuteras det ganska livligt om kött och dess klimatpåverkan. Konsensus bland de som syns i debatten är att kött är skadligt för klimatet. Speciellt kött från idisslare som kor och får. Därför vill jag belysa och nyansera debatten ur ett antal olika perspektiv.

Det första felet som många gör är att jämföra 1 kg av olika råvaror och visa på hur stor klimatbelastning detta kg har. Hur fel det blir är lätt att se om man tittar på ytterligheterna nötkött och gurka. Givetvis måste alla matvaror viktas så att de ger samma ”nytta” för kroppen vad gäller t.ex. energi och näring.

Nästa stora fel är att man även räknar in klimatgaser som ingår i kolets kretslopp och alltså inte är långtidsbundet i marken. Det som höjer atmosfärens halt av klimatgaser är endast det som är långtidsbundet. Störst påverkan har vår användning av fossil energi.

Lite mindre känt är att vid brytning av kol så frigörs stora mängder metan. Vid uppodling av mulljordar frigörs stora mängder koldioxid. En mulljord består till stor del av organiskt material som lagrats in under lång tid. När mulljorden syresätts i samband med odling ökar omsättningen och det frigörs betydligt mer koldioxid än vad som binds i växtresterna från den aktuella grödan.

Även vid annan nyodling frigörs bundet kol. Mest känt här kanske skövling av regnskog men även uppodlingen av den amerikanska prärien är ett bra exempel på när koldioxid i marken frigörs (ett flera meter tjockt matjordslager har nu minskat till en bråkdel). Just den amerikanska prärien kan bli ett bra exempel på hur tokigt vi tänker idag.

ζ

Prärien

För 150 år sedan var prärien i stort sett obefolkad. Däremot fanns där ca 70 miljoner bisonoxar som betade fritt på stora gräsbevuxna marker. Nästan alla bisonoxar dödades under några årtionden. Men prärien ansågs totalt ointressant för oss människor då den var för torr. Det var först i början av 1900-talet, då det blev betydligt blötare klimat, som man började odla upp prärien. Det gick bra ända tills 1930-talet då det blev några års torka och stora delar av matjorden blåste bort i väldiga stormar. Sedan dess har man fortsatt att odla med allt mer konstgödning och konstbevattning. Mycket av den majs och soja som odlas på prärien används för att föda ungefär lika många nötkreatur som det tidigare fanns bison. Om dessa djur hade fått beta fritt så hade de gjort samma ”skada” på klimatet som bisonoxarna. Dvs ingen alls. Och detsamma gäller givetvis alla fritt strövande älgar, gaseller, vattenbufflar, hjortar och renar…

ζ

Fyra stora faktorer

För vår matproduktion så är det alltså fyra stora faktorer som orsakar utsläpp av klimatgaser. Diesel för att driva jordbruksredskap och transportera maten, olja eller el för att torka spannmål, fossilgas och utsläpp av lustgas vid tillverkning konstgödning samt att jorden friläggs vid plöjning med utsläpp av lustgas och koldioxid.

Om kor och får rapar metan eller grisar skiter är alltså inte relevant då djuren ingår i ett kretslopp. Det intressanta är hur de får sin mat. Fritt betande idisslare har det funnits under väldigt lång tid. Betydligt fler förr i tiden än idag så därför är det svårt att föra fram idisslare som klimatbovar.

Det intressanta är att titta på hur vi idag föder upp våra djur. I allt större utsträckning får inte djuren söka sin egen föda utan vi matar dem med sådant vi odlar. Anledningen till att vi ger t.ex. kraftfoder har främst tre anledningar. Spannmål är satt under stor prispress och därmed billigt, med ökad stordrift blir det enklare att hålla djuren installade eller i feed-lots samt att djuren växer snabbare med kraftfoder. Som jag nämnde tidigare så är det genom odlingen som jordbruket frigör klimatgaser. Det är alltså inte djurens fel att det får fel mat. T.ex. kor, som de flesta säkert vet, är inte gjorda för att äta spannmål utan är rena gräs/lövätare. De blir sjuka av för mycket kraftfoder och köttet får en sämre fettsammansättning.

ζ

Slutsats

Slutsatsen av detta är att för att bedöma köttets bidrag till klimatkrisen så ska vi endast titta på hur stor del av bundet kol/metan/kväve/lustgas som frigörs för att föda djuren.

Så hur bör vi föda upp djur? Jo, givetvis genom att ge dem artegen föda och att de får utöva sina naturliga beteenden. För idisslare innebär detta att de skall beta gräs och löv så länge säsongen tillåter och att de får hö eller ensilage under den kalla årstiden. Den enda bundna klimatgasen som frigörs då är den diesel som krävs för att hantera ensilaget. Om du vill titta närmare på hur man kan föda stora mängder djur på ett naturligt sätt och på en liten areal så rekommenderar jag ett besök på www.polyfacefarms.com.

Det vi kan se om vi föder upp djur så som de själva vill är att vi får en energieffektiv matproduktion (För 1 kg naturbeteskött går det inte åt mer energi än att odla 1 kg bönor), ett nyttigt kött och friskare djur till en liten kostnad för klimatet.

ζ

“För 1 kg naturbeteskött går det inte åt
mer energi än att odla 1 kg bönor”

ζ

Nu kommer ett ännu bättre argument för varför vi skall ha betande djur. De kan nämligen hjälpa oss att binda in mer kol från luften än vad de släpper ut (via traktorns diesel…). Den senaste forskningen från bland annat FAO och EU visar att betad ängsmark (just betet gör att gräset växer mer och binder in med kol i jorden) binder upp till 1 ton kol (och därmed betydligt mer koldioxid) per hektar och år.
.

“Betande djur BINDER koldioxid”

ζ

Sen finns det en annan spännande aspekt på hur betesdjur kan ”rädda” klimatet och vår matförsörjning. Genom att, under regnperioden, släppa stora hjordar av betesdjur på en begränsad yta, av torra marker som riskerar att bli öken, under några dagar och sedan flytta dem vidare till ny mark så kan man på bara ett antal år återskapa en permanent gräsbevuxen yta. Det här är en metod som efterliknar hur t.ex. Afrikas stora hjordar av idisslare söker sin mat. Det är också så som Polyface Farm bedriver sin djuruppfödning, trots att de inte har brist på gräs.

Mitt tredje viktiga argument för varför vi bör ha så många betesdjur som möjligt är att de gynnar den biologiska mångfalden. Betesdjuren håller landskapet öppet och ger en rik biologisk mångfald av växter, fåglar, insekter och andra småkryp. Djurens bete, tramp och spillning är viktiga förutsättningar för artrikedomen i naturbetesmarkerna. En rik biologisk mångfald är också en förutsättning för att styra över odling av vegetabilier mot ekologiskt och hållbart. Utan pollinerare och skadedjursbekämpare så blir odling mycket svårare.

Vi ser idag att vår billiga fossila energi har börjat att minska och då framför allt oljan. För att vi skall får en hållbar matproduktion som klarar en betydligt lägre insatts av fossil energi så behöver vi kraftigt öka andelen mindre jordbruk med djur av olika slag och egen växtodling. Först då går det att sluta kretsloppet av näringsämnen hyfsat bra och utnyttja samspelet mellan djur och odling.

Så vill du göra en insatts för klimatet bör du laga mat från ekologiska råvaror, slänga så lite mat som möjligt, minska ditt resande med bil och aldrig flyga, dra ned på konsumtion av prylar och kläder mm.

ζ

.
När du äter kött nästa gång så bör du alltså välja får och nöt som har fått beta i det svenska landskapet. Gärna på en gård i din närmiljö.

Djur som är naturligt uppfödda på artegen föda är en väldigt viktig del i framtidens jordbruk. Då får vi nyttigare kött, friskare djur och människor, energieffektivare matproduktion, bättre klimat, större yta för matproduktion, näringsrikare jordar, större matjordslager, ökad biologisk mångfald och en levande landsbygd.

.
Jonas Wangsten

Källa: Mat- och Jordbruksnätverke

ζ

Slutkommentar

Dagens jordbruk utarmar jorden (mineraler och vitaminer), förgiftar jorden (kadmium, bly, arsenik, hormoner, gifter) med avloppsslam, konstgödning och växtgifter. Matjorden håller också på att slut, tidigare var matjorden meter-tjock på prärien och idag finns det kanske en ett ett par decimeter kvar. Varje gång jorden bearbetas blåser en del bort ner i havet. Vi har sannolikt redan passerat ”peak soil” vilket är betydligt mer allvarligt än ”peak oil”.

Småskaligt lantbruk med gräsbetande djur och naturligt gödsel skulle kunna återställa matjorden. Men det tar tid.

Ett ännu större hot utgör GMO (se menyn ”Länkar”) som mycket snabbt förstör miljön och som kan utrota människan. Men detta talas det tyst om i Sverige.

.
Team KOSTDEMOKRATI

Programförklaring ... läs mer...

.
PS. Miljöaspekten finns också beskrivet i vårt studiecirkelmaterial, som även kan användas för självstudier, se folder …

3 svar på ”Sveriges köttproduktion bör öka!”

  1. Det storindustriella jordbruket krackelerar. Det är baserat på olja och konstgödsel (som framställs med naturgas och innehåller fosfor som är en ändlig resurs som oljan). Det är också beroende av allt större insatser av växtgifter och invaderas nu också av GMO.

    Ett hållbart jordbruk kräver stor djurhållning, så att man kommer bort från konstgödselanvändningen och den stora energiåtgången. Det måste vara gräsbaserat så att mulllagret kan återbildas, istället för att som nu blåsa ut i vattendragen, när jordarna plogas och harvas.

    GMO, som hotar att bli mänsklighetens ättestupa, måste helt tas bort.

    Vi kan börja nu och i bästa fall åstadkomma en mjuklandning, eller vi kan sitta overksamma och vänta på sammanbrottet och uppleva våldsamma hungerkravaller och krig om resurser världen över.

Kommentera