Kortare kö på akuten stöter på motstånd

Det är i princip är omöjligt att driva förändringsarbete
som strider mot läkarnas kollektiva uppfattning”


.

Många läkare är av uppfattningen att minskade väntetiderna
för akutpatienter bara medför att det kommer ännu fler lindrigt
sjuka patienter till akutmottagningarna, skriver Sven Siverbo.

Sven Siberbo
professor i företagsekonomi;
Karlstads universitet

Kortare kö på akuten stöter på motstånd

En stor mängd studier de senaste decennierna visar att det i princip är omöjligt att driva förändringsarbete som strider mot läkarnas kollektiva uppfattning. Ur läkarnas perspektiv är patienter som kommer in via akuten inte högre prioriterade än andra patienter, många gånger är det tvärtom, skriver Sven Siverbo.

Den nytillträdde sjukhusdirektören Barbro Fridén lovar enligt en artikel i GP 121218 att väntetiderna på akuten ska bli kortare. Med viss tvekan önskar jag henne lycka till i det arbetet, men förutspår att löftet inte kommer att infrias.

Jag följde Sahlgrenska sjukhusets arbete från sommaren 2010 till sommaren 2012 då man på sjukhuset försökte förverkliga löftet att akutpatienter skulle få sin första vårdkontakt inom tio minuter, få träffa en läkare inom sextio minuter och ha lämnat akuten inom fyra timmar. Vi lärde oss då att långtgående ambitioner att minska väntetider på akutmottagningar helt enkelt inte får tillräckligt stöd på sjukhuset.

Främst strider det mot medicinska prioriteringar men det handlar även om effektivitet och resurser.

Sjukhus är professionella organisationer där läkarnas medicinska prioriteringar väger tungt i det dagliga arbetet.

En stor mängd studier de senaste decennierna visar att det i princip är omöjligt att driva förändringsarbete som strider mot läkarnas kollektiva uppfattning. Ur läkarnas perspektiv är patienter som kommer in via akuten inte högre prioriterade än andra patienter, många gånger är det tvärtom.

”Rimlig väntan”

Stödet inifrån sjukhuset att lägga mer resurser på akutpatienterna är därför svagt eller obefintligt. Det beror inte på att läkare som tjänstgör på akutmottagningarna anser att väntetidsfrågan är oviktig, utan på att väntetider är mindre medicinskt prioriterat än att ställa rätt diagnos och att sätta in rätt behandling.

En vanlig uppfattning på sjukhuset är att de som är akut sjuka på riktigt får den hjälp de ska ha omedelbart. Man menar att det är rimligt att den mindre sjuka akutpatienten ger av sin tid till den svårare sjuka. Därför var det kontroversiellt när det visade sig att arbetet med att minska väntetiderna under 2010 och 2011 medförde att friskare akutpatienter kom att behandlas före sjukare, dock inte de allra sjukaste.

Av effektivitetsskäl har hälso- och sjukvårdsorganisationer ambitionen att vård ska bedrivas på den lägsta effektiva omhändertagandenivån. Patienter som kan behandlas på vård- eller jourcentraler ska inte tas om hand på sjukhus, i synnerhet inte högspecialiserade sjukhus.

På Sahlgrenska sjukhuset är en vanlig uppfattning att deras specialistkompetens inte ska användas för relativt sett okvalificerade uppgifter, vilket merparten av akuttjänstgöringen anses handla om.

”Unga vuxna borde vänta”

Det finns exempel på läkare som menar att unga vuxna patienter med lindriga åkommor gott kan vänta eftersom de egentligen borde ha sökt sig till primärvården. Många läkare är av uppfattningen att minskade väntetiderna för denna kategori av patienter bara medför att det kommer ännu fler lindrigt sjuka patienter till akutmottagningarna. Det är för övrigt en tes som får visst stöd i SU:s egen utvärdering från 2011. Utvärderingen visar också att akutmottagningen, för att kunna korta sina väntetider, måste bemannas på ett sätt som innebär att läkarna i bland går sysslolösa.

Slutligen noteras att det krävs stora resurser för att komma till rätta med väntetiderna på akuten. Den nämnda utvärderingen visade att det på SU skulle krävas ytterligare mer än 40 läkare till en kostnad om cirka 50 miljoner för att nå målet att (nästan) alla ska träffa läkare inom en timme. Därutöver tillkommer kostnader för undersköterskor, sjuksköterskor och undersökningsrum.

Ytterligare resurser behövs för att alla ska ha lämnat akuten inom fyra timmar. Även om Sahlgrenska hade resurserna är det enligt läkarkåren inte medicinskt motiverat att använda dem för att minska akutens väntetider.

Tveksamt lycka till

Sammantaget är detta förklaringen till varför jag endast med tvekan önskar Barbro Fridén och Sahlgrenska Universitetssjukhuset lycka till med att minska väntetiderna på akutmottagningarna. Risken är att det leder till att medicinskt lågprioriterad verksamhet tilldelas mer resurser som används ineffektivt.

Källa: GP

Kommentar

Det finns en hållbar lösning, som kan delas upp i tre steg:

  1. Ett effektivt förebyggande arbete, där vi omedelbart måste sluta med att rekommendera en kost som gör oss sjuka och feta. Färre skulle bli sjuka och belastningen på sjukvården skulle minska dramatiskt.
    .
  2. Kostnadseffektiva behandlingsmetoder som botar kroniska sjukdomar. Idag sker främst en symptomlindring, vilket innebär att patienterna hela tiden kommer åter och blir alltmer vårdkrävande med tiden. Vi skulle kunna börja med diabetes och övervikt, där vården idag bryter mot Patientsäkerhetslagen.
    .
  3. Effektiv management av vården; vilket kräver uppföljning, feedback och styrning mot konkreta mål. Idag fungerar vården som en ”herrelös hierarki”, där inte ens resultat följs upp på ett konstruktivt sätt. Därför fortsätter vården med ineffektiva arbetsmetoder, år efter år.

Alla tre stegen förutsätter en fungerande management.

Alternativet är att inget göra – ”business as usual”

Alternativet är en plågsam kollaps inom bara några år, vilket skulle leda till en OJÄMLIK VÅRD, som i sin tur kommer att rita om den politiska kartan (till missnöjespartiers fördel). Notan kommer att stå medborgarna dyrt.

En viktig insikt är att det aldrig mer blir som ”förr”, där man bara kunde höja skatterna, varefter verksamheterna kunde fortsätta expandera som vanligt.

Denna gång är det allvar!

Vi jobbar på det hållbara alternativet, ett vinna-vinna-vinna alternativ, som också skulle öppna upp för nya näringsgrenar, fler jobb och större skatteintäkter.

.
Team KOSTDEMOKRATI

Tidigare inlägg

  • Larm: Läget är akut – för akuten. Läs mer…
  • Industrin drar undan mattan för sig själva. Läs mer…
  • ”Herrelös hierarki”. Läs mer…

Kommentera