Hur riktig mat kan förändra en skola

 

Fel kost gör att undervisningen
och folkhälsoarbetet helt missar sina mål.

 ↓ ↓ ↓

Central Alternative High School i Appleton, Wisconsin, USA.

1996 erbjöds Greg Bretthauer vad han trodde skulle bli ett bra jobb – dekan för studerande vid Central Alternative High School i Appleton, Wisconsin.

Men när han besökte skolan och såg förhållandena, ville han inte ha någonting med den skolan att göra. Tonåringarna var”oförskämda, vidriga och ouppfostrade”.

Han rapporterade att skolan var utom kontroll. De behövde en polisman anställd för att kunna hantera disciplinproblemen och  förhindra att vapen fördes in på skolan.

Men 1997 började skolan att förändras nästan mirakulöst, tack vare Barbara Reed Stitt, författare till boken Food and Behavior, A Natural Connection (mat och beteende, en naturligt samband). Hon hade lärt sig om de djupgående effekterna av mat i sin tidigare position som övervakare för ungdomar dömda till skyddstillsyn.

Det första hon gjorde med någon som kom under hennes vård var att ändra dennes kost. Gång på gång såg hon deras liv ta en ny vändning.

”Över 80 procent av de som dömts till skyddstillsyn och som jag följde från 1970 till 1982″, säger Stitt, blev” friska produktiva” medlemmar av samhället” sedan jag startade dietterapi-programmet.”

”Över 80 procent av de som dömts till skyddstillsyn
blev friska produktiva medlemmar av samhället”

Förändringarna i deras liv var så uppenbara, att en domare regelbundet brukade säga till de nya som fick skyddstillsyn, ”Jag kommer att skicka ner dig till Barbara Reed, och du ska se till att äta den mat hon ger dig. Om du inte gör det kommer du snart att råka i  tillbaka i trubbel – och nästa gång åker du i fängelse! ”

Stitt var övertygad om att många av de problem som amerikanska skolor står inför beror på dåliga kostvanor. Efter att ha kunnat förändra beteendet hos brottslingar, ansåg hon att på samma sätt påverka gymnasister skulle vara en smal sak.

Hon och hennes man Paul, en biokemist, gick till den lokala skolan med ett erbjudande som var lika ovanligt som det var generöst: Ta bort automaterna, ta bort processade livsmedel och ge eleverna mat lagad på färska, hela, näringsrika råvaror och se hur deras beteende förbättras. Och Stitts lovad att betala räkningen.

I själva verket, eftersom Stitts ägde Natural Ovens, ett företag för oprocessade livsmedel, kunde deras företag skicka massor av egna hälsosamma rätter till skolan och placera en av sina egna kockar på plats i skolans kök.

Skolledningen accepterade snabbt detta erbjudande som gjordes utan motkrav och förväntade sig att få se mindre förändringar. Vad de fick var en revolution.

Skolan är lugn, barnen uppför sig väl, skolk är inte ett problem, och bråk är sällsynta. Betygen har förbättrats och lärarna kan ägna sin tid åt undervisning stället för att ständigt söka upprätthålla ordningen.
.

”Jag tycker inte jag har störningar i klassen eller de svårigheter med elevernas beteende som jag upplevde innan vi startade matprogrammet ”, säger läraren Mary Bruyette.

Även elever som var klart på väg mot trubbel har svepts med i revolutionen. Siffrorna är imponerande. Sedan programmet startade för fem år sedan, har de inte haft några fall av vapeninnehav, studieavbrott, uteslutningar, självmord eller droger.

Bretthauer besökte skolan fyra år efter att han hade tackat nej till anställningen som dekan och blev förvånad över vad han såg. Han säger:

”Jag råkade komma tillbaka till intervju för ett annat arbete och fann att atmosfären var helt förändrad”.

Han beslutade sig nu för att ta jobbet som dekan trots allt.

Andra skolor i stadsdelen efterfrågar nu liknande förändringar.

Einstein Middle School gjort några blygsamma förändringar och genast blev barnen ”piggare och fokuserade”, enligt den huvudansvarige. En av skolans lärare i naturvetenskap rapporterade:

”Jag har undervisat här i nästan 30 år. Jag ser att barnen i år är lugnare och lättare att prata med. De verkar helt enkelt mer rationella. Jag hade tänkt gå i pension i år, men i princip har jag nu bestämt  mig för att undervisa ytterligare ett år – jag har helt enkelt för mycket roligt för att sluta nu! ”

”Även blygsamma förändringar gjorde
genast barnen piggare och fokuserade”

Eleverna märker de förändringar som kommer med en hälsosammare kost. En. flicka sade: ”Nu kan jag koncentrera mig och då tycker.jag att det är lättare att komma överens med andra ”för nu är jag uppmärksam på vad de har att säga och oroar mig inte bara för vad jag har att säga till dem”.

En annan elev sade: ”Om du ska ha ett stort prov behöver du äta bra innan.”
.

”De har lärt sig att med hälsosammare mat blir de en bättre fungerande människa”, säger intendent Thomas Scullen.” Den håller dem mer fokuserade och gör dem lyckligare” Många av eleverna har blivit förespråkare för den hälsosamma maten.

Nyheten om skolans förvandling har resulterat i förfrågningar från hela världen. De får frågor dagligen på sin hemsida och har varit med på ”Good Morning America,” New Zealand radio” och en italiensk tidning, för att nämna några.

Kommentar

Liknande experiment har utförts på besvärliga interner i USA och Storbritannien. Resultatet var även här uppseendeväckande bra. Det verkar fungera varje gång.

Självfallet skulle även näringslivet fungera bättre om ledningen och medarbetarna åt en kost som höll dem friska och alerta. Företagens och samhällets intäkter skulle öka och sjukkostnaderna minska. Vi har tidigare skrivit om hur det påverkar skiftarbetare.

Livsmedelsverkets tallriksmodell gör först eleverna hyperaktiva för att därefter göra dem trötta, ofokuserade och hungriga. Cirka 10 % av eleverna uppfyller kriterierna för ADHD och dessa barn och ungdomar har ingen möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen om de serveras en extrem högkolhydratkost. De stör också undervisningen för övriga elever och omöjliggör en effektiv undervisning.

Lärarnas arbetssituation blir ohållbar, först hyperaktiva elever som sedan slår över till trötta, hungriga och ofokuserade. Hur skall denna undervisning kunna fungera? Lärarna flyr nu också yrket och studenterna söker sig inte till lärarutbildningarna, trots att konkurrensen om utbildningsplatser på högskolor och universitet är större än på länge.

Sverige har en av världens dyraste skolor där ett bra resultat förhindras av att man följer Livsmedelsverkets extrema kostråd. Ett misstag som relativt snabbt kan kosta oss välfärden på den globala jobbmarknaden, där hälsa, kunskaper och kreativitet är ett måste.

Vi skolar in våra elever på en kost som ger diabetes, fetma, som stimulerar till rökning och som leder till det metabola syndromet. Det är också en extremkost som ökar förekomsten av cancer.

Vi borde istället servera våra elever en kost som håller dem friska och alerta.

Hyperaktiva, trötta, sjuka och hungriga elever presterar sämre och då uppkommer kostnader som vi inte har råd med i ett kunskapsstyrt samhälle. Skolan missar målet.

Således är detta ett rektorsansvar, även om det inte alltid uppfattas som så.

Att servera barnen undermålig mat som gör att de lågpresterar, är som som att tanka en högteknologisk och extremt dyrbar Formel 1 bil med billig vattenutblandad spillolja. Man vinner inga kunskapslopp på den globala jobbarenan med den bränsleblandningen och bilen går snabbt sönder.

.

Till minskade jobbskatteintäkter, högre arbetslöshetsersättningar kommer också notan från sjukvården som redan uppgår till mer än 10 % av BNP eller 20 % av alla skatteintäkter. Dessa kostnader accelererar nu kraftigt på samma gång som folkhälsan försämras!

Om en person jobbar istället för att vara arbetslös, så innebär det en skillnad på 300.000 kronor per år, sett från samhällets sida. Med minskade intäkter och ökade kostnader går ekvationen inte att lösa. Vi har inte råd att äta oss sjuka.

Det slutar med en krasch redan inom något årtionde – om inget görs.

Försöket på Central Alternative High School ligger helt i linje med vad vi på KOSTDEMOKRATI förespråkar ska göras också inom den svenska skolan. Och inte bara i skolorna, utan inom sjukvården och åldringsvården, inom andra offentliga verksamheter och inte minst på företag.

De som lägger hinder i vägen är livsmedelsindustrin och inte minst läkemedelsindustrin, som skär guld i den rådande situationen. Inom den offentliga verksamheten finns det många som genom att agera medlöpare skaffar sig goda inkomster och ett behagligt liv.

Vi är trötta på denna cyniska egoism från vissa myndighetspersoner och vissa företag, som inte drar sig för något när det gäller att skaffa sig inflytande och pengar och som bokstavligt talat är beredda att gå över lik för att försvara sina positioner.

Att tjäna pengar på viktiga och samhällsnyttiga insatser är OK, men att med ”näbbar och klor” försvara det pågående överfallet på människors hälsa och framtid är skamligt!

Team KOSTDEMOKRATI

3 svar på ”Hur riktig mat kan förändra en skola”

  1. Det går att förändra!

    Man får lust att säga: Vad var det vi sa!

    Detta handlar om grunden för KOSTDEMOKRATI.se.

    VI ÄR VAD VÅRA FÖRFÖRFÄDER ÅT och det kan inte Livsmedelsverket ändra på, hur många gånger de än serverar tallriksmodellen och uppmanar barnen att springa mer. De kan inte betvinga evolutionen.

    Fortsätter vi att ge våra barn en föda som deras kropp evolutionärt är inte konstruerat för, överskott på socker och stärkelse och förmenar dem naturligt fett, då kan vi inte vänta oss annat än problem. Det visar på en historielöshet, arrogans, cynism, girighet och hur myndigheter och föräldrar struntar i barns behov.

    Livsmedelsindustrins uppgift är att tjäna pengar. Men vi måste inte vare sig köpa deras produkter eller följa deras direktiv. Detta är KOSTDEMOKRATIs stora uppgift att sprida. Men också att bidra med att ta död på myter om salt och rött kött och annat som tjänar annat syfte än hälsan.

    Det senare har ju gjorts på ett övertygande sätt av dr Hammarskjöld och doc Sundberg. Inlägget var en bra illustration på vad det handlar om: Skräp in – Problem ut.

    MEN OCKSÅ ATT DET GÅR ATT FÖRÄNDRA.

  2. DET HANDLAR OM ATT ANVÄNDA RESURSERNA PÅ RÄTT SÄTT

    Mossbourne Academy ligger i ett av Londons fattigaste utanförskapsområden, där förra årets kravaller utspelade sig. 40 procent av skolans elever lever på föräldrarnas socialbidrag, 40 procent får gratis skollunch och 80 procent tillhör etniska minoriteter. Enligt Socialdemokraternas logik borde dessa barn prestera uruselt. Men skolans resultat är fantastiskt: 90 procent av eleverna blir antagna till universitet, några lyckas komma in på ”Oxbridge”. Hur då?

    Rektorn som jag pratade med vid ett besök på skolan är tydlig: ”utmärkta lärare, disciplin och struktur”. Det han säger är påtagligt när vi gör en rundtur. Trots att alla dörrar står öppna till klassrummen så är det endast lågmälda lärarröster som hörs i en skola med 800 elever. Koncentration, disciplin, lärande och ansträngning är konkreta resultat. Lärarna är bättre betalda än på Londons dyraste skolor. När det ringer in ställer sig en lärare på varje halvvåning, eleverna går nerför trappan till vänster, uppför till höger.

    – Varför skulle just dessa metoder hjälpa, frågar jag rektorn.

    – För att dessa barn aldrig har lärt sig disciplin, aldrig haft någon struktur och aldrig tagits om hand av de mest kompetenta lärarna. Deras föräldrar kan inte hjälpa dem. De kommer från svåra omständigheter: dysfunktionella familjer, frånvarande fäder, knark, alkohol, kriminalitet. De har sällan suttit i ett tyst rum flera timmar i sträck. Vår skola ger dem allt det som de aldrig haft. För de får inte misslyckas. Faller någon av dina medelklasskompisar kommer föräldrarna att hjälpa, ringa vänner, fixa jobb. Faller dessa barn så kommer ingen att vända sig om.

    Källa … Expressen

    Det är inte i första hand en kvantitativ resursfråga, det är fråga om att göra rätt saker på rätt sätt.

    Då åstadkoms RESULTAT!

Kommentera