Läkemedelsindustrins roll i Sovjetstaten – sjukvården (del 3)

Läkemedelsindustrin styr

Läkemedelsindustrin styr mycket mer över vården än vad vi tror. Det är industrin som bestämmer vilka studier som skall göras, hur de skall läggas upp, vilka som skall utföra studierna, hur resultaten skall tolkas och inte minst hur man skall presentera resultaten för en okritisk läkarkår.

Ett exempel: Under samma höstmånad samma år i mitten på nittiotalet presenterades tre välgjorda studier om kolesterolets samband med hjärt-kärlsjukdom. Alla i var sin prestigefylld medicinsk tidskrift.

Två av dem visade inget samband, den tredje visade ett samband. De två utan samband kände ingen läkare till vid enkel handuppräckning på ett stort läkarmöte, medan den med samband kände alla till. Hur man sedan i denna studie hade nått den stora och omtalade skillnaden på 30% i dödlighet mellan en grupp som åt ett kolesterolsänkande läkemedel och en som inte gjorde det, kände dock ingen till.

Här liksom i alla industrins studier ligger en sifferexercis bakom som praktiskt taget ingen kan. Den är ingen direkt lögn, men inte heller hela sanningen. Här visar industrin det man vill och döljer det man vill. I denna studie hade man efter sex år sänkt dödligheten i den behandlade gruppen till 8,2 procent medan dödligheten låg på 11,5 procent i den grupp som inte fick kolesterolsänkaren, kontrollgruppen.

Hur 3,3 % blir 30 procent

Skillnaden blir alltså 3,3 %, men eftersom 3,3 är ungefär 30% av 11,5 så publicerar man förstås 30%. Man tar procent på procenten så att säga, eller relativa procent som det brukar kallas. I den ursprungliga publikationen talar man om hela 34%.

Hur många som inte berördes alls av medicinen och INTE dog i båda grupperna vill man naturligtvis inte heller prata så mycket om. Då skulle kraften i budskapet helt försvinna.

Låt oss därför här titta lite närmare på siffrorna. I gruppen som inte fick behandling dog inte 88,5% (100-11,5) och i den andra dog inte 91,8% (100 -8,2). I stället för att göra en så stor sak av de få som räddades skulle man i reklamen kunna göra en hoppfull och ännu större sak av alla de som inte berördes alls av det man studerade.

Den relativa ökningen av överlevnaden blir  3,7% (3,3/88,5), vilket är mindre imponerande än den relativa minskningen av dödligheten som mer exakt blir 28,7% (3,3/11,5) eller cirka 30 procent.

En kraftfull och hoppfull reklamslogan kunde då säga något i stil med:

Chansen att slippa dö i en infarkt, trots att Du redan haft en infarkt, har förhöjt kolesterolvärde och angina pectoris, är 88,5 procent.

Den chansen kan höjas till 91,8 procent, men först efter att Du ätit våra tabletter i sex år, enligt en av tre välgjorda studier (de två andra visade dock ingen positiv effekt).

Dokumenterade biverkningar är trötthet, demens, infektioner, muskelvärk, muskelsvaghet, hjärtsvikt, diabetes och impotens.

Så säger naturligtvis inte industrin – då blir ju budskapet ett helt annat och försäljningen därefter. Vill man sedan räkna ut hur många som tog medicin i onödan för att rädda några få så blir siffrorna att 967 människor per tusen måste äta medicin i onödan i sex år för att 33 skall dra nytta av medicineringen efter samma tid.

Hur o,o4 % blir 30 procent

I den här studien är detta ändå ganska ”bra” siffror med industrins mått mot vad det är i de flesta studier beroende på att den spontana dödligheten i kontrollgruppen är så pass hög, den kan inte sällan vara under 1 procent i många studier. I mammografistudier förvandlas exempelvis en skillnad i dödlighet på 0,04% till 30% i reklamen.

Biverkningar

Medicinernas biverkningar nämner man inte heller naturligtvis, men alla som satt sig in i statinernas biverkningar vet att dessa inte sällan är allvarliga. Allt är sedan också bara statistik. Vilka enskilda individer som i verkligheten har nytta av att äta dessa mediciner vet ingen.

Allmänt kan sedan sägas om läkemedelsindustrin att trots mångdubblade forskningskostnader är antalet nya läkemedel försvinnande litet. Stora delar av pengarna går i stället till marknadsföring och försvarande av patent. Ett läkemedel sjunker dramatiskt i pris efter att patentet gått ut och därför gäller det att ta in så mycket som möjligt medan tid är.

Lipitor

Lipitor, världens största kolesterolsänkare, sålde bara den för över 13 miljarder dollar årligen så länge patentet fanns. Ändå kommer det nya läkemedel med jämna mellanrum. Visserligen inga direkta storsäljare, men för användning i små patientgrupper.

Försök från landstingen och staten att begränsa läkemedelskostnaderna görs av och till och vissa vinster har förvisso gjorts, men just när jag skriver detta kommer rapporter om att läkemedelskostnaderna för år 2012 bara Västra Götalandsregionen åter väntas öka med 130 miljoner. Så läkemedelsindustrins roll i vården kommer att förbli mycket dominerande så långt man kan se i dag.

.
Christer Enkvist

Tidigare inlägg i debattserien om vården:

  • Introduktion. Läs mer…
  • Läkarnas roll i Sovjetstaten – sjukvården (del 1). Läs mer…
  • Forskarnas roll i Sovjetstaten – sjukvården (del 2). Läs mer…

7 svar på ”Läkemedelsindustrins roll i Sovjetstaten – sjukvården (del 3)”

  1. Sjukvården är definitivt sjuk. Men vad är orsaken till denna övertro på piller? Alla vet ju att piller och olika mediciner inte botar utan bara lindrar diverse symtom. Har vi blivit så hjärntvättade (apropå sovjetstat) att vi ändå mot bättre vetande och eget sunt förnuft tar dessa piller och sprutor. Är doktorn någon slags gudsfigur som har veto i alla frågor och som sopar bort vårt sunda förnuft under mattan.

    Vad är det som botar egentligen? Jo, vi vet alla att det är ett starkt immunförsvar som håller oss friska och som motar redan i farstun. Resurserna borde naturligtvis inriktas på forskning hur man får ett starkt immunförsvar. Idag är det nästan tvärtom, hur många tabletter tål vårt immunförsvar innan det krakelerar fullständigt? Ju mer man tänker på frågan desto mer obegripligt blir dagens system med läkarbibeln FASS och givetvis ett dyrt läkemedel kopplat till varje sjukdom och diagnos.

    Varför frågar man inte efter orsaker? Varför blir vi sjuka? Vi borde alla ställa oss den frågan. Både till läkaren och till oss själva. Visst, jag förstår att det inte är lätt att säga emot läkaren när han/hon tycker att vi måste äta statiner i förebyggande syfte. Men om vi konsulterade vårt eget sunda förnuft när läkaren börjar skriva ut Lipitor så borde vi fråga oss; Är detta verkligen vad vi behöver för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar?

    Jag själv hade tur som prövade LCHF-kosten under några veckor innan läkaren sade till mig att jag hade alldeles för högt kolesterol och att jag måste medicineras och läggas in på sjukhus. Den gången fattade jag ett beslut nämligen att be läkaren hitta en annan patient för jag tänker inte läggas in och jag tänker inte börja äta statiner. Jag är enormt tacksam idag för att jag vågade ta det beslutet

    Hur många vågar ta ett sådant beslut? Med den roll som läkaren har skaffat sig idag är det ytterst få som vågar fatta ett beslut i strid mot läkarens. Vi måste komma ihåg att dagen ”avancerade” läkarvård inte ens kan bota en vanlig förkylning. Det kan däremot LCHF-kosten, jag har inte varit förkyld en enda dag sedan jag började med den och det är över tre år sedan. I mitt tidigare liv före LCHF var jag förkyld och hade kronisk bronkit med jämna mellanrum. Medicinerna jag tog då skadade troligen mer mitt immunförsvar än de stärkte det.

    Mats Lindgren
    f.d.”kroniskt sjuk”diabetiker

  2. DET GÄLLER ATT AKTIVT BEKÄMPA ALLT SOM HOTAR LÄKEMEDELSMARKNADEN, MED ALLA TILL BUDS STÅENDE MEDEL. ATT BOTA ÄR SEKUNDÄRT, OM ENS DET.

    Läkemedelsindustrin bekämpar allt som kan hålla oss friska, som kan förebygga sjukdom. Jag fick idag ett nyhetsbrev från Dr Mercola som belyser just detta.

    Utarmade jordar och dåliga livsmedel gör att tillskott kan vara befogat (speciellt för SLV:are, där tomma kolhydrater tränger bort näringsämnen), vilket ekonomiska särintressen vill begränsa av ”säkerhetsskäl”. I själva verket vill de begränsa våra möjligheter att hålla oss friska, eftersom en frisk medborgare är en dålig läkemedelskund.

    Läkemedel dödar cirka 100.000 per år och kosttillskott med 60 miljarder doser per år dödar ingen. USA gör allt för att skydda sig mot extern terrorism, men det är ju ingenting mot vad ett infiltrerat FDA (Food and Drog Administration) kan åstadkomma – INTERN STATSUNDERSTÖDD TERRORISM SOM VARJE ÅR DÖDAR HUNDRA TUSENTALS MEDBORGARE I FÖRTID OCH SOM DRÄNERAR STATSKASSAN, SOM HOTAR HELA SAMHÄLLET.

    I Sverige har vi Livsmedelsverket vars kostråd har trefaldigat diabetes till 400.000 drabbade på bara 20 år och varje timma dör det en svensk av diabetes i Sverige, läs mer…

    Läs inlägget här:

    Original … Over 60 Billion Doses a Year and Not ONE Death, But Still Not Safe?

    Googleöversatt … Över 60 miljarder doser om året och inte ett enda dödsfall, men ändå inte säkert?

    Liknade lobbying som syftar till blockering av örter, mineraler och vitaminer pågår inom EU, bakom de fina kulisserna, under förevändning att de vill skydda konsumenterna.

    1. Jag tror (och hoppas) att de nya kunskaperna om D-hormonet är ett dödligt hot mot hela läkemedelssystemet inkl.tillhörande karteller (Zazzi) och därmed värt att satsa lite extra på. Det har nämligen fördelen att vara såväl lättbegripligt, logiskt som kompatibelt med all naturvetenskap och historisk erfarenhet. Att försöka bota sjukdomar utan insikter i cellbiologi och hormonlära är ju dödfött. Uppmuntra därför alla biologer (särskilt molekylärt inriktade) att delta och bidra till debatten, där finns mycket kunskap. Vetenskap kontra religiös kommersialism (skolmedicin).

  3. Förhöjt blodtryck orsakar inte hjärtproblem om du är över 60 år!

    När du når 60 års ålder, kommer du antagligen att få veta att du skall börja ta ett blodtryckssänkande läkemedel för att sänka ditt blodtryck. Det är en av de rutinmässiga mediciner som erbjuds äldre människor ”för säkerhets skull” – men läkaren kunde inte vara mer fel ute, har ny forskning upptäckt.

    Förhöjt blodtryck som är inom det ”normalt höga” området utgör ingen märkbar riskfaktor när vi blir äldre, och orsakar inte hjärt-kärlsjukdom eller hjärtinfarkt, som läkare har trott under de senaste 50 åren eller mer.

    Slutsatsen är baserade på en stor undersökning av 6,273 personer i åldern från 30 år och äldre, alla med varierande grader av högt blodtryck, som följdes under mer än nio år.

    (Källa: World Congress of Cardiology den 20 april 2012).

  4. För Lchf are är det ganska ointressant information därför att vi vet att: 1) Förhöjt blodtryck är normalt kostrelaterat, 2) inte har med åldern att göra, 3) är individuellt olika och har en kroppsegen försörjningsorsak.Varför skulle det nödvändigtvis vara ett problem? Att blodtrycket i västvärlden stiger med åldern är visserligen vanligt men har bara med livsstilen att göra.Urbefolkningar har ju inte detta problem.Stress påverkar också liksom allt möjligt annat egentligen onaturligt beteende.

Kommentera