Propagandaparty

.

.

Propagandaparty

Livsmedelsverkets och Skolinspektionens gemensamma propagandaparty i Stockholm 2012-11-24 (läs mer…).

Eva Sundberg från Livsmedelsverket höll i partyt och hälsade oss välkomna. Hon berättade om Måltidens mervärden. Det är viktigt med näringsriktig mat och med en god måltidsmiljö.
.

Sedan pratade Lars-Åke Bäckman från Skolverket om den nya skollagen och dess krav på näringsriktighet. Definition av näringsriktighet saknades. Men enligt propositionen bör SNR ligga till grund för en näringsriktig mat.
.

Före kaffet redovisade Agneta Wennberg den undersökning som Skolinspektionen gjort i ett urval av skolor. Vad man inte inspekterade var just begreppet «Näringsriktig mat» utan man begränsade sig till några näringsämnen och om dokumentation av processen som ledde till skollunchen.

Två frågor tilläts:

1. Hur kan man planera en måltid om begreppet «Näringsriktig måltid» saknar definition?

Svar: Livsmedelsverkets kostråd ligger till grund för «Näringsriktig måltid».

2. Följdfrågan blev vilket av Livsmedelsverkets kostråd som man skulle använda sig av:

a. SLV-kost (SLV normalkost med 50-60 E% kolhydrater)?

b. Medelhafskost (SLV medelhafskost med 50-60 E% kolhydrater)?

c. Nordisk kost (SLV nordiska kost med 50-60 E% kolhydrater)?

d. Allmän kost (offentlig kost på sjukhus med 40 – 50 E% kolhydrater)?

e. SLV normalkost med lågt GI (med 50-60 E% kolhydrater)?

f. Energiförstärkt kost (energi och proteinförstärkt kost, 25-40 E% kolhydrater, där portionerna är mindre med 400 kcal mot allmän kost som innehåller 440 kcal)?

g. Måttligt kolhydratreducerad kost (Socialstyrelsens måttligt kolhydratreducerade kost med 40-50 E% kolhydrater)?

h. SNÖ (Svenska Näringsrekommendationerna Översatta till livsmedel)?
.
Kommentar: I SNÖ står det att kolhydrater (den så kallade ”utrymmesmaten” består enligt Livsmedelsverket nästan enbart av kolhydrater), bör begränsas till maximalt 13-14 E%. Vi vill dock liberalisera det något till max 100 g kolhydrater (ca 20 E%) per dag till friska och normalviktiga vuxna, vilket är en enkel gräns att använda.

 ◊

Samtliga koster saknar evidens

Samtliga av dessa koster saknar vetenskaplig grund enligt Statens beredning för medicinsk Utvärderings (SBU) rapport Mat vid diabetes från 2010. Undantaget är dock SNÖ med vår tolkning enligt ovan (SLV gör dock en annan tolkning, de skiljer på bröd och bullar, trots samma ingredienser).

Svar: Låt oss ta svaret på denna fråga efter fikapaus och nästa föredrag.

[svar uteblev dock, de blev mig svaret skyldiga]

Fika

Fikapausen bjöd på färskpressad juice, fruktsallad, frukt, smörgåsar med lax, mager ost med gurkskiva och givetvis margarin på det fiberrika brödet.

Lyckligtvis fanns det kaffe och det gick bra att äta laxen och osten.

Nu kom Anna-Karin Quetzel och pratade om Näringsriktiga skolmåltider.

Anna-Karin berättade om Livsmedelsverkets kostmönster, men de verkar vara samma gamla SLV-kost som SBU visade sakna vetenskaplig grund.

Hon visade sedan att näringsriktig mat innehåller

  1. Grönsaker och frukt
  2. Fisk
  3. D-vitamin
  4. Järn
  5. Fettkvalitet
  6. Salt

Om man då ser på dessa kriterier så ser man att Livsmedelsverket blandar ihop grönsaker, som innehåller litet kolhydrater, med energi- och kolhydratrika frukter.

Frukt påstås vara näringsriktigt men består endast av vatten och 10 % socker. Protein-, fett, vitamin- och mineralinnehållet är så lågt att vi kan glömma frukt som näringsriktigt.

Grönsaker innehåller mest vatten och endast litet energi, protein, fett, vitaminer och mineraler. Glada färgklickar kan de vara,  men näringsriktiga är de inte.

Fisk tar Livsmedelsverket upp, det är bra men var är resten av den animalbaserade näringsriktiga födan som kött, skaldjur och ägg?

D-vitamin.

Det gläder mig att Livsmedelsverket anger D-vitamin som näringsriktigt. Men man anger inga nivåer av vitamin D3. Enligt den forskning som finns så behöver en vuxen minst 4000 IE (100 µg) eller 60 IE/kg per dag. Småbarn upp till omkring 7 kg får denna mängd motsvarande 4000 IE/70 kg eftersom de får 400 IE per dag enligt Livsmedelsverkets egen rekommendation. Nyfödingar får ännu mer, upp till 10.000 IE/70 kg och dag.

Järn är också bra, enklast genom att äta kött, helst stekt i smör i gjutjärnspanna.

Fettkvalitet är återigen ett odefinierat uttryck.

Det bästa fett man kan äta är animaliskt fett, det har ungefär samma sammansättning som vi själva har i våra cellmembraner och fettdepåer. Det har visats vara helt ofarligt och ogiftigt i mängder överstigande 400 kg hos en och samma individ. Normalt har man 10-20 % av kroppsvikten lagrat i kroppen i form av fett. Knappt 50 procent av animaliskt fett är mättat fett, ungefär lika mycket är enkelomättat fett och resten, omkring 5 %, består av animaliskt fleromättat fett. Denna sammansättning beror på att animaliskt fett måste ha rätt sammansättning för att få rätt smälttemperatur i kroppen.

Fisk som lever i kallare miljö har mer fleromättat fett än varmblodiga djur och kokospalmen gör 92 % mättat fett eftersom den lever i tropikerna.

Fleromättade vegetabiliska fetter av omega-6-typ har visats öka risken för cancer varför man ska låta bli att äta dem, det räcker att äta animaliskt fett som innehåller alla fettsyror i perfekt mängd och sammansättning.

Sedan kommer vi till salt. Rekommendationen måste bli: Ät mer än 7,5 g salt per dag om du vill må bra. Använd halometern som finns på tungan (halometer=saltmätare).

Se vidare de kommande Nordiska Näringsrekommendationer version 5 dit jag skickat remissvar som inte går att bortse ifrån. Se även på Kostkunskap:

  • NNR5 och salt inte bra. Läs mer…
  • Remissvar – NNR5 om salt. Läs mer…

Men Livsmedelsverket hävdade motsatsen mot den grundläggande fysiologin, biokemin och endokrinologin.

Men någon definition av Näringsriktig mat kom aldrig. Inga frågor efter detta föredrag.

Sedan kom två personer som kritiserade våra förvaltningsdomstolars oförmåga och ovilja att kontakta EU-domstolen då det gäller Lagen om offentlig upphandling. EU har bättre rekommendationer än Sverige, som har tolkat EU’s regler på ett synnerligen strängt sätt som saknar motstycke i resten av EU.

Brukar kallas ”Bäst i klassen”-syndromet, ett ganska vanligt svenskt myndighetsbeteende till skillnad från övriga EU-länder som tolkar EU’s direktiv på ett mera avslappat och sunt sätt. Men det börjar att bli bättre i Sverige, vi FÅR ställa krav på upphandlingarna.

Sedan inser inte våra svenska myndigheter att kött (=kor och andra växtätare) är metansänkor i stället för det påstådda metanspridare. Läs mer:

  • Minska metanutsläppen – ät mer lokalt kött. Läs mer…
  • Naturbeteskött – bra för naturen, miljön och klimatet! Läs mer…
  • Ät mer kött och rädda planeten! Läs mer…

Sedan hann man inte med en sammanfattande debatt.

Men det var en intressant konferens där Livsmedelsverkets av SBU underkända kostråd fortsätter att spridas på ett propagandistiskt sätt mellan myndigheter. Lyckligtvis verkar Skolverket ha insett att Livsmedelsverkets odefinierade uttryck ”Näringsriktig mat” verkligen är odefinierat och därmed omätbart. Och kan man inte mäta så kan man inte mäta.

Det var i alla fall några andra människor som har funnit samma saker som jag.

Men alltför många är troget troende utan kunskap. Kan liknas vid en fårskock utan eget tänkande som av Livsmedelsverket vallas rakt in i vargens gap.

 

Björn Hammarskjöld

F.d. överläkare i pediatrik
Filosofie licentiat i biokemi
Oberoende vetenskapsman i nutrition

Bloggkatalog ... http://www.kostdemokrati.se/bjorn/
Kostkunskap ... http://kostkunskap.blogg.se

2 svar på ”Propagandaparty”

  1. Räck upp en hand den som tycker att mat inte skall vara näringsriktigt!
    Dr Hammarskjöld beskriver en demonstration av den yttersta arrogansen eller enfalden hos dem som är satta att ta tillvara folkhälsan. De försöker få oss att tro att de har svaren när de inte ens vet frågorna.
    Varför äger de inte ens typiska den mänskliga egenskapen, nyfikenhet. Varför är de inte nyfikna på det som händer där ute i verkligheten där människor vänder ryggen åt Livsmedelsverkets modediet och mår bra.
    Som vanligt använde Dr Hammarskjöld sin vassa kniv och skar i det mjuka margarinet.

Kommentera