Livsmedelsverkets råd om salt leder till död p.g.a. saltbrist.

19:08, 13 maj 2012 in Okategoriserade by Björn Hammarskjöld

 

Det publicerades ett par artiklar i

Läkartidningen nr 17-18, 2012.

– ♦ –

Jag skickade följande kommentar till artiklarna men Läkartidningens redaktion refuserade kommentaren. Så jag publicerar den här i stället.
– ♦ –
 

Tack för Karin Olssons och Bertil Öhlins artikel under rubriken;
ABC om Hyponatremi ” i Läkartidningen [1].

Här beskriver författarnaen relativt ny diagnos Syndrome of Inappropriate ADH-secretion (SIADH). Deras artikel är understödd av Gudmundur Johansson i en Medicinsk kommentar på sidan 871 i samma nummer av Läkartidningen [2].

Fotnot) Hyponatremi = Saltbrist. Vid akututtalad saltbrist är risken för död cirka 20 % (20 av 100 patienter)!
Akut saltbrist orsakar hjärnödem som ger neurologiska symptom och i värsta fall död. Dessa patienter kräver akut korrigerande behandling.
Det förekommer i upptill 15 % (15 av 100)
av alla sjukhusvårdade patienter.
Akut saltbrist: Hastigt påkommen förvirring, kramper och koma.
Kronisk saltbrist: Trötthet, förvirring, illamående (kräkning), rörelserubbning, dysfasi (språkproblem), kramper och koma.
Källa: internetmedicin

Författarna skriver en utmärkt översiktsartikel om orsakerna till hyponatremi liksom behandlingsalternativen. De beskriver också att förekomsten av hyponatremi är upp emot 30 % av inneliggande patienter på SUS (Skånes Universitetssjukhus)!

De finner också att den vanligaste orsaken är SIADH som beskrevs första gången 1967 i USA [3]. Det finns flera artiklar under årens lopp där man framför hypotesen SIADH som orsak till hyponatremi [4], [5].

Någon orsak till SIADH framkastas inte. När jag går tillbaka i minnet så var hyponatremi en ovanlig diagnos på 1970-talet då jag gjorde AT på St Eriks medicinklinik.

Då ställer jag mig frågan vad som har hänt rörande nutritionsområdet sedan 30 år.

Det som slår mig med kraften av en slägga i huvudet är att Livsmedelsverket sedan drygt 20 år rekommenderar oss alla att begränsa mängden salt, natriumklorid, i maten till mindre än 5 gram per dag.

Man kan via närmaste kliniska kemlab få informationen att dygnsmängden natrium i urin, d-U Na, är 150-300 mmol/dygn och den mängden redovisas vid flera SWEDAC-ackrediterade lab så de siffrorna är säkra. Efter multiplicering med salts molekylvikt motsvarar det 9-18 g salt som vi kissar ut varje dygn. Lägg sedan till salt från svett (5 g/dygn) och faeces (>1 g/dygn) så blir normal saltexkretion 15-24 g/dygn.

Äter man mindre salt än man gör av med sjunker natriumkoncentrationen i blodet till under nedre normalvärdet (<135 mmol/L) och kroppen gör allt som det går för att behålla salt i kroppen. Givetvis påverkas då ADH-nivån liksom nivåerna av renin och angiotensin.

”Äter man, på Livsmedelsverkets rekommendation, för litet salt kan det leda till förtida död. Speciellt utsatta är barn, elitidrottsmän, sjuka och äldre under varma sommardagar.”

”Vi behöver minst 15 – 25 gram salt per dag, medan Livsmedelsverket rekommenderar maximalt 5 gram salt per dag”

”Normalt kan vi äta upptill 100 gram salt per dag utan problem, så länge vi har tillgång till vatten. Således finns det inget skäl till att reducera saltmängden, det är t.o.m. livsfarligt! ”

Äter man, på Livsmedelsverkets rekommendation, för litet salt kan det leda till döden i förtid.

”19 % av alla patienter som ligger på sjukhus med SIADH dör.
Det är den troliga och oacceptabla biverkningen av SLVs
kostråd om saltsnålhet. Snålheten bedrar alltid visheten”
[5]

Se även artiklar i Dagens Medicin [6], [7].

FASS anger att furosemid och saltfattig kost utgör en hög risk för hyponatremi. Så kunskapen om de dödliga riskerna med saltfattig kost är välkända.

Slutsatsen av dessa två artiklar i Läkartidningen blir med nödvändighet att

Livsmedelsverkets saltbristgenererande kostråd måste ändras med omedelbar verkan.

Saltrestriktionen för mat måste tas bort. Människan tål upp till ett hundra gram natriumklorid per dag [8].

Dessutom ökar matens smaklighet och portionsstorleken minskar med tillräckligt med salt i maten.

För övrigt har SBU underkänt Livsmedelsverkets kostråd.

Vidare har Socialstyrelsen redan 2008 beslutat att LCHF är vetenskap och beprövad erfarenhet. Sjukvården måste följa PSL 6 kap 1 §.

.
Björn Hammarskjöld
f.d. överläkare i Pediatrik
fil. lic. i biokemi

P.S. Samtliga författare anger som jäv att de fått forskningspengar och föreläsningsarvoden från Otsuka Pharma Scandinavia AB. Detta företag har ett läkemedel mot SIADH – abnorm sekretion av antidiuretiskt hormon.

”Samsca – den första och enda orala vasopressinantagonisten
Samsca (tolvaptan) är ett orginalläkemedel från Otsuka och är en selektiv vasopressin V2 -receptorantagonist som ingår i den läkemedelsklass som kallas vasopressinantagonister (vaptaner).” DS.

”Ingenstans i företagets information står det
något om att det går lätt att förebygga SIADH
genom att ge patienten tillräckligt med salt i maten!”

Björn Hammarskjöld


[1] Karin Olsson Bertil Öhlin, ABC om Hyponatremi, Läkartidningen nr 17-18 sidorna 888-892 (2012)  http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=18150

[2] Gudmundur Johansson, Mer fokus på hyponatremi – ett negligerat kliniskt problem, Läkartidningen nr 17-18 sidan 871 (2012) http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=18135

[3] Frederic C. Bartter, William B. Schwartz, M.D. The syndrome of inappropriate secretion of antidiuretic hormone The American Journal of Medicine Volume 42, Issue 5, May 1967, Pages 790–806

[4] Upadhyay A, Jaber BL, Madias NE. Incidence and prevalence of hyponatremia. Am J Med 2006; 119 (7 Suppl 1) : S30-5  http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16843082

[5] D. S. Shapiro1et al Severe hyponatraemia in elderly hospitalized patients: prevalence, aetiology and outcome. Internal Medicine Journal Volume 40, Issue 8, pages 574–580, August 2010

[6] Hammarskjöld, B., Livsmedelsverkets råd bör intas med en stor nypa salt. Dagens Medicin, 2008-08-27 http://www.dagensmedicin.se/debatt/livsmedelverkets-rad-bor-intas-med-en-nypa-salt/

[7] Ralf Sundberg, Björn Hammarskjöld, Karl Arfors, Läkare och allmänhet vilseleds om salt. Dagens Medicin 2008-09-17 http://www.dagensmedicin.se/debatt/lakare-och-allmanhet-vilseleds-om-salt/

[8] Björn Folkow, Salt och blodtryck – ett hundraårigt stridsäpple. Läkartidningen 2003 nr 40 sid 3142-7 http://ltarkiv.lakartidningen.se/2003/temp/pda27283.pdf