Saxat ur Coltings krönika angående ”Köttfri Måndag”

Till köttets försvar! Coltings krönika i BT.

Skrivet av ⋅ februari 1, 2012 ⋅ 147 kommentarer (blogglänk här…)
.

Min (Coltings) krönika i dagens BT tar debatten vidare om Köttfri Måndag och synen på kött som orsaken bakom all världens lidande.

Jag är givetvis begränsad i storlek i den här krönikeformen och har därför inte möjlighet att i det forumet uttrycka mig så argumentativt och fullödigt som jag skulle vilja. Hur som helst så kommer jag antagligen att skriva större om det här ämnet fortsättningsvis.

Varning! Jag vill varna eventuella veganer som läser texten! Det finns en bild på rått kött längre ned! Bara så att ni vet och inte blir chockade och trillar av stolen i all blek- och blodfattighet.

Just nu pågår en intensiv debatt om både skolmaten och om kött. Initiativtagarna bakom ”köttfri måndag” vill minska köttkonsumtionen i Sverige och som ett led i den kampanjen vill man också införliva skolmaten. Bland annat i Borås.

Köttmotståndarna brukar peka på framför allt tre skäl till varför vi ska äta mindre eller inget kött alls; av omsorg till miljön, vår personliga hälsa och av omsorg om djuren. Inga av de argumenten håller vatten vid ett närmare skärskådande..

Jag är dock den första att erkänna att storskalig köttproduktion har enorma problem och är till stor skada för både miljö, individ och djur. Men samma problem har också storskalig spannmåls- och sojaproduktion!

Att principiellt göra köttet till den stora fienden är dock absurt när det snarare handlar om globala brister i långsiktighet och resurssatsningar som är problemet. Exempelvis så har det senaste seklets allt mer eskalerande fokus på spannmål, mjöl, socker och annan stärkelserik mat inneburit en oerhörd påfrestning på miljö och ekosystem.

Dessutom har det resulterat i en explosionsartad ökning av kostrelaterad ohälsa som tagit sig uttryck i övervikt, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och cancer. Då kött, tvivels utan, är ett livsmedel som människan ätit sedan tidernas begynnelse, så är det löjeväckande att ge köttet skulden för en problematik som är hundratals år gammal och inte hundratusentals år gammal.

Vi borde alltså, ur ett rent hälsoperspektiv, äta mer och inte mindre kött! Och det ska vara kött som är vilt eller ekologiskt producerat med så frigående djur som möjligt. Inte bara är den typen av köttproduktion bra för konsumenten. Den är också bra för miljön.

Vilt betande djur använder betesarealer som i många fall ändå är omöjliga att odla på. Dessa djur är också så kallade kolsänkor då de binder kol i gräset i kroppen och minskar kolutsläppen. Det innebär mindre utsläpp av koldioxid och metan än om gräset lämnades att brytas ned på marken. När man sedan själv äter detta kött så blir man en egen kolsänka liksom en del av det naturliga kolkretsloppet.

Amerikas prärier hade på 1500-talet uppskattningsvis 60 miljoner bufflar vilket sannolikt överträffar antalet köttkor som idag föds upp i USA. Var bufflarna miljöfarliga? Eller är det inte istället vår samtida produktion av kött och livsmedel som är skev?

Att äta vilt- eller ekologiskt odlat kött är inte oetiskt. I naturen äter djur andra djur. Naturen är inte en version av filmen Lejonkungen, med djur som är kompisar, utan ett kretslopp av liv och död.

Kampen för skolmaten skall tas på ett annat plan! Kött är inte fienden. Varför inte istället driva frågan om en halvfabrikatsfri dag? Eller en mjöl- och grynfri dag? Eller en sockerfri dag?

COLTINGS TOPP-3

Den sämsta ersättningen för kött!

1: Sojakorv
Soja är olämpligt som föda av en rad skäl, främst för att det hindrar upptaget av mineraler samt är både inflammationsframkallande och östrogenskapande, även hos män!

2: Quorn
Quorn är en mycket industrialiserad produkt, framställd på raffinerad svamp. Inget man ska äta, med andra ord!

3: Vegoburgare.
Ett halvfabrikat på grönsaker, förklätt till en hamburgare, är lika illa som ett halvfabrikat på charkprodukter.

Källa: Jonas Colting blogg

Kommentarer (ett klipp med 17 inlägg)

Exempel på bloggdiskussion med ’nutritionister’.

[mina inlägg i blått]

 ◊

  1. Sanna.
    Kan du förklara varför till och med Livsmedelsverket anser att protein och fett är livsnödvändigt och att till och med Livsmedelsverket påpekar på minst 10 olika sidor att kolhydrater är “tomma kalorier”? Varför ska vi då äta vegetabilier?
    .
    Ser man sedan på Livsmedelsverkets databas så finner man att animalisk föda är överlägset bäst då det gäller innehåll av vitaminer och mineraler förutom animaliska proteiner och animaliska fetter. Vegetabilier innehåller mest vatten, sedan kommer giftiga kolhydrater och sedan finns det litet spår av vitaminer och mineraler och alldeles för mycket av andra antinutrienter som växterna har för att inte bli uppätna.
    .
    Och dessa giftiga ämnen stoppar vegetarianerna glatt i sig. Det är tur att vi har en kropp som har möjligheter att överleva trots att man äter giftiga ämnen.Varför ska vi äta animaliska proteiner? Därför att animaliska proteiner innehåller alla aminosyror som vi behöver i rätt mängd, vi slipper bristsjukdomar.
    .
    Varför ska vi äta animaliska fetter? Därför att dessa animaliska fetter innehåller samma sorters fetter som vi själva består av. Vi måste ha en rätt sammansättning av fetter för att de ska ha en korrekt smälttemperatur så att fetterna fungerar vid vår kroppstemperatur om 37º.
    .
    Fisk lever vanligtvis i lägre temperatur och måste därför ha mer fleromättat fett för att fiskens fettsmälttemperatur ska stämma med miljön.Vilka fetter bränner vi helst? Vid överskott på fleromättade fetter bränns de i första hand, trots att det kräver mer energi och frekventa enzymbyten för att kunna bränna fleromättat fett. Men överskott på fleromättat fett skulle sänka smälttemperaturen för mycket med dysfunktionella cellmembraner som följd, vi dör av för mycket fleromättat fett.
    .
    Mättat fett behöver bara ett enda enzym för att producera AcetylCoenzym A, AcCoA, som är vårt bränsle i cellerna.Omättade fetter kan inte använda sig av det enzymet, måste använda ett annat enzym för att knäcka dubbelbindningen, omättnaden, för att sedan byta tillbaka till enzymet som kan göra mer AcCoA.Kolhydrater mer än 7 mmol/L (>7 gram hos 70 kg människa) är giftigt, mer än 30-50 gram glukos i blodet är en dödlig dos av glukos.
    .
    Sedan vill Livsmedelsverket (av okunnighet?) att jag ska äta 480 gram kolhydrater per dag. Det är en potentiellt 10-faldigt dödlig dos av glukos per dag. Tack, mitt insulin för att jag överlever Livsmedelsverkets potentiella mordhot varje dag.
    .
    Skrivet av Björn Hammarskjöld | februari 7, 2012, 12:03 e m
    .

    .

    .

    .

  2. Att påstå att alla vetenskapliga studier som indikerar att kött (gäller fram för allt rött kött) är otillförlitliga är väl lite väl magstark. Det finns inte speciellt många studier som visar att kött minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, cancer eller andra vällevnadssjukdomar. Jag tar gärna emot tips på sådana vetenskapliga referenser:)
    .
    Att inte lita på vedertagna vetenskapliga studier och istället skapa sina egna teorier kallas pseudovetenskap. Man kan tro på nya rön, men man ska vara tydlig med att förmedla att det är teorier. Vetenskapen förändras hela tiden och rön som idag är accepterad kommer troligen inte att gälla om 100 år, men idag är det det bästa redskapet vi har för validering av kunskap inom området hälsa. Det är svårt att motivera varför en egen teori skulle vara mer sann, vad finns det för bevis för det?
    .
    Påståendet att soja skulle öka östrogennivån hos oss människor är också taget ur luften. Det cirkulerar många rykten på internet om soja där soja påstås öka östrogenbalansen i kroppen. Granskar man de vetenskapliga studierna inom området ser man snabbt att så inte är fallet. Det finns inga vetenskapliga studier av bra kvalitet om soja som visar att östrogennivåerna i kroppen störs. Däremot finns det många studier som har feltolkats av personer som inte är så insatta i ämnet.
    .
    Att soja inte stör östrogennivåerna i kroppen beror på att fytoöstrogenerna som finns i soja främst binder till en helt annan receptor i kroppen (ER-beta). Denna receptor ger ett anti-östrogensvar i kroppen. Humant östrogen binder till ER-alfa.
    .
    Dessutom är nivåerna av fytoöstrogener på tok för låga för att östrogenbalansen i kroppen ska rubbas. Vill man undvika alla fytoöstrogener för att vara på den säkra sidan bör man även undvika de flesta grönsaker. Det totala intaget av fytoöstrogener från grönsaker är oftast högre än från soja.
    .
    För den som är intresserad har jag skrivit en granskande artikel om sojafytoöstrogener: http://media.web.veganlife.se/2011/01/soja.pdf
    .
    Skrivet av Pernilla | februari 7, 2012, 5:08 e m

    .

     .

  3. Pernilla,
    Jag rekommenderar dig att läsa litet mer grundläggande fysiologi, biokemi och endokrinologi. Då kommer du att förstå.
    .
    Och du har helt rätt att vi ska minska intaget av de flesta grönsaker som består av mycket begränsade mängder av vitaminer och mineraler men mycket och dyrt vatten jämfört med animalisk mat.
    .
    Rött kött kan inte vara farligt eftersom vi själva består av det till omkring 30 % av kroppsvikten. Och vi består av minst 10 % animaliskt fett, också helt ofarligt för oss.

    Skrivet av Björn Hammarskjöld | februari 9, 2012, 1:32 e m
    .

     .

  4. .Jag är näringsfysiolog och har disputerat inom toxikologi, så kunskaperna är inte begränsande;) Jag tar fortfarande gärna emot tips på referenser som visar att rött kött minskar risken för vällevnadssjukdomar på populationsnivå. Finns det inga referenser = pseudovetenskap.
    .
    Jag har inte heller hävdat att alla blir sjuka av att äta kött. Vi har alla olika genetiska förutsättningar och mår bra av olika kost. Det är många som kan äta kött och må alldeles utmärkt. Andra mår inte bra av att äta kött.
    .
    Tittar man på studier inom folkhälsoområdet visar dock de flesta studier att människor i genomsnitt skulle kunna förebygga vällevnadssjukdomar genom att äta mer frukt och grönsaker.
    .
    Jag har aldrig hävdat att alla ska bli veganer eller vegetarianer mot sin vilja. Varje individ måste själv ta ett aktivt beslut om vad hon/han ska äta. Ingen mår bra av att bli tvingad att följa en viss kost. Vi människor har ju möjligheten att välja vad vi äter (i alla fall i västvärlden).
    .
    Skrivet av Pernilla | februari 9, 2012, 1:58 e m
    .

    .

  5. Pernilla,.
    Senaste versionerna av böcker till nutritionister är skrivna av SLVs experter och de har glömt litet av den basala fysiologin, biokemin och endokrinologin.
    .
    Annars så är Linnés Lappländska resa från 1732 en utmärkt referens på populationsnivå liksom även Paal Røiri:
    Eskimo-kostholdets betydning for dødeligheten av hjerte og
    karsykdommer … http://www.nfhm.org/artikler/eskimo.pdf
    .
    Hur toxiska är kolhydrater (monosackarider)? Mer än 7 g glukos/70 kg pt massa i blodet ger skador, mer än 30-50 g glukos i blodet är letalt.

    .
    Sedan vill SLV att jag ska äta 480 g glukos om dagen. Det saknas logik och kunskap bakom kostråden, visat av SBU i maj 2010.

  6. Skrivet av Björn Hammarskjöld | februari 9, 2012, 7:17 e m
    .

     .

    • FYI: SLV rekommenderar inte ett intag av 480 g glukos per dag.Jag tror att du har missuppfattat begreppen lite.Enligt de Nordiska näringsrekommendationerna:
      Rekommenderat intag: 50-60E% kolhydrater per dag (komplexa kolhydrater, disackarider, monosackarider).
      .
      Max 10 E% från raffinerade sockerarter (sukros, glukos, fruktos och andra kolhydrater som är näringsfattiga)
      25-35 g fiber per dag vid ett dagligt intag av 2000 kcal blir kolhydratintaget:
      58-70 g kolhydrater per dag (alla olika typer av kolhydrater)
      Max 11.76 g raffinerat socker
      25-35 g fibrer.
      .
      Den främsta anledningen till att man bör undvika socker är den ökade risken för karies och att maten blir näringsfattig. Det leder också till blodsockersvängningar vid högt intag och ökad risk för typ2 diabetes.
      .
      Om man av någon underlig anledning skulle äta 480 g ren glukos på en och samma dag skulle kroppen trots allt klara av det. Blodsockerhalten är hårt reglerad och är man frisk får man aldrig dödliga nivåer av glukos i blodet. Insulinet hjälper kroppen att reglera glukoshalten i blodet.
      .
      Det är givetvis inte bra att äta så höga halter ren glukos per dag under en längre tid, pga ojämn blodsockernivå (ök risk för typ2 diabetes) och ökad risk för karies. Kosten blir också väldigt näringsfattig om man har ett lågt energiintag.
      .
      Ren glukos används endast ett fåtal fall:
      -Intravenöst glukosdropp för sjuka patienter som behöver öka glukoshalten i blodet för att inte kroppen ska fungera normalt.
      -Diabetiker (ffa typ 1 diabetiker) kan behöva boosta med druvsocker (glukos) för att undvika farliga (letala) blodsockerfall.
      -Långdistanslöpare/multisportare och andra uthållighetsidrottare använder ibland produkter med ren glukos för att hålla blodsockernivån på en hög och jämn nivå. Ju mer man tränar ju mer glukos förbrukar kroppen och det är därför mindre skadligt för en idrottare att ta ren glukos än för är person som är helt stillasittande.
      -Det finns det små mängder ren glukos i godis. Men godis är ju frivilligt att äta och helt onödigt. Intaget av godis skiljer sig nog inte mellan allätare och vegetarianer.
      .
      Skrivet av Pernilla | februari 10, 2012, 8:30 f m

      .
      .

      .
      • He he, jag räknade lite fel. 1 g kolhydrater är såklart lika med 4 kcal och inget annat, vilket ger följande värden:

        Vid ett dagligt intag av 2000 kcal blir kolhydratintaget:
        250-300 g kolhydrater per dag (alla olika typer av kolhydrater)
        Max 50 g raffinerat socker
        25-35 g fibrer

        Skrivet av Pernilla | februari 10, 2012, 9:08 f m
        .

        .

  7. Ja, alla experter (läkare, nutritioinister, biokemister, dietister och forskare inom området medicin) måste ha fått alla fysiologiska principer om bakfoten;)
    .
    Linnés Lappländska resa från 1723 kvalar tyvärr inte riktigt in som vetenskaplig referens i detta sammanhanget.Det stämmer att en kost rik på fet fisk minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, men det beror på det höga innehållet av långkedjiga fettsyror, framför allt DHA, inte på kostens innehåll av kött. DHA är en av de allra viktigaste fettsyrorna i kosten.
    .
    När det gäller glukos gäller samma principer som för de flesta ämnen: toxiciteten är beroende av dosen. Rent glukos finns i princip inte naturligt i vegetabiliska livsmedel. Ju mindre raffinerade livsmedel man äter desto bättre för blodsockret. Man måste inte få i sig glukos genom kosten, men äter man väldigt lite kolhydrater kan kroppen inte bilda tillräckligt med glukos och försörja hjärnan med glukos.
    .
    Kroppens nödbränsle ketonkroppar är inte tillräckligt för hjärnan under längre perioder. Kolhydrater är därför speciellt viktigt för små barn. Glukos är vitalt och letalt på samma gång. Balans är nyckelordet. Dessutom ger kolhydrater från frukt och grönsaker inte samma blodsockerhöjning som rent glukos. Blodsockerhöjningen är beroende av hur hela måltiden är komponerad. Man måste hålla isär begreppen.Varför blanda in socker i diskussionen? Min kommentar gällde vetenskapliga referenser som visar att kött minskar risken för välfärdssjukdomar. Ju mer kunskap man har desto mer ödmjuk blir man.
    .
    Skrivet av Pernilla | februari 9, 2012, 7:45 e m

    .

    .

  8. Hej Pernilla!

    Snyggt att du så glatt erkände ditt lilla räknefel! Det uppskattas.

    Du skriver:
    “Enligt de Nordiska näringsrekommendationerna:
    * Rekommenderat intag: 50-60E% kolhydrater per dag (komplexa kolhydrater, disackarider, monosackarider).
    * Max 10 E% från raffinerade sockerarter (sukros, glukos, fruktos och andra kolhydrater som är näringsfattiga).
    * 25-35 g fiber per dag”

    Jaha, 3 200 kcal/dag enligt SLVs rekommendationer för män ger 60% = 1 920 kcal som divideras med 4 blir 480 g kolhydrater per dag.

    Utan stora mängder bröd finns det ingen möjlighet att uppnå 60 E% kolhydrater.

    Bröd består av spannmål som består av stärkelse som består av polymeriserat glukos. De flesta vegetabilier innehåller glukos med en eventuell av fruktos.

    “När det gäller glukos gäller samma principer som för de flesta ämnen: toxiciteten är beroende av dosen. Rent glukos finns i princip inte naturligt i vegetabiliska livsmedel.”

    Vad menar du med “rent glukos”? Polymeriserat glukos kan med lätthet brytas ned till monosackariden glukos. Det är endast monosackarider som kan tas upp i tarmen. Disackariden sackaros måste brytas ned till glukos + fruktos för att de ska kunna tas upp av tarmen.
    .
    Dosen glukos SLV rekommenderar är i alla fall 480 g glukos per dag, 3-6 gram glukos är normalmängden i blodet hos en 70 kg människa. Mer än 30-50 gram glukos i blodet är letalt.

    Vidare skriver du:
    “Dessutom ger kolhydrater från frukt och grönsaker inte samma blodsockerhöjning som rent glukos.”

    Det finns flera skäl varför frukt och vissa grönsaker ger en lägre glukosstegring än motsvarande mängd glukos.

    För det första så kan vi inte mäta mängden fruktos (det finns ungefär lika mycket fruktos som glukos i frukt och grönt) med en glukosmätare, den mäter bara glukos.

    För det andra är kolhydraterna instängda innanför växtcellernas cellulosacellvägg som människan inte kan bryta ned annat än med våra tänder, till skillnad från växtätarna. Är stärkelsen eller glukosen eller fruktosen inspärrad innanför cellulosacellväggarna kan vår tarm inte komma åt kolhydraterna, de passerar hela tarmpaketet och kommer ut i andra änden helt intakta. Se när du äter majskorn, de är helt intakta efter tarmpassagen.

    Sedan är fruktos 5-10 gånger giftigare för vår kropp än glukos så av den anledningen bör vi minska mängden fruktogrönt i maten. Fruktos måste till allra största delen på samma sätt som alkohol brytas ned i levern till AcCoA som sedan polymeriseras till mättat fett som kan ge fettlever och levercirrhos (ej alkoholorsakad sjukdom) förutom ökad fettlagring i kroppen.

    Vidare skriver du:
    “Man måste inte få i sig glukos genom kosten, men äter man väldigt lite kolhydrater kan kroppen inte bilda tillräckligt med glukos och försörja hjärnan med glukos”

    Du har helt rätt att man inte måste få i sig glukos genom kosten. Levern kan tillverka upp till ett par kg glukos per dygn om det behövs.

    Hjärnans samtliga celler har mitokondrier, energifabriker. Som du kanske kommer ihåg så drivs mitokondrier bara av ett slags bränsle, en enda sorts molekyl, AcCoA (acetylcoenzym A). Mitokondrierna bryr sig inte varifrån de får sitt AcCoA och kroppen har två principiella vägar att tillverka AcCoA. Den största producenten av AcCoA är i normalfallet fett, helst mättat fett Fett tillverkar normalt omkring 99 % av mängden AcCoA även hos elitidrottspersoner.

    Sedan kan överskott på glukos brytas ned till AcCoA.

    Men om mängden glukos i blodet hos en 70 kg människa stiger över 7 gram i hela blodvolymen ökar mängden insulin som jobbar stenhårt för att normalisera glukosnivån genom många olika mekanismer. Du borde känna till att tarmpassagen saktas av för att minska upptaget av glukos, fettnedbrytningen till AcCoA stängs av, nedbrytning av glukos till AcCoA ökar för att förbrännas i mitokondrierna, överskottet på AcCoA polymeriseras i levern till fett med flera mekanismer, allt för att normalisera blodglukosnivån till mellan 3-6 mmol/L.

    Insulin har ytterligare ess i rockärmen. Men glukos i större mängder än 7 mmol/L (=7 gram) ställer till med kaos i kroppen. Därför har vi insulin. Men varför ska en person med diabetes äta 480 g glukos per dag när de inte tål glukos?

    * Hjärnan är inte glukosdriven.,
    * Hjärnan är inte glukosdriven, det är en vanföreställning.
    * Hjärnan är inte glukosdriven, den är driven av AcCoA eftersom alla hjärnceller innehåller mitokondrier.

    Däremot är de röda blodkropparna drivna av anaerob förbränning av glukos till mjölksyra, eftersom de röda blodkropparna saknar mitokondrier. Glukosnivåer under 3 mmol/L hämmar frisättningen av syre från hemoglobinet, det röda blodfärgämnet. Hjärnan dör av syrebrist på samma sätt som om man skulle strypa individen.

    Hoppas att du har lärt litet mer nu.

    Skrivet av Björn Hammarskjöld | februari 10, 2012, 4:15 e m
    .

     .

    • Du missade visst min poäng. SLV rekommenderar inte 480 g glukos per dag.

      Vid ett energiintag på 3200 kcal rekommenderas 400-480 g kolhydrater (inte glukos). Komplexa kolhydrater omvandlas självklart till glukos eftersom det är kroppens bränsle, men omvandlingen är betydligt långsammare än vid intag av rent glukos och ger en jämnare blodsockernivå. En diabetiker som riskerar att hamna på farligt låga blodsockernivåer bör ta glukos eller andra snabba kolhydrater för att inte riskera att bli medvetslös. Självklart ska en diabetiker inte äta 480 g rent glukos per dag, men 480 g komplexa kolhydrater går utmärkt.

      Att fruktos skulle vara mer toxiskt än glukos är inte vedertaget. Jag vet inte varifrån den teorin härstammar. Detsamma gäller din teori om att hjärnan inte behöver glukos. Jag håller med om att fetter är viktigt för hjärnan, men det beror ffa på att fettsyran DHA är viktigt för bl.a. nervöverföring. DHA gör att cellmembranen blir mer flexibla och fungerar som dom ska. Enligt din teorin borde alla raw food:are ha syrebrist i hjärnan och på sikt dö i förtid. Det är också en spännande teori, men inte helt verklighetsförankrad.

      Självklart kan fett omvandlas till glukos, men äter man väldigt lite kolhydrater kan glukosbildningen bli väldigt låg. Det är speciellt viktigt för små barn att få tillräckligt med kolhydrater. Det är därför human bröstmjölk innehåller 7,2-9 g disackarider per 100 g mjölk. Anser du att små barn inte ska ammas pga det höga innehållet av disackarider?

      Äter man inte frukt och grönsaker missar man ju dessutom fytonäringsämnen, antioxidanter och många antiinflammatoriska ämnen som är skyddande mot oxidativa skador och cancer. Det vill i alla fall inte jag gå miste om, men alla gör ju som sagt egna val.

      Skrivet av Pernilla | februari 10, 2012, 4:56 e m
      .

       .

    • Felräkningen bjuder jag på. Alla gör misstag ibland, ingen är perfekt;)
      .
      Skrivet av Pernilla | februari 10, 2012, 5:16 e m
      .

      .

  9. Suck! Kolhydrater består av glukos. Alltså ska jag äta 480 g glukos per dag. 100 g långsamma eller 100 g snabba kolhydrater är samma sak, det är kolhydrater och är lika mycket och kräver lika mycket insulin.
    .
    Fruktos och galaktos är bara mindre mängder av den totala mängden kolhydrater så därför är den allra största delen av kolhydrater glukos. Glukos är inte kroppens främsta bränsle, bränslet består av AcCoA. Äter man glukos så tvingas kroppen att normalisera blodglukosnivån, det blir kaos i kroppen om glukosnivån går över 7 mmol/L. Kolhydrater saknar livsnödvändighet medan protein och fett är livsnödvändiga makronäringsämnen.
    .
    Pernilla skriver:
    “Självklart ska en diabetiker inte äta 480 g rent glukos per dag, men 480 g komplexa kolhydrater går utmärkt.”
    .
    Var är logiken? Om glukos är i monomerform eller polymerform spelar ingen roll, vi har flera enzymer som är mycket effektiva att bryta upp polymeriserat glukos till glukos i monomer form. Slicka på en sked, stoppa den i en barnmatsburk så dröjer det bara några minuter så har konsistensen av barnmaten övergått från puré-form till tunn vattenkonsistens på grund av att stärkelsen brutits ned till glukosmonomerer.
    .
    Du skriver:
    “Att fruktos skulle vara mer toxiskt än glukos är inte vedertaget”. Du förnekar vetenskapen. Enklast är att se denna video (Sugar: The Bitter Truth):
    http://www.youtube.com/watch?v=dBnniua6-oM
    .
    Du skriver:

    ”Enligt din teorin borde alla raw food:are ha syrebrist i hjärnan och på sikt dö i förtid. Det är också en spännande teori, men inte helt verklighetsförankrad.”
    .
    Jag förstår inte vad du skriver. Raw food enligt min definition äter rått kött, rått fett och råa frukter och grönsaker. Och tuggar du på en rå morot en stund blir det alltmer söt smak eftersom du då krossar cellulosaväggarna med tänderna (mekanisk bearbetning) och sedan kommer enzymerna i saliven och bryter ned stärkelsen i moroten till glukos som smakar sött.
    .
    Fortfarande gör levern tillräckligt med glukos för att hålla blodglukosnivån konstant mellan 3-6 mmol/L och hjärnan får då tillräckligt med syre. Vad har en låg kolhydratkonsumtion att göra med nyproduktionen av glukos i levern från fett? Obegripligt.

    .
    * Nyfödingar får 8 E% protein för att barnet ska växa 50 % på längden första året, från 50 till 75 cm
    .
    * Nyfödingar får 36 E% kolhydrater i form av laktos som bryts ned ganska långsamt till glukos och galaktos. Galaktos omvandlas sedan till fett på samma sätt som fruktos.
    Mängden kolhydrater räcker för att nyfödingen kan tredubbla sin födelsevikt från 3,3 kg till 10 kg på ett år.
    .
    * Nyfödingar får 56 E% nyttigt animaliskt fett för att hjärnan ska utvecklas normalt. Den normala fettsyrasammansättningen hos alla varmblodiga djur är likartad av en enda orsak: Fettets smälttemperatur. Därför har varmblodiga djur knappt 50 % mättat fett, knappt 50 % enkelomättat fett och ungefär 5 % fleromättat fett. Om vi äter samma fettsammansättning genom att äta animaliskt fett så behöver vår kropp inte bygga om så mycket för att anpassa fettsammansättningen i maten till den vi har ombord. För mycket fleromättat fett gör kroppen allt för att göra sig av med genom att bränna upp det.
    .
    Fisk som lever i arktiska vatten måste av smälttemeraturskäl ha en högre halt av fleromättat fett. Fytonäringsämnen är oftast toxiner. Vitaminer och mineraler finns det oftast en eller flera tiopotenser mer av i animalisk föda än i vegetabilisk föda.
    .
    Så det räcker att äta kött, fisk, ägg och animaliskt fett. Kolhydrater minskar bara absolutmängden av den livsnödvändiga animaliska maten så att vatten och kolhydrater (“tomma kalorier” enligt Livsmedelsverkets egen terminologi) tränger undan protein och fett och kan leda till undernäring vilket syns fint hos de överviktiga. De har ätit för mycket kolhydrater och därmed fått för litet protein, fett, vitaminer och mineraler.
    .
    Dags att inse att även du har blivit lurad av våra myndigheter och deras lakejer som verkar vägra följa Sveriges grundlags första kapitel 9 § där det står att alla myndigheter ska iaktta saklighet och opartiskhet.
    .
    Skrivet av Björn Hammarskjöld | februari 10, 2012, 6:38 e m
    .
    .

    .

  10. Jag delar inte din uppfattning. och det gör inte heller de flesta experter inom området. Jag tror att det är bäst att sätta punkt här.
    .
    Skrivet av Pernilla | februari 10, 2012, 7:38 e m

    .

    .

  11. Jag vill börja med att säga att jag tycker att studier avfärdas väldigt lättvindigt utan en konstruktiv och vetenskaplig bedömning och förklaring. Jag har läst 5,5 år på nutritionslinjen och doktorerar nu där jag själv arbetar med studier som utvärderar olika kostparametrar och dess hälsoeffekter. Jag har under min doktorandutbildning snart läst nästan ett halvår statistik samt gått en 5 v kurs i kostundersökningsmetodik, och jag läser nästan dagligen olika studier om kost och hälsa. Trots all utbildning är det svårt att bedöma en studie korrekt. Men det är väldigt givande att föra en diskussion kring brister i olika studier och jag skulle gärna se lite specifik och konstruktiv kritik till en studie, som självklart bör vara noggrant genomläst, innan den avfärdas. Sedan har jag ett antal frågor till Björn Hammarsköld.
    .
    Jag har läst dina inlägg och är minst sagt förvirrad över många av dina resonemang och påståenden. Jag har valt ut de påståenden som jag reagerat kraftigast på (vilket var ganska många) och försökt förklara varför jag är förvirrad. Jag skulle uppriktigt uppskatta en seriös dialog och lite förklaringar/förtydliganden.”Senaste versionerna av böcker till nutritionister är skrivna av SLVs experter och de har glömt litet av den basala fysiologin, biokemin och endokrinologin.”
    .
    Varför skriver du så? Vad baserar du detta på? Som nutritionist läser man bl.a. 1 år kemi, 0,5 år biologi, sedan fysiologi och massvis av olika nutritionskurser. Ingen av vår kurslitteratur är skriven av Livsmedelsverket och de flesta föreläsningar hålls av olika forskare som baserar föreläsningarna på vetenskapliga studier.”
    .
    Livsmedelsverket rekommenderar många olika koster som verkar sakna en enhetlig vetenskaplig bakgrund och som helt verkar sakna samstämmighet. På ett ställe står det att man rekommenderas att äta 50-60 % av all energi (E%) i form av kolhydrater, på ett annat ställe står det att man ska äta högst 13-14 E% kolhydrater.”
    .
    Du menar alltså att Livsmedelsverket rekommenderar många olika koster p.g.a. det du skriver ovan? Det var en fattig grund för en sådan stark beskyllning. Det är välkänt och vedertaget att de rekommenderar 50-60E%, om det står något annat har det blivit ett misstag. Då är de nog tacksamma för att bli upplysta om det. Om det inte är ett misstag vore det intressant att läsa kontexten det står i och jag skulle uppskatta en exakt sidhänvisning/länk till att de rekommenderar 13-14E% kolhydrater.
    .
    ”Våra bytesdjur, gräsätarna, omvandlar cellulosa till fett och protein, äter alla vitaminer och mineraler som de och vi behöver.”Jag tolkar dig som att vi därmed skulle få i oss allt vi behöver genom enbart kött? En näringsberäkning av drygt 1,6 kg ryggbiff som täcker energibehovet hos en medelålders inaktiv kvinna (2000 kcal) ger många av de essentiella näringsämnena, men endast knappt 15% A-vitamin, 0% C-vitamin, drygt 10% kalcium, 40% natrium och 50% folat, ungefär.
    .
    ”Att äta ett halvkilo kött och en halvliter vispgrädde per dag räcker för en fullvärdig kost, annars behövs det 20 kg ångkokt gurka för att få tillräckligt med energi men man blir ändå undernärd på grund av för litet vitaminer och mineraler, fett och protein”
    .
    Här får du gärna uppge det verktyg du använt för att räkna ut att endast kött och grädde kan täcka behovet av alla essentiella näringsämnen. Enligt en beräkning i DietistXP (Version 3.2) som baserar sina värden på Livsmedelsverkets databas ger ditt exempel 2490 kcal, vilket är för mycket för en inaktiv medelålders kvinna och det ger endast drygt 50% D-vitamin, 65% E-vitamin, 50% tiamin, 0% C-vitamin, 50% kalcium, 75% järn, 55% magnesium, 18% natrium, 70% kalium, 20% folat och 0% fibrer, ungefär. Övriga essentiella vitaminer täcks.
    .
    Sedan förstår jag inte relevansen med gurka… Jag har aldrig hört någon hävda att gurka skulle täcka behovet av näringsämnen. Jag räknade lite på en kost som innehöll lättfil, basmusli, vetekli, solrosfrön, pumpakärnor, äpple, kiwi, kokt ägg (frukost); röda linser och quinoa (lunch); lax, morötter, paprika (middag); plus lite salt. Detta gav knappt 1600 kcal och täckte alla essentiella näringsämnen. Den kosten består av många kolhydratinnehållande livsmedel men täckte ändå näringsbehovet mycket väl, till och med bättre och med färre kalorier än din föreslagna kost med kött och grädde.”Livsmedelsverket anser att protein och fett är livsnödvändigt och att till och med Livsmedelsverket påpekar på minst 10 olika sidor att kolhydrater är “tomma kalorier”? Varför ska vi då äta vegetabilier?”
    .
    Jag tycker svaret på varför vi ska äta vegetabilier framgår tydligt av mina näringsberäkningar ovan. För övrigt har jag inte hittat någonstans hos Livsmedelsverket där de klumpar ihop alla kolhydratkällor och kallar dem för tomma kalorier. Jag tycker det framgår mycket tydligt att de syftar till socker och raffinerade kolhydratkällor. Du får gärna hänvisa till en exakt sida där de hävdar att alla kolhydratkällor är tomma kalorier.”Likaså innehåller alla vegetabilier toxiner, gifter, för att förhindra att växterna blir uppätna och därmed inte kunna fortplanta sig.”
    .
    ”Vegetabilier innehåller mest vatten, sedan kommer giftiga kolhydrater och sedan finns det litet spår av vitaminer och mineraler och alldeles för mycket av andra antinutrienter som växterna har för att inte bli uppätna.”
    .
    Här framställer du fytokemikalier och antinutrienter som farliga för oss och som bevis för att vegetabilier är skadligt. Det finns en uppsjö av studier som visar att människor som äter en större mängd frukt, grönsaker och fullkorn än andra i mindre utsträckning drabbas av olika välfärdssjukdomar som tex hjärt-kärlsjukdomar.
    .
    Dessa livsmedel är fyllda av fytokemikalier, och om de vore giftiga skulle man sett motsatta samband. Du får gärna hänvisa till studier som visar motsatsen. Du har rätt att många fytokemikalier, som tex polyfenoler, är växtens försvar mot angrepp. Men t.ex. är det fytokemikalier (polyfenoler av gruppen antocyaniner) som ger många bär deras arom och vackra färg, vilket stimulerar till uppätning. Det finns enormt mycket forskning på polyfenolernas positiva hälsoeffekter för oss människor. Tex verkar de i mycket små mängder kunna stimulera kroppens eget antioxidativa försvar och själva verka som antioxidanter i magtarmkanalen samt fungera som mat till nyttiga tarmbakterier som tex bildar hälsosamma kortkedjiga fettsyror.
    .
    Antinutrienter som lektiner och fytinsyra kan ha negativa effekter. Men lektiner inaktiveras av värmebehandling och i den form vi äter bönor (kokta) så är lektinerna inaktiverade och proteinupptaget hämmas därmed inte. Fytinsyra kan hämma upptaget av främst järn, men endast från vegetabiliska järnkällor (icke hemjärn). Järnupptaget från kött påverkas inte.
    .
    Dessutom finns det forskning kring att fytinsyra kan fungera som en antioxidant och vara positivt för oss, just pga dess förmåga att binda järn som i stora mängder kan katalysera oxidativa reaktioner. Läs gärna mer i min artikel (näst sista stycket) på Fråga Dietisten: http://www.fragadietisten.se/livsmedel/ar-fullkorn-daligt-for-halsan
    .
    Om fytokemikalierna i vegetabilier skriver du följande:
    ”Och dessa giftiga ämnen stoppar vegetarianerna glatt i sig. Det är tur att vi har en kropp som har möjligheter att överleva trots att man äter giftiga ämnen.”
    .
    Samtidigt som du på ett annat ställe skriver:
    ”Vore animaliskt fett och animaliskt kött farligt skulle vare sig vi eller vår mat ha överlevt.” Jag tolkar det motsägelsefullt…”Varför ska vi äta animaliska proteiner? Därför att animaliska proteiner innehåller alla aminosyror som vi behöver i rätt mängd, vi slipper bristsjukdomar.”
    .
    I kroppen finns en pol av aminosyror och vi behöver inte få i oss alla essentiella aminosyror från ett och samma livsmedel. Inte ens under en och samma dag. Alla essentiella aminosyror finns i vegetabilier i varierande mängd så om man äter tex bönor och fullkornsbröd får man komplett protein.”Varför ska vi äta animaliska fetter? Därför att dessa animaliska fetter innehåller samma sorters fetter som vi själva består av.”
    .
    Du gillar ju att jämföra oss med djur (t.ex. kor och hästar och giftiga smörblommor). Du menar alltså att vi ska äta livsmedel som innehåller exakt de proportioner av näringsämnen som vi själva består av?
    .
    Men tänk på en ko, deras naturliga föda är ju gräs, vilket är en milsvid skillnad i näringsämnessammansättning som kött, vilket kon själv består av…”Rött kött kan inte vara farligt eftersom vi själva består av det till omkring 30 % av kroppsvikten. Och vi består av minst 10 % animaliskt fett, också helt ofarligt för oss”.
    .
    Jag tycker inte det är en vetenskaplig slutsats. Med samma resonemang skulle det alltså vara fördelaktigt för oss att vår kost bestod av 20% skelett/ben? Eftersom det är vad vi består av…”Utan stora mängder bröd finns det ingen möjlighet att uppnå 60 E% kolhydrater.”
    .
    Det stämmer inte. Det beror helt på vad du äter som helhet. Äter du bara äpple en dag kommer du upp i hela 96E% kolhydrater… Det är ju ganska extremt, men jag vill bara visa att ditt påstående inte stämmer. ”För det andra är kolhydraterna instängda innanför växtcellernas cellulosacellvägg som människan inte kan bryta ned annat än med våra tänder, till skillnad från växtätarna. Är stärkelsen eller glukosen eller fruktosen inspärrad innanför cellulosacellväggarna kan vår tarm inte komma åt kolhydraterna, de passerar hela tarmpaketet och kommer ut i andra änden helt intakta”
    .
    Här beskriver du hur kolhydratupptaget påverkas när de intas från naturliga livsmedel som tex en frukt eller ett fullkornsbröd. Andra faktorer som förhindrar/förlångsammar upptaget är att fiberinnehållet, fruktsyror och strukturen av livsmedlet saktar ner magsäckstömningen och ger ett lägra blodsockersvar. Likaså kan vissa polyfenoler påverka de enzym i kolhydratmetabolismen och minska upptaget.
    .
    Trots din egen beskrivning här ovan skriver du på flera ställen saker i stil med citatet från dig nedan: ”Kolhydrater består av glukos. Alltså ska jag äta 480 g glukos per dag. 100 g långsamma eller 100 g snabba kolhydrater är samma sak, det är kolhydrater och är lika mycket och kräver lika mycket insulin”
    .
    Skrivet av Karin Jonsson | februari 12, 2012, 9:21 e m
    .
    .

     .

  12. Karin!
    .
    Tack för ditt inlägg. Det ger mig möjlighet att förklara på ett annat sätt.
    .
    ”Senaste versionerna av böcker till nutritionister är skrivna av SLVs experter och de har glömt litet av den basala fysiologin, biokemin och endokrinologin. ”De ”moderna” böcker som nutritionister läser är skrivna av Wulf Becker (Abrahamsson, L., Andersson, A., Becker, W. & Nilsson, G. (2006). Näringslära för högskolan. Stockholm: Liber ).
    .
    Även Margarin-Bengt Vessby med flera experter på Livsmedelsverket har varit inblandade. Tjänstemännen på SLV är inte experter, experterna sitter i olika expertgrupper, uppgår till 50-talet stycken enligt utredning.
    .
    Margarin-Bengt har sitt namn efter att hans adjungerade professur inom SLV betalades av Carlshamns margarinindustri, i början direkt men efter ett par år betalades Vessbys lön till SLV som sedan avlönade Vessby. De vetenskapliga studierna är oftast av epidemiologisk sort och brukar alltid inkludera minst två parametrar som ändras samtidigt. Då går det inte att bestämma vilken av parametrarna som är orsaken till ändringen.
    .
    Ofta har man slarvat med statistiska beräkningarna och alltid har man ”normaliserat” ett antal confounders. Modern statistik kan tortera data på ett sätt som får data att erkänna vad som helst. Alla dessa moderna statistikmetoder fanns inte då jag läste statistik en termin vid Stockholms Universitet 1965.
    .
    Sedan verkar det som om författarna inte har en susning om fysiologi, biokemi och endokrinologi, annars skulle de inte ens göra försöken än mindre komma med sina tolkningar som inte stämmer med gammal kunskap.
    .
    ” Livsmedelsverket rekommenderar många olika koster som verkar sakna en enhetlig vetenskaplig bakgrund och som helt verkar sakna samstämmighet. På ett ställe står det att man rekommenderas att äta 50-60 % av all energi (E%) i form av kolhydrater, på ett annat ställe står det att man ska äta högst 13-14 E% kolhydrater.”
    .
    SLV rekommenderar numera SLV normalkost med 50-60 E% kh, ”Medelhafskost” med 50-60 E% kh, A-kost med 40-50 E% kh, E-kost med 30-40 E% kh samt SNÖ med högst 14 E% kh.
    .
    Läs SNÖ, sidan 5 långt ned handlar om ”utrymmesmat”. ”Den mängd energi som kommer från denna typ av livsmedel; snacks, bullar, tårtor, glass, sylt, läsk, sötsaker och alkoholhaltiga drycker, kallas utrymmet”. Snacks, bullar, tårtor, glass, sylt, läsk, sötsaker innehåller raffinerade kolhydrater samt fruktos, med andra ord innehåller ”utrymmet” i stort sett enbart kolhydrater.
    .
    Om kolhydraterna är raffinerade eller inte spelar viss roll för övriga nutrienter. Raffinerade innebär att man tar bort övriga nutrienter och har kvar renare kolhydrater.
    .
    Slutsatsen blir då att ju mer föroreningar det är i kolhydraterna desto nyttigare är kolhydraterna. Bullar innehåller vatten och mjöl, precis samma saker innehåller hårt bröd, fullkornsbröd. Varför ska man då äta mer fullkornsbröd än bullar? De innehåller lika mycket kolhydrater i form av stärkelse.
    .
    Alltså ingår hårt bröd och mjukt fullkornsbröd i ”utrymmet”. Om man inte ska äta fullkornsbröd varför ska man då äta fullkornspasta? Det är samma ingredienser i bullar som fullkornspasta och den gröpe man gav till grisarna för att få dem feta.
    .
    Med andra ord ingår alla former av spannmålsprodukter i ”utrymmet”. Socker är vi överens om att låta bli. Det ingår i ”utrymmet”. Alltså blir det så att alla former av kolhydrater, som kemiskt består av socker, ingår i ”utrymmet”.
    .
    Detta är baserat på kunskap och grundlagens 1 kapitel 9 §. Så det är inget misstag, detta är baserat på den kunskap som finns. ”Våra bytesdjur, gräsätarna, omvandlar cellulosa till fett och protein, äter alla vitaminer och mineraler som de och vi behöver.”
    .
    Se bara på inuiter, samer, massaier, de åt bara animalisk föda fram tills de drabbades av den västerländska kulturen och de mådde bra, hade inga civilisationssjukdomar som övervikt, hjärtsjuka, diabetes, cancer eller Alzheimer. Detta är också visat i kolonialmakterna vid 1800-talets mitt. (Gary Taubes, Good Calories, Bad Calories, Knopf, NY, NY 2007, boken rekommenderas starkt, förstår du den kan du mycket näringslära).
    .
    Eftersom protein, fett, vitaminer och mineraler är essentiella, även enligt SLV, så är det den maten vi ska äta. Inte ens SLV hävdar någonstans att kolhydrater är essentiella, vi kan tillverka dem alla vi behöver av fett och protein. Vi behöver inte äta en enda molekyl kolhydrater för att fortsätta må bra.
    .
    En kvinna 31-60 år ska enligt SLV ha 2 500 kcal en man 3 200 kcal. Det står på SLVs hemsida, du kan säkert finna den uppgiften om du letar litet. C-vitaminer behöver du bara om du äter kolhydrater, men ät litet inälvsmat så blir det bättre, glöm inte talg och ister, smör och vispgrädde och blod, det är utmärkta näringskällor.

    .
    Jag använder DietistXP den fria versionen och det går att få ut all info. Ska man se skillnader så bör man nog använda sig av olika extremer. Ångkokt gurka är en extrem kost, men tänk själv, gurka består av mer vatten än havsvatten så gurka och de flesta grönsakerna är förskräckligt näringsfattiga om man jämför med animalisk mat. Då blir det dyrt med allt detta vatten som finns i grönsaker och rotfrukter, vanligtvis mindre än 5 % av vikten i form av inspärrad stärkelse och ännu mycket mindre protein och fett.
    .
    Har du läst biologi så vet du att vi saknar förmåga att bryta ned cellulosa och därmed kan vi inte ens frigöra vare sig stärkelsen eller andra nutrienter. Din vegetariska kost om 1 600 kcal duger inte åt mig som karl som behöver 3 200 kcal/dag och blir ganska dyrt.
    .
    Sök på SLVs hemsida ”tomma kalorier” och det finns åtminstone tio olika sidor. Fytokemikalier behöver vi inte, men det finns stora ekonomiska intressen att upprätthålla intresset för dessa för oss helt onödiga ämnen. Den allra bästa antioxidanten alla kategorier är koenzym Q10 som finns i varenda mitokondrie i kroppen. Mer antioxidanter behöver vi inte, CoQ10 finns där det behövs. Dessutom har man visat att tillförda antioxidanter försämrar egenproduktionen av endogena antioxidanter.
    .
    Du skriver ” I kroppen finns en pol av aminosyror och vi behöver inte få i oss alla essentiella aminosyror från ett och samma livsmedel. Inte ens under en och samma dag. Alla essentiella aminosyror finns i vegetabilier i varierande mängd så om man äter t.ex. bönor och fullkornsbröd får man komplett protein.” Den poolen av aminosyror räcker inte hur länge som helst och dessutom så finns inte taurin i vegetabilier, liksom inte heller B12.
    .
    Så dina bönor och annan ”utrymmesmat” (fullkornsbröd) är helt onödigt att äta. Vi slipper bristsjukdomar, visat redan 1732 av Carl v Linné, genom att äta animalisk föda.
    .
    Varför ska vi äta animaliska fetter? Därför att dessa animaliska fetter innehåller samma sorters fetter som vi själva består av.
    .
    Igen, alla varmblodiga djur har samma kroppstemperatur och fetterna bör då ha ungefär samma sammansättning för att få samma smälttemperatur på fettet. Smälttemperaturen är viktig för funktionen av fetter i våra cellmembraner och vår fettvävnad. Fel smältpunkt på fettet och vi kan inte överleva.
    .
    Rött kött kan inte vara farligt eftersom vi själva består av det till omkring 30 % av kroppsvikten. Och vi består av minst 10 % animaliskt fett, också helt ofarligt för oss.
    .
    Du skriver: ”Jag tycker inte det är en vetenskaplig slutsats.” Det är inte fråga om tyckande. Det finns kunskap bakom vad jag skriver.
    .
    Men hur förklarar du att kött och vispgrädde ger 60 E% kolhydrater utan att minska mängden animalisk föda till en tredjedel för att du ska äta kolhydrater utgörande 60 E%? Det blir antingen att lägga till 6 kg potatis och uppnå 6 000 kcal eller minska kött och fett till en tredjedel och samtidigt äta 2 kg potatis för att behålla 2 000 kcal med 60 E% kh. Ditt val.
    .
    Bröd med 50 % kolhydrater ger mindre volym än potatis ned 17% kolhydrater Jag låter bli potatisen och njuter av livet som rovdjur som inte behöver äta så ofta medan du verkar vilja äta kontinuerligt som en ko.
    .
    ”Kolhydrater består av glukos. Alltså ska jag äta 480 g glukos per dag. 100 g långsamma eller 100 g snabba kolhydrater är samma sak, det är kolhydrater och är lika mycket och kräver lika mycket insulin”. Om jag som man skall följa SLVs kostråd med 3 200 kcal så blir det 480 g kolhydrater, socker, glukos (kärt barn har många förvirrande namn) per dag.

    .
    Läs Trick and Treat av Barry Groves eller gå in på hans hemsida http://www.second-opinions.co.uk/
    .
    .
    Mer info finns på http://www.kostdemokrati.se/ och http://www.kostkunskap.blogg.se

    .
    Var kritisk (framför allt kolla vad Livsmedelsverket skriver, är de koherenta?), läs mera, och njut av livet som köttätare!
    .

    Skrivet av Björn Hammarskjöld | februari 16, 2012, 4:06 e m

     

     

  13. Tack för dina svar! Men oj Björn, jag vet inte var jag ska börja… Du hävdar så mycket saker som jag inte tycker du förklarar på ett vetenskapligt sätt och jag upplever mycket av det du skriver inkonsekvent… Dessutom tycker jag inte att du har svarat på alla mina frågor, det känns som att du hoppat över att läsa vissa av dem ordentligt… Jag vill verkligen försöka föra en seriös diskussion och ska försöka förklara vad (och varför) jag reagerar på i ditt inlägg…“Moderna” (jag skulle säga förhållandevis populärvetenskapliga) böcker som “Näringslära för högskolan” används inte i nutritionistutbildningen. Den kursbok vi använde i nutrition när jag studerade var “Modern Nutrition in Health and Disease” en ca 3-kgs klump skriven av olika forskare ute i världen, gissning främst USA eftersom jag har boken på min arbetsplats (http://www.amazon.com/Modern-Nutrition-Health-Disease-Shils/dp/0781741335).
    .
    Vår bok i fysiologi är nästan lika tjock och hette “Human Physiology”, skriven av 11 professorer/bitr professorer i tex biologi, cellulär fysiologi, molekylär fysiologi och integrativ fysiologi från olika amerikanska universitet. Dessutom är den fjärde versionen “reviewed” av 69 olika forskare och minst lika många har totalt reviewat 1:a-3:e versionen.
    .
    Vår bok i molekylärbiologi hette “the Cell” (Molecular biology of the cell), också en gigantisk 3-kilosbok, skriven av amerikanska och engelska välrenomerade forskare, som dessutom fört diskussioner kring innehållet i boken med runt 1500 olika forskare världen över. Detta är bara några exempel på vår kurslitteratur.
    .
    Utöver kurslitteraturen har även olika forskare haft föreläsningar om sina specialområden. Alltså är det inte personer som Wulf Becker från livsmedelsverkets expertgrupper som skrivit våra kursböcker, och jag tror inte de professorer och reviewers som skrivit Human Physiology “glömt lite av den basala fysiologin” som du var rädd för…
    .
    Jag frågar dig igen, varför hittar du på att vi nutritionister skulle ha haft läroböcker under utbildningen som vi inte har haft? Det känns som att du på ett lite fult sätt försöker förminska vår kunskapsnivå, genom rena lögner… Det tycker inte jag är juste spel. Dessutom minskar det trovärdigheten till din bakgrundskunskap i övriga frågor när du så lättvindigt hävdar sådana felaktigheter.
    .
    Angående att du inte tycker att en kost med kolhydrater duger åt någon som kräver mer än 1600 kcal är inte så välgrundat. Det jag visade var att en kost som bla inkluderade mina valda kolhydratkällor bättre kunde täcka behovet av de essentiella näringsämnena jämfört med din föreslagna kost på kött och grädde. Dessutom med färre kalorier, vilket betyder att min kost var mer näringstät, vilket jag ville visa eftersom du hävdade att alla kolhydratkällor drygade ut matens näring, dvs minskar näringstätheten. Jag visade som sagt att detta inte var fallet.
    .
    Att öka energimängden för att täcka ett behov av 3-4000 kcal går utmärkt och behöver inte innebära en enormt ökad mängd mat. Energibehovet ökas enkelt genom att använda feta mjölkprodukter samt sätta till extra fett, och inkludera energitäta nötter, mörk choklad och energirika smoothies. Om man av smakmässiga skäl inte gillar den typen av kost är en annan fråga. Det största problemet i vårt samhälle är dock idag inte att de flesta av oss får i oss för lite energi, utan tvärt om. Många av oss tycker om att njuta av mat, mycket mat. Och som jag förstått det är inte den största anledningen till att de flesta LCHF-anhängare äter LCHF-kost att de vill få i sig mer energi än innan, utan snarare tvärt om, att de vill ha hjälp att gå ner i vikt. Många LCHF-förespråkare hävdar att de blir väldigt mätta och har svårt att överäta på en LCHF-kost. Detta var något även jag själv upplevde under min 2 mån LCHF-period.
    .
    Du skriver: ” Alla dessa moderna statistikmetoder fanns inte då jag läste statistik en termin vid Stockholms Universitet 1965″ Menar du att bara för att vissa statistikmetoder inte fanns för 47 år sedan när du läste statistik, så är de inte värda att ha? Jag tolkar det snarare som att det kanske vore värdefullt för din del att uppdatera din statistikkunskap…
    .
    Men stämmer det som du säger, att de moderna statistikmetoder som används är bluff och båg och inte går att lita på skulle jag uppskatta om du gav mig namnen på dem, samt gav mig några specifika exempel på studier som du förkastar på grund av den moderna statistiken som fått fram FALSKA statistiska samband. Jag ska då ta upp dessa metoder och exempel med mina statistiklärare (läser två kurser parallellt för tillfället) för att kunna diskutera detta på ett så bra sätt som möjligt med dig.
    .
    Jag är dock medveten om att det absolut inte är lätt att på ett helt korrekt sätt analysera samband mellan kost och hälsa i epidemiologiska studier (det är ju precis vad jag själv doktorerar i) och att man kan få ett resultat att framstå som väldigt mycket bättre beroende på vilken typ av statistik man använder, vad man väljer att visa och inte visa och hur man uttrycker sig. (Men varför skulle det bara gälla studier som handlar om positiva effekter från vissa kolhydratinnehållande livsmedel?). Dessutom, som vi båda vet, innebär ett statistiskt signifikant p-värde på tex 0,05 en 5%-ig risk att sambandet som setts ses av en slump. Av dessa anledningar är det värdefullt att sammanväga den samlade bilden som finns av vetenskapen.
    .
    Och vad gäller tex frukt, grönsaker, fullkorn etc så finns det mig veterligen enormt mycket mer studier (mekanistiska, kliniska och epidemiologiska, vilka alla behövs för en så bra bedömning som möjligt) som visar på positiva hälsoeffekter än studier som visar negativa hälsoeffekter. Jag kan nog inte ens räkna upp några som pekar på negativa effekter…
    .
    Du får gärna hjälpa mig, men kom inte med studier om socker och raffinerade kolhydrater, dess negativa hälsoeffekter är vi som sagt överens om.
    .
    Jag förundras över hur du efter en termins statistikstudier för 47 år sedan kan känna dig så stensäker på att all den statistik som använts i alla studier som visar positiva hälsoeffekter av just kolhydratinnehållande livsmedel är dålig statistik (eftersom du ger sken av att avfärda alla studier som finns på området). Du borde vara medveten om den enorma mängd studier som finns på området, ta bara “medelhavskost” som ett exempel. Du kan omöjligt ha läst och bedömt dem alla. Själv har jag snart läst lika mycket statistik som du, till största delen inom ramen av ett år och har det färskt i minnet, och istället för att känna mig stensäker inser jag snarare hur komplext det är med statistik och hur svårt det faktiskt är att bedöma en studies statistiska analyser…
    .
    Jag baserade dagsbehovet av energi för en INAKTIV kvinna på 2000 kcal på det värde som EFSA (EUs “Livsmedelsverk) baserar sina referensvärden på till GDA etc. Dessutom har jag arbetat som egen företagare med kostrådgivning och näringsberäkningar till medelålders kvinnor samt varit ansvarig för högskolelaborationer där massvis av studenter näringsberäknar sin kost och analyserar sitt energibehov, och jag vet att 2000 kcal inte är ett orimligt energibehov för inaktiva kvinnor.
    .
    Jag tar tacksamt emot referenser till välgjorda studier där man visar att vi människor inte behöver äta C-vitamin så länge vi undviker kolhydrater.
    .
    Det här blir återigen ett väldigt långt utlägg, kanske bättre att diskutera några punkter i taget, så jag avvaktar med att ta upp alla övriga punkter jag inte håller med dig om eller förstår hur du menar…
    .
    Här är bara ett tips på en färsk avhandling som utvärderat ifall samernas goda hälsa är beroende på deras LCHF-liknande kost, eller om det beror på andra faktorer. Forskarens slutsats verkar vara att det inte beror på den LCHF-liknande kosten, men hon poängterar precis som du och jag att det är svårt att dra slutsatser från epidemiologiska data.
    .
    Björn, kanske låter jag mästrande i mitt inlägg… det menar jag inte! Jag är bara uppriktigt förvånad över hur du uttrycker dig och hur du tolkar saker… Försök läsa det som ett försök till en respektfull dialog.
    ..
    Skrivet av Karin Jonsson | februari 16, 2012, 11:53 e m
    .

    .

  14. Tack Karin,
    för att du tar dig tid att reda ut begreppen. De flesta vetenskapliga argument verkar inte falla i god jord här vilket är lite synd. Det bästa vore att ha en sansad diskussion utifrån vetenskapliga rön.
    .
    Man kan i och för sig argumentera och hävda att endast sina egna uppfattningar och teorier är giltiga och strunta i vetenskapen, men för den som inte är insatt blir slutsatserna ofta förvirrade och fel.
    .
    Skrivet av Pernilla | februari 17, 2012, 9:22 f m
    .

    .

  15. Här kommer länken till samekoststudien:
    http://www.medfak.umu.se/om-fakulteten/aktuellt/nyhetsvisning/forklarar-kosten-samernas-goda-halsa.cid181672
    .
    Och jag vill förtydliga mig med mitt uttalande “LCHF-liknande kost”, då syftade jag på att många LCHF-förespråkare hänvisar till samernas kost (bla) för att “bevisa” att en LCHF-kost är bättre än en kost som innehåller kolhydrater. Men i denna/dessa studier jämförde de samernas kost med avseende främst på kolhydrater och protein som jag förstod det från pressmeddelandet. Tyvärr så justerade de för mättat fett när de skulle utvärdera om LCHP-kosten hade negativa/positiva hälsoeffekter så då går det inte riktigt att dra så bra paralleller till LCHF-kost kanske? Har dock själv inte läst hennes avhandling än, fick tipset idag.
    .
    Skrivet av Karin Jonsson | februari 17, 2012, 12:03 f m
    .

    .

  16. Hej Karin!
    Läs Prologue och Epilogue i Good Calories, Bad Calories av Gary Taubes. Det räcker, sedan kan du, om du orkar, läsa ytterligare 400 sidor vetenskapliga belägg för hans sammanfattande Epilogue med omkring 1700 vetenskapliga referenser från början av 1800-talet fram till 2007.
    .
    De amerikanska professorerna efter 1977 års politiskt korrupta kostråd måste bevisa att de nuvarande kostråden är korrekta, annars blir det inga forskningspengar. Den anglosachsiska världen kan inte läsa tyska, forskningsspråket fram till mitten av 1900-talet. Den mesta nutritionsforskningen har gjorts i Europa före 1977.
    .
    Så amerikanska läroböcker är lika usla som svenska hur många professorer de än har.
    .
    Svensk professor med läkemedelskoppling har offentligt medgett ett ”30-årigt professionellt misslyckande” då han försökt bevisa att en viktnedgång med hjälp av ”ät mindre och motionera mera” är bestående. Han kommer heller aldrig att lyckas enligt den gamla hederliga fysiologin, biokemin och endokrinologin.
    .
    Svensk professor är konsult åt McDonalds och rekommenderar överviktiga barn att magstympas med hjälp av gastric bypass. Han kommer heller aldrig att lyckas enligt den gamla hederliga fysiologin, biokemin och endokrinologin. Borde korrekt kallas barnmisshandel.
    .
    Tjänsteman vid SLV står som andreförfattare på en artikel från 2002 som visar att omega-6 som enda fett ger en ökad risk för bröstcancer och nu sitter och propagerar för att vi alla ska äta mera omega-6. Brott mot grundlagens 1 kap 9 §.
    .
    Samekostens beräkningar handlar om att de deciler (10 % av populationen uppdelad i 10 grupper) som äter mest kolhydrater får lägst poäng samtidigt som de som äter mest protein får högst poäng.
    .
    Sedan lägger man ihop poängen och drar slutsatser. Då har man glömt basala biokemiska fakta som att överskott på protein (aminosyror) omvandlas till kolhydrater. Sedan normaliserar man mot fettet!
    .
    Så det är som att räkna ihop äpplen och päron för att få reda på hur många bananer apan äter men glömmer bort melonerna. Trichopoulos var kreativ när han uppfann denna ”metod” i mitten på första decenniet av 2000-talet. Men metoden följer inte den gamla hederliga statistiken.
    .
    Jag förstår att du och många med dig blir förvirrade då den kunskap jag förmedlar inte stämmer med vad som man får lära sig. Men LÄS, LÄS, LÄS! Sedan krävs reflektion för att assimilera kunskapen.
    .
    Alla måste faktiskt skaffa sin egen kunskap, vara kritisk mot auktoriteter som oftast har en ekonomisk agenda bakom sig. Livsmedelsindustrin och läkemedelsindustrin gör stora pengar på allas okunskap. Kolla vad maten kostar per 100 kcal, den mängd energi som behövs för 1 h energiförbrukning hos normalaktiv kvinna 31-60 år enligt SLV.
    .
    100 kcal smör kostar 66 öre, 100 kcal kålrot kostar 429 öre, 100 kcal potatis kostar 99 öre, pasta, fiberrik, 132 öre, köttfärs 20 % fett 160 öre, gurka 1429 öre, vispgrädde 87 öre och paprika 1154 öre/100 kcal.
    .
    Så du ser att kolhydraterna är dyra och nonessentiella.
    .
    Ät riktig mat i stället för vegetabilier så att du orkar läsa mer av Taubes och Groves, http://www.kostkunskap.blogg.se och http://www.kostdemokrati.se
    .
    Skrivet av Björn Hammarskjöld | februari 17, 2012, 1:04 e m
    .
    Debatten fortsätter på bloggen ………………………..

Kommentera