”Den klimavenlige ko er på trapperne”

22:54, 15 december 2011 in Okategoriserade by Björn Hammarskjöld

”Køer bliver kaldt en af vores største klimasyndere. Nu arbejder danskeforskere på at udvikle en mere klimavenlig ko, som føder sjældnere og producerer mere mælk i længere tid.

Den danske malkeko skal være klimavenlig: Mere mælk og færre kalve, lyder opskriften.

Køer prutter og bøvser og udleder drivhusgasser for fulde gardiner.”

Källa: Videnskab dk

- ◊ -

Mitt brev till redaktionen@videnskab.dk ; fi@fi.dk (Styrelsen for Forskning og Innovation).

Svar har ännu inte inkommit.

Hej!

Jag undrar om ni vet vad ni pratar om när det gäller kor och metanutsläpp.

Kor är metansänkor

Lars Bern hävdade i en replik på Svenska Dagbladets Brännpunkt den 5 augusti 2008 att den allvarligaste klimatpåverkan från nötkött kommer från metanutsläppen från de idisslande kossorna.

Då har Bern tyvärr förbisett att kossorna faktiskt orsakar att vi får mindre metanutsläpp tack vare korna. Detta är mycket enkelt att visa.

Vi lämnar en höbal om 12 kg kolatomer att ruttna på åkern. Då bildas molekylmässigt lika delar koldioxid och metan då cellulosan och stärkelsen i höet långsamt bryts ned under förruttnelsen. Det blir 8 kg metan och 22 kg koldioxid om oxidation och reduktion av kolet är lika som det måste vara i ett litet slutet system.

En annan identisk höbal om 12 kg kolatomer ger vi till en ko som inmundigar höet. Kon kan tack vare sina fyra magar bryta ned större delen av cellulosan och stärkelsen till vattenlösliga kortkedjiga fettsyror och sedan vidare till ättiksyra som kon kan omvandla till protein och fett.

Med andra ord så kan kon inte fisa så mycket metan, den största delen av kolatomerna från höet har omvandlats till kött och fett och kan därför inte bli metan, kolatomerna är redan använda till annat. Kon är en utmärkt omvandlare av cellulosa och andra kolhydrater till fett och protein. Sedan får vi inte glömma att gräsätarna får i sig alla vitaminer och mineraler de behöver.

Kor (och alla andra gräsätare) tar hand om en del av den cellulosa som naturen producerar och förhindrar därmed i stor utsträckning nedbrytningen till koldioxid och metan. Kor är med andra ord metansänkor, helt i analogi med att skog är koldioxidsänkor.

Köttätare äter sedan dessa kor (och andra gräsätare) och bidrar därmed indirekt till minskade metanutsläpp från naturen.

Så ju mer kött vi äter desto mindre produktion av metan orsakas av naturen.

Nu kommer vegetarianer att invända att köttet inte räcker till alla på jorden. Jodå, nog räcker köttet om vi är kloka! Men inte när vi odlar onödigt kraftfoder på omkring 70 % av jordens åkerareal om 1/6 av jordens torra yta.

Om vi i stället släpper korna på bete så har vi hälften av jordens torra yta som duger som betesmark. Då frigör vi jordbruksareal till annan gröda. Vid betesdrift får vi bättre kött och mjölk, bättre naturvård och boskapsskötsel, mer fett i mjölken, kan behålla vårt öppna landskap och våra strandängar. Och köttet räcker till alla på jorden.

Sedan kan man börja fundera på det här med metan och koldioxid. Koldioxidhalten i atmosfären har sedan 1850-talet ökat linjärt från 0,030 % till 0,038% på 2000-talet, det har inte temperaturen gjort. Jag kommer ihåg att vi på 1960-talet påstods gå mot en ny istid.

Men jag håller med, 300 ppm till 380 ppm låter mycket mer skrämmande än 0,030 % till 0,038 %. Mängden metan är ungefär en tusendel av mängden koldioxid även om metan påstås vara 30 gånger mer effektiv som växthusgas än koldioxid. Så då blir mängden metan i atmosfären omvandlad till koldioxidekvivalenter 0,001 %. Korna genererar bara en bråkdel av all den metan som finns i jordens atmosfär.

Så detta forskningsområde är detsamma som bortkastande av pengar.

Björn Hammarskjöld
Barndoktor
F.d. Överläkare
Filosofie licentiat i biokemi