.
Två händelser styr råden till diabetiker.
Det finns två händelser som har påverkat diabetesvården mycket kraftigt.
Dels är det insulinets upptäckt och användning från 1921-3 och dels är det McGovernkommitténs PK [*] kostråd från 1977.
Fram till 1923 fanns det bara en enda metod som fick diabetespatienter att överleva mer än några dagar. De flesta före 1923 hade diabetes typ 1, de som oftast kräver extra insulin.
Metoden var en sträng kolhydratbegränsning och i princip alla med diabetes typ 2 och många med typ 1 blev helt friska på metoden helt utan läkemedel. Då fanns det många tusen års samlade erfarenheter alltifrån de gamla egyptiernas tid (2000 år före Kristus) via Hippokrates (seklet före Kristus), Banting (1865) och Julius Lagerholm (1904-21). Allt detta finns dokumenterat och tillgängligt även idag.
Men i och med insulinets upptäckt och tillgänglighet fann läkare att de kunde låta patienter med diabetes att äta mer kolhydrater och patienterna, dåligt utbildade av sina läkare, anammade gärna en med åren allt kolhydratrikare kost. Det finns ju insulin! Fortsätt läsa ”Smaklig måltid!”
SvarsLösa Verket (SLV)
Intressant med bloggar, en ganska ny blogg är Livsmedelsverkets nya blogg – Måltidsbloggen
Ännu mer intressant är vad man skriver och mest intressant vad man inte skriver.
Det man skriver om är kosten och hur man gör runt om i landet. Men inte vad man kan äta för att må bra. Fortsätt läsa ”SvarsLösa Verket (SLV)”
ICA-smör
”Den klimavenlige ko er på trapperne”
”Køer bliver kaldt en af vores største klimasyndere. Nu arbejder danskeforskere på at udvikle en mere klimavenlig ko, som føder sjældnere og producerer mere mælk i længere tid.
Den danske malkeko skal være klimavenlig: Mere mælk og færre kalve, lyder opskriften.
Køer prutter og bøvser og udleder drivhusgasser for fulde gardiner.”
Källa: Videnskab dk
– ◊ –
Mitt brev till redaktionen@videnskab.dk ; fi@fi.dk (Styrelsen for Forskning og Innovation).
Svar har ännu inte inkommit.
Hej!
Jag undrar om ni vet vad ni pratar om när det gäller kor och metanutsläpp.
Kor är metansänkor Fortsätt läsa ””Den klimavenlige ko er på trapperne””
Fetmaparadoxen (Hammarskjölds brev nr 1)
Det står mycket på Livsmedelsverkets hemsidor. Det finns alltid en stor mängd korrekt information, men ibland slirar informationen bort från sanningens smala väg. Det är svårt att styra rätt eftersom det behövs kunskaper om vägen, en bra karta med andra ord. Fortsätt läsa ”Fetmaparadoxen (Hammarskjölds brev nr 1)”
Jag har varit på Läkartidningens seminarium om fetma den 7 december 2011
”Eftersom livsstilbaserad fetmabehandling senare i livet
är både ineffektiv och kostsam för sjukvården,
är det viktigt att behandlingen startar tidigt”
Källa: Övervikt och fetma i primärvården
– ◊ –
Det är besynnerligt att det verkar som om att professorer och medicinare idag saknar:
tillräcklig kunskap om fysiologi, biokemi och hormonlära, det som till och med varje grisbonde kunde för 40 år sedan, man gav gröpe och kokt potatis, nästan bara kolhydrater. Våra moderna grisbönder vet hur man får en mager gris till jul; sojaprotein och billiga vegetabiliska oljor och grisen hinner slaktas innan den får alla bristsjukdomarna. Fortsätt läsa ”Jag har varit på Läkartidningens seminarium om fetma den 7 december 2011”
Jag har svurit i kyrkan!
Jag var på Läkarstämmans symposium ”Bättre metabol kontroll vid typ 1 och typ 2-diabetes” den 30 november 2011.
Här pratade man sig varm för att omedelbart man upptäcker en patient med diabetes så ska man sätta in Metformin, insulinstärkande läkemedel.
Så jag kunde inte låta bli att fråga varför man rekommenderade läkemedel före kostbehandling och att man kunde prova en lågkolhydratkost på samma sätt som man rekommenderade patienter med diabetes för 90 år sedan. Fortsätt läsa ”Jag har svurit i kyrkan!”