Så fixar du platt mage

Jag blev ombedd att kommentera nedanstående inlägg i Expressen och nedan följer mina kommentarer.

Källa: Expressen.

Ät rätt sorts mat och få en snygg kropp att visa upp på stranden. Linda Hanneberg, 33, gick ned från storlek 46 till 36 genom att lägga om kosten och börja träna.

– Min mage har aldrig varit så platt som nu, säger hon.

Linda Hanneberg i Stockholm vägde 109 kilo när dottern fyllde två år. Då bestämde hon sig för att göra något åt vikten. Nu visar vågen 68 kilo till hennes 175 centimeter.

– Jag orkade ingenting, knappt gå trappan upp till vår lägenhet. Jag ville orka springa, leka och utforska livet med mitt barn.

Linda började med att lägga om kosten. Genom att ta bort sockret ur kosten har hon rasat – hela 30 kilo. Det blir mycket grönsaker och proteiner men även kolhydrater. Vitsen är att inte äta för mycket och att äta regelbundet.

– Jag har ätit vanlig mat hela tiden, men uteslutit kakor, glass, godis och sådant som innehåller socker. Nu är jag inte ens sugen på sötsaker längre, säger hon.

Träning hjälpte till

Regelbunden träning hjälpte henne att gå ner de sista 11 kilona.

– Jag rör på mig fem till sex gånger i veckan, min mage har aldrig varit så platt som den är nu, säger hon.

Claude Marcus, professor i pediatrik vid Karolinska institutet Huddinge och vetenskaplig ledare för Rikscentrum Barn­obesitas, säger att de snabba kolhydraterna i drycker är en viktfälla på sommaren.

– Drycker som läsk, öl och vin är förrädiska eftersom man får i sig mycket energi utan att bli mätt.

Två sätt som hjälper

Enligt Claude Marcus finns det framför allt två sätt för att få platt mage.

Det första är fysisk aktivitet.

– Det handlar om konditions-träning som joggning, promenader och step-maskin på gymmet. Det bränner även det farliga bukfettet som finns inne i buken.

Det andra är att hålla koll på måltiderna:

– Tyvärr är det så att alla kalorier som vi äter, men inte gör av med, sätter sig. Då är det viktigare att hålla på måltidsordningen och inte småäta, säger han.

PROFESSORN TIPSAR OM BÄSTA SÄTTEN FÖR ATT FÅ PLATT MAGE

Claude Marcus, professor i pediatrik vid Karolinska institutet Huddinge och vetenskaplig ledare för Rikscentrum Barn­obesitas tipsar:

[Björn Hammarskjölds kommentarer i blått]

Regelbundna ­måltider

”Det viktigaste är att hålla måltidsordningen genom att inte småäta eller hoppa över måltider.”

Det finns ingenting inom fysiologin att man måste hålla måltidsordningen. Det finns en bra metod, ät när du är hungrig. Då slipper man småäta. Låt bli mer kolhydrater än du tål, då slipper man blodsockersvängningar som bar gör en mer hungrig.

Lagom med fett

”Ät inte för mycket fett. Ät helst omättat fett och inte för mycket av animaliska fetter. Under viktnedgången är det inte så noga vilka fetter du äter, däremot är det viktigt att tänka vilka fetter du äter när du blivit viktstabil.”

Lagom med fett är bra. ”Lagom” brukar alltid gå att utbyta mot ”perfekt”. Så ät tillräckligt med fett. Men vi består av animaliskt fett till minst 10 % av vår kroppsvikt. Alla däggdjur (inklusive människan) har ungefär samma fettsammansättning, knappt 50% mättat fett, knappt 50 % enkelomättat fett och mindre än 5 % fleromättat fett. Att alla däggdjur har ungefär samma fettfördelning beror på fettets smälttemperatur. Så det nyttigaste fettet, som vi behöver bearbeta minst är, samma fett som vi själva består av.

Fleromättade omega-6 är cancerframkallande i högre doser än 20 g/dag, känt av transplantationskirurger och Livsmedelsverkets högre tjänstemän.

Långsamma kolhydrater

”Hjärnan behöver kolhydrater för att fungera. Var inte rädd för att äta kolhydrater, de är inte så farliga som alla tror.”

Suck! Att denna gamla okunnighetsmyt fortfarande lever. Alla hjärnceller har mitokondrier, cellernas energifabriker. Dessa energifabriker kan bara använda ättiksyra (egentligen acetylcoenzym A, förkortat AcCoA) som bränsle tillsammans med syre. Kallas för aerob (=med luft) förbränning. Det mesta AcCoA kommer från fett, men glukos kan brytas ned till AcCoA. Röda blodkroppar, som saknar mitokondrier, måste däremot ha glukos att anaerobt (=utan luft) förbränna till mjölksyra för att hemoglobinet ska kunna avge syre till andra celler. Så med för låg glukosnivå, mindre än 3 mmol/L, så kan hjärnans celler inte få något syre, utan hjärncellerna kvävs inom 5-10 minuter, lika effektivt som att strypa en person. 3 mmol/L hos en 70 kg person motsvarar 3 gram glukos i hela blodvolymen.

Däremot är kolhydrater giftigare än man tror, mer än 6 mmol/L får proteiner att sockras med förstörd form och funktion som följd. Se bara på HbA1c, kanderat hemoglobin, som inte kan fixa syretransporten längre. Med mer än 30-50 mmol/L (30-50 gram) glukos i blodet dör man av i akut sockerförgiftning. Fruktsocker, fruktos är 5-10 gånger giftigare än glukos.

Snabba ­kolhydrater

”Drycker som läsk, öl och vin är förrädiska eftersom man får i sig mycket energi utan att bli mätt.”

Är det inte så att man ska dricka två glas vatten för att minska aptiten innan man äter mat? Då borde det vara perfekt att dricka läsk, öl och vin, där finns ju redan vattnet för att minska aptiten.

Men kolhydraterna, även i små mängder, är insulinfrisättande, varför man snabbare blir hungrig och går upp i vikt, trots vattnet.

Frestelser

”Undvik den mat du älskar mest, det är den du äter mest av.”

Detta verkar vara ett helt sjukt råd. Våra professorer verkar sakna basala kunskaper i termodynamik, fysiologi, biokemi och hormonlära.

Det är klart att man ska äta det man tycker om. Under förutsättning att det finns tillräckligt litet kolhydrater i maten, då kommer man att väga som man bör.

Kockar anser att fett och salt är smakförstärkare, fysiologer finner att fett och salt är livsnödvändiga. Professorer anser att vi ska ersätta de livsnödvändiga ämnena med något som saknar livsnödvändighet och dessutom är giftigt.

Det hävdas att man blir fet av fett. Den logiken är i samma klass som att man blir grön av att äta grönsaker.

Man blir mätt av fett och fet av kolhydrater, det kan varenda grisbonde sedan urminnes tider.

Jag finner professorns förslag som befängda och tydande på okunnighet.

– ◊ –

Björn Hammarskjöld

F.d. överläkare i pediatrik
Filosofie licentiat i Biokemi


Kommentera