Läs resten av det här inlägget →

Slutreplik publicerad i GP.se 2012-04-03 (länk)

Nedan slutreplik på debatten med Livsmedelsverket, en debatt  som startade när jag begärde att Livsmedelsverket skulle justera sin webbsida ”Frågor och svar om LCHF” så att den uppfyller grundlagens krav på saklighet och opartiskhet.

Läs bakgrund och Livmedelsverkets pressmeddelande här…
.

◊

Livsmedelsverket blandar bort korten

Animalisk mat har aldrig visats vara farlig då man på ett vetenskapligt korrekt sätt studerat frågan, skriver Björn Hammarskjöld i en slutreplik till Livsmedelsverket.

Tack Livsmedelsverkets experter som håller med mig om att riktig mat är bra för hälsan.

I Jordbruksverkets rapport från 2009 står det att mängden energi som man äter har ökat från 2 000 kcal år 1964 till 2 500 kcal år 2006. Ökningen var i stort sett endast kolhydrater, 125 g kolhydrater extra per dag. Kolhydrater är giftiga i stora mängder, mer än 30–50 gram i blodet hos en normalperson om 70 kg är dödligt.

Livsmedelsverket blandar bort korten i sin replik. Det är stor skillnad på fett från vegetabilisk olja och fisk. Fleromättade fetter från vegetabilisk olja har högst 18 kolatomers längd och vi har svårt att förlänga de vegetabiliska fetterna till för oss nödvändiga 20, 22 och 24 kolatomers längd. Våra husdjur höns, gris och boskap samt fisk, kan göra det åt oss.

Enighet är inte lika med vetenskap

Dessutom: Enighet är inte vetenskap.

”En kost med mycket rött kött, charkprodukter, feta mejeriprodukter, raffinerade spannmålsprodukter och läsk ökar risken att bli sjuk”.

Detta är helt rätt då det gäller raffinerade spannmålsprodukter och läsk (innehåller enbart kolhydrater som består av socker), medan kött, charkprodukter och feta mejeriprodukter är livsnödvändiga.

Animalisk mat har aldrig visats vara farlig då man på ett vetenskapligt korrekt sätt studerat frågan. Se den omtalade Malmö kost- cancerstudien från 2002. Där visades att alla former av fett var ofarligt utom fleromättat omega-6 som visades öka risken för bröstcancer (Livsmedelsverkets Irene Mattisson är andreförfattare på den artikeln). Transplantationskirurger har sedan flera decennier vetat att omega-6 minskar avstötning av transplantat genom att minska immunförsvaret och ger cancer. Sedan vill Livsmedelsverket att våra barn (och vi) ska äta mera omega-6 i form av vattenbemängda margariner.

Livsmedelsverket hävdar att jag rekommenderar ännu mer kött och animaliskt fett. Proteinmängden är oförändrat 80 – 160 g per dag (precis som Livsmedelsverket vill). Mängden kolhydrater bör minskas från Livsmedelsverkets extrema råd om 480 g kolhydrater per dag, till högst 100 g. Fettet bör ökas från 100 till 250 g per dag. Genom att exempelvis minska mängden potatis från 2,8 kg till 0,6 kg (6 potatisar), så kan man i stället äta 3,75 dl gräddsås, allt per dag. I övrigt är maten naturlig och oprocessad och relativt kolhydratfattig.

Gamla svenska husmanskosten och det gamla franska köket är bra och riktig mat. Till maten kan man servera grönsaker, som dock i stort sett saknar näring.

.
Björn Hammarskjöld
filosofie licentiat i biokemi
före detta överläkare i pediatrik

◊

Debatt söndagen 25 mars 2012

[Replik på ... "En hel generation riskerar sämre hälsa" ... GP 22 mars 2012]

◊

En hel generation har redan usel hälsa

Det är ett ökat intag av kolhydrater som ligger bakom de senaste decenniernas viktuppgång. Mängden protein och fett vi äter har däremot varit konstant de senaste 40 åren. Livsmedelsverkets kostråd bidrar till problemen, skriver Björn Hammarskjöld.

Utmärkt att artikelförfattarna har funnit att ”Viktiga aktörer som arbetar med mat och hälsa har under flera år varit medvetna om att utvecklingen går åt fel håll”.

Fantastiskt att dessa aktörer inte insett sambandet mellan den kraftigt ökade kolhydratkonsumtionen de senaste decennierna som är helt parallell med ökningen av övervikt, diabetes och cancer. Enligt Jordbruksverkets rapport 2009 har mängden protein och fett som vi äter varit konstant de senaste 40 åren. Däremot han mängden kalorier ökar från 2 000 till 2 500 kcal på 40 år och ökningen har varit i form av kolhydrater.

Den som kommer ihåg vad grisbonden för 40 år sedan gav grisen för att den skulle bli fet säger att man gav gröpe (grovmalen, blötlagd spannmål) och potatis, båda bra kolhydratkällor.

Livsmedelsverket ger oss i dag rådet att äta mera gröpe som nu är omdöpt till fiberrik pasta.

Den som kan sin fysiologi, biokemi och endokrinologi vet att kolhydrater höjer blodglukoshalten som måste normaliseras med hjälp av insulin som omvandlar kolhydraterna till fett.

Livsmedelsverket rekommenderar att vi ska byta ut mättat fett mot fleromättat fett utan att ta hänsyn till att svensk forskning 2002 visade att fleromättat fett ökar risken för cancer, välkänt sedan tidigare av transplantationskirurger.

Mitt förslag är att Livsmedelsverket rekommenderar:

• Ät riktig mat i form av kött, fisk, ägg och animaliskt fett.
• Ät animaliskt fett, den typ av fett vi själva består av, det skadar oss inte.
• Ät högst 100 gram kolhydrater per dag så är ingenting förbjudet, friska kan återfå normalvikt.

Livsmedelsverket måste följa grundlagens 1 kapitel 9 § [*].

Björn Hammarskjöld
före detta överläkare i pediatrik

◊

Not [*]

Grundlagen: Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform

1 kap. Statsskickets grunder

9 § Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Lag (2010:1408).

.

”Med hjälp av växtförädling kan vi skapa en hållbar bioekonomi. Men med den högljudda opinionen mot genmodifierade grödor riskerar Europa att hamna på efterkälken. Våra beslutsfattare måste nu driva på, inte vara släpankare. Forskarsamhället är redan redo, skriver flera miljö- och utvecklingsforskare.”

”Motståndet iEuropa mot
genmodifierade grödor bromsar
vår färd mot enkonkurrenskraftig
bioekonomi”

Läs debattinlägget här … SvD Opinion

Läs resten av det här inlägget →

.

Läkartidningen: ”Evidensbristen är det stora problemet”

”Brist på vitamin D har på senare år förts fram som tänkbar orsak till ett flertal hälsoproblem utöver skelettsjukdomar. Problemet är bristen på evidens för påståendena.” Läs resten av det här inlägget →

Till köttets försvar! Coltings krönika i BT.

Skrivet av beingjonas ⋅ februari 1, 2012 ⋅ 147 kommentarer (blogglänk här…)

.

Min (Coltings) krönika i dagens BT tar debatten vidare om Köttfri Måndag och synen på kött som orsaken bakom all världens lidande.

Jag är givetvis begränsad i storlek i den här krönikeformen och har därför inte möjlighet att i det forumet uttrycka mig så argumentativt och fullödigt som jag skulle vilja. Hur som helst så kommer jag antagligen att skriva större om det här ämnet fortsättningsvis.

Varning! Jag vill varna eventuella veganer som läser texten! Det finns en bild på rått kött längre ned! Bara så att ni vet och inte blir chockade och trillar av stolen i all blek- och blodfattighet.

Just nu pågår en intensiv debatt om både skolmaten och om kött. Initiativtagarna bakom ”köttfri måndag” vill minska köttkonsumtionen i Sverige och som ett led i den kampanjen vill man också införliva skolmaten. Bland annat i Borås. Läs resten av det här inlägget →

Första gången jag fått ett diarienummer av Livsmedelsverket!

Björn

.

—–Ursprungligt meddelande—–
Från: livsmedelsverket@slv.se [mailto:livsmedelsverket@slv.se]
Skickat: den 29 februari 2012 10:03

Till: Björn Hammarskjöld
Ämne: Mottagningskvitto ärende: 3234/2011, Synpunkter/klagomål på Livsmedelsverkets nya hälsopåståenden

MOTTAGNINGSKVITTO
Ert ärende om Synpunkter/klagomål på Livsmedelsverkets nya hälsopåståenden
har inkommit till Livsmedelsverket.
Diarienummer: 3234/2011 (anges alltid vid kontakt med Livsmedelsverket)
Handläggare: Irene Mattisson, tel.: 018-17 55 00 vx

◊

—– Original Message —–

From: Björn Hammarskjöld
To: livsmedelsverket@slv.se ; inger.andersson@slv.se
Sent: Tuesday, February 28, 2012 1:34 PM
Subject: LCHF-information

.
Hej Livsmedelsverket!

Jag ser att ni har skrivit om LCHF-kost … Frågor och svar om LCHF

Det ni har skrivit stämmer till viss del men det finns också en mängd faktafel och tyvärr finns det inte en enda referens till vad ni skriver.

Jag har själv ätit LCHF sedan nio år och jag tillhör dem som sedan 2005 har varit med och utvecklat konceptet för LCHF.

Så jag har kompletterat det som Livsmedelsverket skrivit och jag har även bifogat referenser till de fakta som jag redovisar.

Jag begär att ni byter ut texten inom den av JO rekommenderade tiden en vecka från dagens datum.

Glöm inte grundlagen 1 kapitlet 9 §.

Vänligen

Björn Hammarskjöld
Kostexpert
Näringsfysiolog
Filosofie licentiat i biokemi
F.d. överläkare i pediatrik

Bilaga: Frågor och svar om LCHF (modifierad version).

◊

.
Not: Grundlagen 1 Kap 9 §; Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Lag (2010:1408). Källa: LAGEN.NU

◊

bilaga

Frågor och svar om LCHF (rättad version)

Vad är LCHF?

LCHF står för low-carbohydrate, high-fat, det vill säga låg-kolhydrat, hög-fett. Från början har det varit en kost för personer som vill äta en naturlig mat utan tillsatser. Det finns många varianter av LCHF-koster.

Att äta enligt LCHF innebär att man äter mer fett och fysiologiskt lite kolhydrater, det vill säga enligt LCHF ska man äta mer smör, grädde, feta mejeriprodukter och oförändrade mängder kött och fisk. Rot- och grönsaker, bär och nötter kan också ingå. Man kan äta den del frukt.

Däremot bör extremt kolhydratrika och näringsfattiga livsmedel [1] som pasta, ris, gryner och bröd minskas kraftigt eller helt uteslutas, liksom söta livsmedel som läsk, godis och bakverk, allt det som Livsmedelsverket kallar ”utrymmesmat” [2] eller kolhydrater.

Vad händer när man äter LCHF-mat?

I stort sett alla bantningsmetoder går ut på att minska mängden kolhydrater till hanterbara mängder. Man låter helt enkelt bli den utrymmesmat som Livsmedelsverket rekommenderar att äta mindre än 100 gram (eller högst 14 E%) per dag av.

Nästan alla celler i kroppen har mitokondrier, energifabriker i cellerna, och använder acetylcoenzym A, AcCoA eller aktiverad ättiksyra som bränsle [3]. AcCoA är den molekyl som är navet i vår ämnesomsättning.

Fett, protein och kolhydrater kan alla brytas ned till AcCoA som sedan kan användas som energikälla eller som byggmaterial till många olika molekyler som kroppen behöver inklusive bygga fett, protein och kolhydrater.

Protein och fett är livsnödvändiga för oss att äta, vi kan inte överleva utan dessa näringsämnen. Naturligt fett och protein är i normala mängder helt ogiftiga. Kolhydrater i alla dess former kan kroppen alltid tillverka i tillräcklig mängd så man behöver inte äta några kolhydrater alls.

Men kolhydrater i överskott är giftiga, har man mer än 7 gram glukos i blodet kan det skada kroppen och mer än 30-50 gram glukos i blodet hos en normalviktig (70 kg) person kan göra att man dör i akut glukosförgiftning.

Vid kolhydratöverskott hjälper insulin till så att blodglukosvärdet normaliseras så snart som möjligt trots tidigare rekommendationen att man ska äta extrema 480 gram kolhydrater (=glukos) per dag.

Att äta fett i stället för kolhydrater är bara en fördel för kroppen, man slipper de giftiga kolhydraterna. Det är beskrivet att en del kortvarigt blir illamående, trötta och matta och kan få dålig andedräkt under kroppens omställningsperiod till normalförbränning av AcCoA från fett i stället för nödsituationens nedbrytning av glukos till AcCoA.

Finns det risker med LCHF-kosten?

Att äta LCHF-kost innebär ingen risk över huvud taget. Carl von Linné beskrev redan 1732 LCHF-kosten då han redogjorde för samernas kost bestående av kött, fisk, mjölk, allt med mycket animaliskt fett, och i säsong bär och ägg [4] .

Även inuiterna har under många generationer ätit kött, fisk, animaliskt fett, en kost som nästan helt saknar kolhydrater i kosten [5]. Att äta LCHF under en längre tid brukar ge friskare människor.

Det finns studier som visar att överlevnadstiden ökar signifikant med ökande mängd fett [6].

Som synes så finns det kunskaper som visar vad som händer om man äter en strikt LCHF-kost under lång tid, som tio-tjugo generationer. LCHF är en fysiologisk kost där högst 100 gram av energiintaget bör komma från kolhydrater.

Jämfört med andra lågkolhydratkoster innehåller LCHF fysiologiskt lite kolhydrater och mycket animaliska och vegetabiliska fetter från kött, ägg, mjölkprodukter och fisk samt en del vegetabiliska fetter som kokos-, raps- och olivolja.

LCHF ger mer animaliskt fett på samma sätt som Linné och Røiri beskrivit hos de friskaste folkslagen som samer och inuiter jämfört med Livsmedelsverkets kost.

Det man vet är att

LCHF ibland kan ge förstoppning, eftersom kosten kan vara fiberfattig. Fibrer och fullkorn ökar dock risken för tarmcancer [7], och LCHF innehåller litet fullkorn och fibrer.

LCHF-kosten sänker i allmänhet blodglukos och blodfetterna. Man vet att stora mängder kolhydrater ökar mängden glukos i blodet samt ökar mängden blodfetter och därmed risken för övervikt, diabetes, cancer och demens [8].

Animaliskt fett minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom: LCHF-kosten innehåller mycket animaliskt fett. Om man byter ut animaliskt fett mot fleromättat omega-6-fett kan risken för bröstcancer öka [9].

Personer som äter fullkorn, frukt och grönt och olja är vanligen sjukare än de som äter mycket animaliskt fett från smör och grädde och lite grönsaker.

En varierad kost gör att det blir lättare att få i sig alla näringsämnen: LCHF ger tillräckligt lite fibrer och inget fullkorn, som bara finns i spannmål och ris. Kolhydraterna undantränger, späder ut, de livsviktiga proteinerna och fetterna och även mineraler och vitaminer undanträngs av kolhydrater varför kolhydrater bör minimeras.

Det är en stor variation i LCHF-kosten, allt i den gamla svenska husmanskosten och det gamla franska köket kan man äta. Däremot slipper man den ensidiga spannmålskosten med kolhydratrika bullar i olika former.

LCHF innehåller gärna bär och en del frukt, beroende på hur mycket kolhydrater varje enskild människa tål.

Varför mår en del bra av att äta LCHF?

Om man har kolhydratintolerans i form av diabetes, fetma eller är kraftigt överviktig och går ner i vikt gör själva kolhydratminskningen att man oftast mår bättre, det gäller oavsett bantningsmetod. Man känner sig piggare och orkar röra på sig mer eftersom kroppens främsta bränsle är utvunnet av fett i första hand. Man slipper också kolhydratstegringen i blodet som då gör att kroppen kan minska insulinproduktionen.

Om man har diabetes får man en betydligt bättre blodglukoskontroll, man äter inte så mycket kolhydrater och blodglukosnivån stiger inte så mycket efter måltid [10]. Som biverkan brukar man gå ner i vikt och man får bättre insulinkänslighet och därmed mindre medicinbehov.

En del av personer med diabetes som går över på LCHF kan bli symtomfria och läkemedelsfria [11]. Blodfetterna blir också normalt lägre, men kolesterolet och blodfetterna påverkas inte av fett utan av mängden kolhydrater. Ju mer kolhydrater man äter desto mer negativ påverkan på blodfetter [12, 13].

När man sedan nått önskad vikt och fortsätter att äta mycket animaliskt fett ligger blodfetterna kvar på en normal nivå.

Vad anser Livsmedelsverket om LCHF-kosten?

LCHF-kosten innebär att man helt ska undvika godis, läsk, bullar, bakverk, chips, snacks, tårtor, glass, sylt och liknande. Det är livsmedel som alla skulle må bra av att äta mindre av. Livsmedelsverket brukar kalla det för ”utrymmesmat” och den typen av mat, även kallade kolhydrater eller ”tomma kalorier” bör begränsas till högst 100 g per dag, en del med ämnesomsättningssjukdomar som övervikt och diabetes kan behöva ännu mindre kolhydrater.

Med LCHF kan man också helt undvika fullkornsprodukter, eftersom fullkorn är livsmedel som ökar risken för både hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, övervikt och eventuellt också cancer [14].

Att gå ner i vikt om man är överviktig eller fet kan vara en stor hälsovinst, det gäller oavsett vilken bantningsmetod man använder.

Samtliga viktminskningsmetoder innebär en begränsning av mängden kolhydrater i maten vilket visas av följande två exempel.

• Svältkost om 800 kcal SLV-kost = 50 E% kolhydrater = 400 kcal kolhydrater=100 g kolhydrater
  .
• LCHF-kost om 2 500 kcal = 16 E% kolhydrater = 400 kcal kolhydrater = 100 g kolhydrater

Båda kosterna ger lika mycket viktnedgång under en begränsad tid.

Medan svältkostaren ständigt går hungrig är LCHF-aren alltid mätt.

Svältkostaren kommer att dö av sin svält inom några månader om svältkostaren inte börjar äta mer och därmed gå upp i vikt igen medan LCHF-aren kan fortsätta njuta av gourmetmat och vara mätt och viktstabil resten av livet.

Att äta LCHF-kost under resten av livet innebär ingen risk. Se bara på samer, inuiter, massaier, patienter med diabetes före 1922, här har man ätit en lågkolhydratkost under långliga tider och mått bra av lågkolhydratkosten.

En annan fördel med LCHF-debatten är att folk i allmänhet börjar förstå att animaliskt fett är nyttigt, och börjar äta mer riktig och oprocessad mat med animaliskt fett i form av grädde och smör i stället för extremt kolhydratrika och processade livsmedel som höjer blodglukos och blodfetter.

Därför kommer Livsmedelsverket att ändra sina kostråd

För de flesta är det viktigaste att äta mindre kolhydrater och ersätta energiförlusten med mera animaliskt fett, och Livsmedelsverket förordar inte heller en fettsnål kost. I dag äter de flesta för mycket kolhydrater som kan leda till övervikt, diabetes, cancer och demens vilket man visste redan för mer än 150 år sedan [15]. Men man verkar hittills inte vilja tillämpa kunskapen.

Är god mat lagad med kärlek och goda naturliga råvaror,

Den typen av kost brukar kallas LCHF.

Många LCHF-förespråkare har skaffat kunskap om att vetenskapen har svängt när det gäller fett. Livsmedelsverkets råd måste bygga på det som vetenskapen säger om hur matvanorna påverkar hälsan på lång sikt, i enlighet med Sveriges grundlag, 1 kapitlet 9 § [16].

Uppdaterad: 2012-03-14

Referenser:

[1] Livsmedelsverkets databas. Läs här…

[2] Livsmedelsverket SNÖ (Svenska Näringsrekommendationer Översatta till livsmedel). Femte stycket ger exempel på utrymmesmat som alla innehåller kolhydrater. Läs här…

[3] Krebs cycle eller citronsyracykeln. Läs här…

[4] Carl v Linné, Lappländsk resa, 1732.

Sveriges genom tidernas mest ansedde och genialiske vetenskapsman, Carl von Linné, han beskrev från sin lappländska resa: ”Lappen äter intet bröd, lever doch frisk, att han är ett exempel. Jag såg gubbar om 60 åhr i fiellen springa som barn, ja lägga foten på nacken, det jag wist deducerar a defectu panis ( av avsaknad av bröd). Alla som äta mycket bröd hafwa en obstruerad maga.. Lappen som äter inga vegetabilier, utan pure carnivorus ( är ren köttätare), vere psces, aestate lac, automne aves, hyeme pisces ( om våren fisk, om sommaren mjölk, om hösten fågel, om vintern fisk): lätt, wig, lång lifvat”.

Med skåningen var det helt annorlunda, skrev han från sin skånska resa. Han äter mest vegetabilier, gröt bovetegröt, kål, ärter etc.: ”stor, tung, grov, owig, ej gammal.”

[5] Paal Røiri: Eskimo-kostholdets betydning for dødeligheten av hjerte- og karsykdommer. Hvilken betydning har det store inntaket av protein og mettet fett, langkjedete omega-3 fettsyrer samt det obetydelige inntaket av karbohydrater? En dokumentasjon av at gjeldende norske kostholds-retningslinjer ikke er i pakt med foreliggende forskningsresultater, og bør revideres. Fremlagt for Institutt for Ernæringsforskning, Medisinsk fakultet, Universitetet i Oslo, den 30. oktober 2002. 2. utgave 5.1.2005 ISBN 82-92644-01-6. Läs här…

[6] Leosdottir M, Nilsson PM, Nilsson J-A, et al. Dietary fat intake and early mortality patterns — data from The Malmo Diet and Cancer Study. J Intern Med 2005; 258: 153-165.

[7] Inoue M, et al, Subsite –specific risk factors for colorectal cancer: a hospital based case-control study in Japan. Cancer Causes Control,1995; 6;14-22.

[8] Gary Taubes, Good Calories, Bad Calories, Knopf Publ co NY, NY, USA 2007.

[9] Wirfält, Mattisson et al Postmenopausal breast cancer is associated with high intakes of omega-6 fatty acids. Cancer Causes Control. 2002 Dec;13(10):883-93. Läs mer…

[10] Julius Lagerholm, sjukhusläare, Hemmets Läkarebok , Fröléen & co Stockholm 1921.

[11] Jörgen Vesti Nielsen, Eva Jönsson Nutrition & Metabolism 2008, 5:14. Läs här…

[12] Ravnskov U. Rapport till SBU. Läs här…

[13] Parks EJ, Krauss RM, Christiansen MP, et al. Effects of a low-fat, high–carbohydrate diet on VLDL–triglyceride assembly, production, and clearance. J Clin Invest. 1999;104:1087–96.

[14] Barry Groves, Trick and Treat, Hammersmith Press, London, 2008.

[15] Gary Taubes, Good Calories, Bad Calories, Knopf publ co NY, NY, USA 2007

[16] Kapitel 1, 9 §; Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Lag (2010:1408). Läs här…

Lagen är till för alla!

- ◊ -

PS. Jag påminde och fick ett svar

From: ”Björn Hammarskjöld”
To: <livsmedelsverket@slv.se>; <inger.andersson@slv.se>
Sent: Sunday, March 11, 2012 7:06 PM
Subject: SV: Mottagningskvitto ärende: 3234/2011, Synpunkter/klagomål på Livsmedelsverkets nya hälsopåståenden.
.
Hej Livsmedelsverket!
.
Jag har nu väntat på svar alltsedan 29/2 2012. Enligt Förvaltningslagen skall brev besvaras skyndsamt. Enligt JO betyder detta inom sju dagar. Det synes som om Livsmedelsverket bryter mot svensk lag. Jag begär svar senast den 15 mars 2012.
.
Vänligen
Björn Hammarskjöld

Svar från SLV

Från: irene.mattisson@slv.se [mailto:irene.mattisson@slv.se]
Skickat: den 19 mars 2012 12:01
Till: bjorn hammarskjold
Kopia: asa.BrugardKonde@slv.se
Ämne: 3234/2011, LCHF-information

Hej!

Livsmedelsverket delar inte dina åsikter om LCHF och kan därför inte ändra våra frågor och svar om LCHF utifrån dina förslag. Vad gäller referenser som stödjer det vi skriver i frågor och svar så finns dessa såklart på andra ställen på vår webbplats, men för att underlätta för dig och andra kommer vi även att lägga in referenser i anslutning till texten med frågor och svar om LCHF.

Vänliga hälsningar

Irene Mattisson

Biträdande avdelningschef
Risk-och nyttovärderingsavdelningen
Box 622, 751 26 UPPSALA
Tel. 018-17 55 00
www.livsmedelsverket.se

◊

Dagens efter uppdaterades SLV:s sida ”Frågor och svar om LCHF” enligt följande:

Referenser

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa)
Referensvärden för intag av fett och fettsyror, kolhydrater och kostfibrer

World Health Organization, WHO
Nutrition for Health and Development

World Cancer Research Fund International 

Uppdaterad: 2012-03-20

◊

Mitt svar på svaret från SLV

—– Original Message —–

From: Björn Hammarskjöld

To: livsmedelsverket@slv.se ; inger.andersson@slv.se

Cc: asa.BrugardKonde@slv.se ; irene.mattisson@slv.se

Sent: Wednesday, March 21, 2012 1:51 PM

Subject: SV: 3234/2011, LCHF-information

Bästa Livsmedelsverket och dess generaldirektör!

Jag tackar för det brev som Irene Mattisson skrev den 19 mars 2012 som svar å mitt brev av den 28 februari 2012 och som påmints om tvenne gånger.

Jag vill påpeka att vi pratar inte om åsikter, vi diskuterar vetenskap och beprövad erfarenhet när det gäller kost.

Livsmedelsverkets svar saknar relevans och stringens och utgör inte heller något beslut som kan överklagas till förvaltningsdomstol.

Livsmedelsverket har lovat att lägga ut referenser till sina åsikter och påståenden.

De hänvisningar som Livsmedelsverket har lagt ut 2012-03-20 efter Livsmedelsverkets åsikter om LCHF är till tre organisationers hemsidor. Det är synnerligen svårt att från dessa hemsidor finna vilken vetenskaplig grund Livsmedelsverkets åsikter baseras på.

Dessa hänvisningar är inte vetenskapliga referenser som stödjer Livsmedelsverkets påståenden.

Den version som jag skickat till Livsmedelsverket är baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet, inte åsikter, och har 15 vetenskapliga referenser samt en juridisk referens.

En av de organisationer som Livsmedelsverket hänvisar till är EFSA. Den länken leder till EFSA:s startsida. Det verkar tyda på en stor arrogans från Livsmedelsverkets sida att inte ge korrekta och specifika länkar till sina vetenskapliga referenser.

Där har jag kontrollerat DoI (jävsdeklarationerna) i den slumpmässigt valda gruppen NUTRI Claims/Sub-Working Group 4: Weight, Satiety, Physical Performance.

Den gruppen innehåller 6 medlemmar. Tre av dem ingår i ILSI (en sanslöst korrumperad organisation med livsmedelindustrin som medlemmar), tre av dem innehar sammanlagt 8 poster inom BNF, DNF, SNF (Swedish Nutrition Foundation) och andra rådgivande organ, två av dem innehar av livsmedelsindustrin betalda professurer, fem av dem har kopplingar till minst 26 olika företag inom livsmedelsbranschen.

Har man skrivit ett avlatsbrev så får man syndernas förlåtelse. Men man är lika jävig för det i allmänhetens ögon.

Samma sak med WHO. Den länken leder till WHO:s startsida. Det verkar tyda på en stor arrogans från Livsmedelsverkets sida att inte ge korrekta och specifika länkar till sina vetenskapliga referenser. Livsmedelsverket verkar att ha minst ett par ledamöter (Becker och Annika Sohlström) vid WHO-mötet den 27-30 mars 2012 i Genève.

Samma sak med World Cancer Research Fund International. Den länken leder till WCRFI:s startsida. Det verkar tyda på en stor arrogans från Livsmedelsverkets sida att inte ge korrekta och specifika länkar till sina vetenskapliga referenser.

WCRFI är ökänd för att komma ut med statistiska uppgifter som är vilseledande. Se på rött kött som vid granskning befanns vara helt ofarligt och gammal hederlig fysiologi, biokemi och endokrinologi finner rött kött med fett vara essentiellt och ofarligt till skillnad från kolhydrater.

Jag finner att Livsmedelsverket än så länge (2012-03-21 kl 12:45) saknar vetenskapliga referenser till sina åsikter om LCHF-kosten.

Jag vill åter en gång påminna om Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform 1 kapitlet 9 §.

Det verkar som om Livsmedelsverket konsekvent bryter mot denna grundlagsparagraf genom att uppgifterna på Livsmedelsverkets hemsida saknar krävd saklighet och opartiskhet genom att inte kunna uppge vetenskapliga referenser till sina uppgifter som måste betraktas som åsikter, utan vetenskapligt stöd, tills motsatsen har bevisats.

Jag begär att Livsmedelsverket publicerar sakliga och opartiska rekommendationer med tillräckliga vetenskapliga referenser på sin hemsida senast den 1 april 2012.

Vänligen

Björn Hammarskjöld

◊

Hej!

Det finns en intressant artikel om högfettskost och hjärtsvikt.

Circulation Research 2012, 110:764-776

Här har man tittat på en speciell sorts råttor, Dahl saltkänsliga råttor med högt blodtryck.

Man gav råttorna standardmat med mycket kolhydrater och låg saltmängd och råttorna hade normalt blodtryck och normal hjärtfunktion utan svikt. Gav man dessa råttor sedan en hög saltmängd så fick råttorna högt blodtryck och hjärtsvikt med förstorat hjärta.

Gav man en LCHF-kost med mycket salt hade råttorna kvar sitt normala blodtryck och sin normala hjärtfunktion, trots att dessa råttor är saltkänsliga. Och på Livsmedelsverkets kost fick de hjärtsvikt.

Ett annat försök på hamster visade att en kost med fleromättat fett gav en något kortare medelöverlevnadstid (305 dagar) jämfört med normalkost med 12 E% fett (323 dagar).

Fick hamstrarna en kost med 45 E% fett (mättat fett och enkelomättat fett) så ökade medelöverlevnaden signifikant (P<0,01) till 406 dagar.

Översatt till människan med en medellivslängd på 81 år innebär det följande (antag att normalkostens 278 hamsterdagar motsvarar 81 människoår):.

1. Kosten med fleromättat fett skulle då ge 76 år, dvs. reducera livet med fem år [den kost Livsmedelsverket rekommenderar].
   .
2. Liberal lågkolhydratkost (fett 45 %) skulle ge 101 år, dvs. utöka livet med 20 år.

Ovanstående är inte vetenskapligt stringent, men ger en uppfattning om hur stor betydelse kosten har för medellivslängden, med procent översatt till människoår.

Mättat fett och lite kolhydrater inverkade positivt på hälsa och medellivslängd, medan växtoljor med höga omega-6- halter har motsatt effekt.

Sammanfattningsvis så visar dessa försök att LCHF ser till att vi mår bättre och lever längre.

Så fortsätt att äta LCHF och njut av livet!

Vänligen

Björn Hammarskjöld
F.d. överläkare i pediatrik
Filosofie licentiat i biokemi

Jag fick ett email med frågor som ofta förekommer, så var så god.

Mitt svar med blå text

.Hej Tuva! (en signatur, ”Tuva” heter egentligen något annat)

Jag ska kommentera dina frågor.

—–Ursprungligt meddelande—–

Från: Tuva
Skickat: den 25 februari 2012
Till: bjorn
Ämne: Vid sidan av projektarbetet…

 Hej Björn,

Tuva heter jag, jag är en av tjejerna som gör ett projektarbete om LCHF, vilket du har hjälpt oss mycket med!

Här kommer ett långt mejl… Jag hoppas du orkar

”Louisa” har redan börjat med LCHF, och hon tycker att det fungerar bra. Jag är också nyfiken, och skulle gärna prova att se hur kroppen känns efter ett tag med LCHF-kost.

Hur länge kan vara rimligt att köra på LCHF om jag vill ha en möjlighet att känna eventuella skillnader?

Minst ett par veckor, en del kan behöva flera månader.

Finns det någon vitamin eller mineral man ska se upp med att inte få brist av när man äter LCHF? Precis som i ”Livsmedelsverks-kost” kan det nog ibland vara svårt att få i sig av alla ämnen. Jag har till exempel hört att C-vitamin kan bli bristvara

Äter du kött, fisk, ägg och fett så får du i dig alla vitaminer och mineraler.

Grönsakerna innehåller bara litet mineraler och vitaminer jämfört med animalisk mat.

Så länge du inte äter kolhydrater så behöver du inget C-vitamin eftersom det behövs C-vitamin för att bryta ned kolhydrater men inte för att bryta ned fett och protein.

 —

Sedan har jag en lite mer komplex fråga, som jag gått och funderat på väldigt länge. Det är logiken som jag inte riktigt förstår, och jag kan säga att jag har funderat på det MÅNGA och långa stunder. Kanske är jag bara ganska dum. Det handlar om ”energi in, energi ut” som man så fint brukar säga.

Vissa äter ju LCHF-kost för att gå ner i vikt, och det verkar fungera väldigt bra. Någon hade gått ner ett kilo i veckan under ett helt år, helt otroligt.

Man pratar om att man går ner i vikt för att kroppen utnyttjar fettet som energikälla, att det beror på att kolhydraterna inte ”stoppar” fettförbränningen när man äter LCHF-kost. Det förstår jag i alla fall.

Fett är ju väldigt mycket mer energirikt än kolhydrater. Äter man i mindre portioner av LCHF-kost så borde energiinnehållet vara detsamma som en större portion av mat med mer kolhydrater. Såklart. Och att äta mindre verkar för de flesta vara lättare, när det kommer till LCHF-kost, just pga. det höga fettinnehållet i maten.

Men ärligt talat, det känns som att det skulle vara väldigt svårt att hålla sig på det dagliga behovet av energi. Bara lite fet sås kan genast bli 200 kcal eller ännu mer, en tiondel av all energi jag behöver på en dag. En måltid måste vara otroligt liten för att den inte ska bli för energirik. Och så ska ju mer än halva kosten bestå av fetter, som tallriksmodellen vi skickade till dig visade tydligt.

Det blir mycket energi…

Ändå går folk ner i vikt.

Så… stämmer inte den där energi in, energi ut- ekvationen..? Eller är det så enkelt att man blir mätt så himla fort att man verkligen inte kan förmå sig att äta mer mat?

Jag menar, hur ofta råkar man inte äta lite extra mat för att det är gott (jag antar att det inte bara handlar om mig)? Om det då är fett det handlar om, så krävs det otroligt lite för att man ska ha stoppat i sig förhållandevis mycket energi. Några centiliter blir kanske ett-två hundra extra kalorier.

In- och ut är termodynamikens första lag och den stämmer alltid.

Men vad alla verkar glömma är termodynamikens andra lag att överföring av energi i en form till en annan form kräver energi. Därför kan du aldrig bygga en evighetsmaskin.

Okej, så det var en tanke…

Jag bygger vidare på det man helt enkelt blir så mätt av LCHF-kost att energiintaget blir detsamma som energibehovet, eller rent av något mindre. Att energiprincipen stämmer.

HUR går en så radikal viktnedgång till?

Enligt vad jag har lärt mig, och enligt den enda logik jag kan hitta i det hela, så är energi in-energi ut- ekvationen det enda som betyder något om man ska behålla vikten, gå upp i vikt eller gå ner i vikt.

För mycket energi = kroppen lagrar fett. För lite energi = kroppen använder fett som energikälla.

Sedan har vi endokrinologin, läran om hormoner och deras verkan.

Så förutom termodynamikens andra lag så kan kroppen med hjälp av hormoner styra verkningsgraden från ungefär 50 % till 0 %.

Överföring av kemisk energi i en form till kemisk energi i annan form eller arbete genererar alltid spillvärme. Se på en bil, bensinen innehåller ungefär 10 000 kcal energi per liter men verkningsgraden i en bensinmotor är bara runt 25 %, resten blir värme för att hålla vindrutan isfri vintertid. Dieselbilar har en högre verkningsgrad, omkring 35 %, vilket gör att dieselbilar har svårt att hålla vindrutan isfri vid lägre temperatur som -25ºC.

Överskott på kolhydrater måste alltid tas om hand på en gång eftersom socker är giftigt. 70 kg (=min vikt) har 5 g glukos i hela blodvolymen. Stiger blodglukos så kommer insulin farandes för att återställa glukosnivån i blodet. Då omvandlas glukos till fett som lagras, se något av mina tidigare brev.

Om man äter LCHF-kost får man mycket energi från fett, och lite mindre från kolhydrater. Eftersom att kolhydraterna intas i små mängder, kommer fettförbränningen gå på högvarv. Men samtidigt har man ju faktiskt ätit en jäkla massa energirikt fett, och jag tänker: borde inte dessa två processer ”ta ut varandra”?

Genom att slippa äta kolhydrater så kan kroppen börja använda den viktigaste energikällan i kroppen, fett.

Det snackas så mycket om att LCHF-kost sätter igång fettförbränningen, men den energin man får i sig borde väl ändå bli såpass stor att man inte går ner i vikt? Rimligtvis ger fettet ett stort energiinnehåll på varje måltid…

Så åtminstone borde man inte gå ner i vikt speciellt fort..?

Du slipper lagra extra fett från kolhydrater som gör dig hungrig i förtid.

Fett gör dig mätt. Ätt 55 g smör (400 kcal) och du är mätt i minst 4 h.

Ät 100 g kolhydrater (400 kcal), du tvingas bygga om 50 g till 10 g fett, blir hungrig efter 2 h och hungern tvingar dig att äta 100 g kolhydrater till som räcker i 2 h och genererar ytterligare 10 g fett.

Genom att du är mätt av att äta fett så slipper du småäta, kroppen känner av hur mycket du behöver äta och du tappar vikt om du är överviktig.

Genom att äta kolhydrater går du ständigt hungrig genom livet och kan öka på din fettmassa från 7 kg till 400 kg i extremfall.

Som ungdom så klarar sig de flera bra trots ganska stora mängder kolhydrater, men bukspottkörteln orkar inte hur många år som helt att gå på högvarv. Fruktos, (strösocker, fruktsocker) måste levern bygga om till fett, kan inte mätas med vanlig blodglukosmätare, ger klar risk för fettlever och övervikt.

Så är det något annat som gör att man förlorar fett? Eller…? Är det, som jag sa, bara så att man får i sig mindre energi då man äter LCHF-kost?

Är du mätt behöver du inte äta stup i kvarten, kroppen känner sig trygg, jag riskerar inte svält, kan då tappa några kg övervikt till.

Alltså vanlig gammaldags, hederlig fysiologi, biokemi och endokrinologi (hormonlära), det som våra stora professorer verkar ha glömt bort helt och hållet.

Knivigt, det här. Eller?

Inte ett dugg knivigt!

Tuva

Vänligen
Björn