Hej,

Detta brev innehåller:

1. WHO frikänner mättade fetter. Ät smör med gott samvete!

2. "Certifierat" slam sprider gifter från avfallsupplag i vår livsmedelsproduktion.

_____________________________________________

1. WHO frikänner mättade fetter. Ät smör med gott samvete!

Vid början av 90-talet insåg jag att det var något i grunden fel med propagandan för margarin och varningarna för mättade fetter i smör och mjölk. Det gick så långt att Livsmedelsverket anlitade en expert som predikade kolesterolets och de mättade fetternas "farlighet" - samtidigt som han avlönades av margarinindustrin. I en undersökning som experten själv medverkade i kunde han dock visa att mättade fetter och mjölkkonsumtion inte gav upphov till hälsostörningar. I en studie på 15-åriga pojkar visade experten att de som drack mer mjölk hade lägre kolesterolvärden. I en annan studie delade han upp patienter med typ-2 diabetes i två grupper. En som fick mer mättade fetter och en som fick mer fleromättade fetter. Den grupp som åt mättade fetter hade lägre blodsocker. Två andra studier som experten genomfört visar liknande resultat. Men han trodde uppenbarligen inte på sina egna forskningsresultat. Det är oförlåtligt att låta denna typ agerande få inflytande över hälsan och livskvaliteten hos stora grupper av svenskarna. Inte minst uppkomsten av astma hos barn och ungdom. (Se nedan).

I ett sista försök att dels skydda margarinindustrin och dess härdningsprocesser (som ger transfetter) och dels demonisera mejeriprodukter, har Livsmedelsverket under en tid påstått att de industriellt framställda transfetterna och en typ av naturliga transfetter som finns i mejeriprodukter är "likvärdiga". Det har hela tiden funnits forskningsresultat som visar på de industriellt framställda transfetternas hälsorisker. Men däremot finns många studier som frikänner mjölken från sådana risker.

Livsmedelsverket har sagt att "tusentals" studier har givit stöd för deras fettpolitik. Men om nu WHO ger ett annat budskap dalar verkets trovärdighet betänkligt och en ursäkt vore på sin plats. Industriellt framställda transfetter är inte likvärdiga med naturliga transfetter. För egen del har jag mest blivit upprörd över hur man i många år matat barn och ungdom i skolor, daghem och i hemmen med fettsnål mat med kemiskt framställda margariner i stället för smör - en naturprodukt. Tänk på att bröstmjölk är rik på både kolesterol och mättat fett. Vidare känner jag mig bestulen på många goda måltider där vi tidigare tvekat att använda grädde och smör i matlagningen. Jag hoppas verkligen att jag i fortsättningen slipper se "Becel" och andra kemiskt framställada margariner i livsmedelsaffärerna.

Från några tidningar:

Ämne: Smör inte farligt

: Bild: Claudio Bresciani

WHO: Smör inte farligt

Fett i mjölk och smör är inte farligt. Det slår Världshälsoorganisationen fast. Samtidigt rekommenderar WHO att industriellt transfett helt tas bort ur livsmedel.

Relaterat

I första hand bör transfetterna ersättas med icke härdat omättat fett, och inte mättat fett, skriver Världshälsoorganisationen, WHO.

Mjölkspegeln som är Mjölkfrämjandets publikation skriver i senaste numret om WHO:s utvärdering av fettstudier om hur olika slags fetter påverkar den mänskliga organismen.

Fokus för utvärderingen var industriellt transfett, inte de naturliga transfetter som finns bland annat i mjölk, grädde och smör samt fett lamm- och nötkött.

Mjölkspegeln redogör och hänvisar till fakta som redovisats i en artikel som publicerats i European Journal of Clinical Nutrition. Där framgår att naturliga transfetter, till skillnad från de industriellt framställda, inte ger ökad risk för hjärtkärlsjukdom. "Resultat för animala transfettsyror stöder inte några skadliga effekter vid normal konsumtion."

Industriellt transfett finns bland annat i bordsmargarin, kakor, pommes frites och snacks.

Transfett bildas när flytande växtoljor härdas. Tekniken används i livsmedelsindustrin för att göra fettet hårdare så att produkterna får önskad sprödhet, fasthet och smältpunkt. Det ökar även hållbarheten.

Det finns inget lagkrav att mängden transfettsyror ska framgå av märkningen på förpackningen, men det ska stå om fettet eller oljan som har använts har härdats. Om en ingrediens uppges vara härdad eller delvis härdad kan det innebära att livsmedlet innehåller transfetter.

Livsmedelsverket i Sverige gör ingen skillnad på industriellt framställt och naturligt transfett. Livsmedelsverket skriver på sin webbsida: "Experiment där stora mängder transfett har konsumerats har inte gett tillräckligt underlag för att avgöra om det finns skillnader mellan naturligt transfett och industriellt framställda transfetter, när de intas i samma mängd.

Lena Strömberg 031-62 41 64

___________________________________

Från Expressen 28/9 09

Elisabet Höglund: Sen det fettsnåla margarinet slog igenom har antalet cancerfall ökat, inte minskat

Den sista bastionen har fallit. Även jag har slutat äta lättmargarin. Beslutet tog jag för två veckor sen. Lättmargarinet i kylskåpet åkte rakt ner i soppåsen. Adjöss med dig, tänkte jag. Nu äter jag bara Bregott och riktigt smör, det vill säga naturliga animaliska fettprodukter.
Sen 50-talet har animaliskt fett, det vill säga grädde och smör, setts som vägen till mänsklighetens undergång. Detta trots att alla bebisar under hela mänsklighetens historia fått sin första näring från den bästa av alla naturprodukter, nämligen modersmjölken.
I slutet av 80-talet började de konstgjorda lättmargarinerna lanseras på bred front, produkter som skulle rädda oss från cancer, diabetes och övervikt. Barnen fick bara dricka lättmjölk och bara breda lättmargarin på smörgåsarna.
Det är förresten lustigt, att det hela tiden har hetat "smörgås", trots att det gulaktiga, som smetats på brödet inte ens varit i närheten av att kunna kallas smör.
Men margarinindustrin har med skicklig marknadsföring fått oss att tro, att deras konstgjorda gula gegga varit detsamma som smör.
Men margarin är alltså inte smör utan en konstgjord kemisk-teknisk produkt, som är så långt ifrån smör man kan komma.

Den person i Sverige, som mest förknippas med jakten på smörförfalskningarna och margarinbluffen heter Gunnar Lindgren, civilingenjör och miljökämpe. Han började forska i margarinerna, sen en anställd vid Carlshamns margarinfabrik i Karlshamn avslöjat för honom hur margarintillverkningen gick till och att denne aldrig i livet skulle låta sina barn äta margarin.
Margarinerna framställs av raffinerade vegetabiliska oljor (rapsolja, palmolja och kokosfett), ofta av sekunda kvalitet. Margarinet processas fram i olika steg med hjälp av kemiska ämnen som aceton, bensin, fosforsyra, vätgas, blekmedel, nickel och natriummetylat. I slutfasen tillsätts färg- och aromämnen för att margarinet ska se ut som smör och smaka som smör.
Orsaken till att jag själv från början valde smörgåsmargarin var förstås konsistensen. Till skillnad från kylskåpskallt smör är margarinet mjukt och lätt att breda på mackorna.
Nu vet jag bättre. För att margarinet ska få sin behagliga bredbara konsistens slås fettmolekylerna sönder. Det kallas omestring. På kemisk väg skiljs fettsyrorna från glycerolmolekylen och binds sedan återigen till denna, men nu på ett slumpmässigt och onaturligt sätt. Det ämne, som används vid omestringen heter natriummetylat. Under processen omvandlas detta till metanol (Källa: Livsmedelsverket).

Lättmargarinernas fenomenala framgångar beror på smörets påstådda farlighet. Smör var cancerframkallande och ökade risken för diabetes och hjärtinfarkt. Lätt-margarin däremot var nyttigt. Det minskade kolesterolhalten i blodet. Man gick ner i vikt och garanterades evigt liv.
Så enkelt visade det sig nu inte vara. Sen det fettsnåla margarinet slog igenom i slutet av 80-talet har antalet cancerfall ökat, inte minskat. Fler människor än någonsin får diabetes och fetma har blivit ett av våra största samhällsproblem.
Nu påstår jag inte att det finns några enkla raka samband här. Att alltfler drabbas av välfärdssjukdomar beror också på ändrade livsmönster, det vill säga ökat stillasittande, brist på motion, ökad konsumtion av godis, läsk, glass, kaffebröd, pizza, pommes frites, alkohol och allt större mängder socker i vanliga livsmedel.
Hur farliga lättmargarinerna är, är heller inte utrett. Ändå väljer jag att i fortsättningen äta smör - i hopp om att det som kommer från våra kossor väl ändå inte kan vara farligt.

Av Elisabet Höglund

__________________________________________________-

Från Aftonbladet 1/10 09

”Man får inte cancer för att man stoppar i sig fett”

Fett är inte farligt.

Mjölk och smör är inte heller farligt.

Nu kan vi en gång för alla sluta tramsa med lättmargarin.

Det är inte jag som säger att fett i sig och mättat fett i synnerhet varit utsatt för en enorm förtalskampanj som visar sig vara helt galen.

Det är Världshälsoorganisationen som låtit utföra en gigantisk utvärdering av de studier som gjorts av fett och de olika fetternas påverkan på oss.

Allt är fel

Och tänka sig: allt vad man har försökt tuta i oss är fel.

Man får inte hjärtattacker för att man dricker mjölk och äter smör.

Man får inte cancer för att man stoppar i sig fett av något slag.

Man går inte ens upp i vikt på grund av att man äter just fett av vilken sort som helst förutom industritransfetter.

Däremot kan fetma – inte övervikt, utan fetma – ställa till det i kroppen.

Hela genomgången av de stora studierna mynnar ut i att Livsmedelsverket inte har något stöd alls för sina fånigheter att barn ska äta lättmargarin och dricka lättmjölk och att vi ska ge fan i smör och steka i geggan som stavas Milda.

Eftersom debatten varit het och högljudd går jag nyfiket in på Livsmedelsverkets hemsida för att se hur de kommenterar denna faktiskt revolutionerande världsnyhet.

De säger inte flaska.

Inte ett ord om att den globala myndighet som de alltid sätter sin största tillit till nu daskar dem på fingrarna med en linjal som heter duga.

Väl magstarkt

Jag förstår att man inte skriver om alla sina texter i ett huj och att man kanske vill fundera över hur man ska sätta ihop sina nya kostråd men att fullkomligt låtsas som om det regnar är väl magstarkt för en statlig myndighet som piskat upp oss sedan 70-talet med sin fettfobi.

För den som vill se genomgången med egna ögon går det bra att söka på ”Fats and fatty acids in human nutrition”.

_____________________________________

Smör minskar uppkomsten av astma

Pressmeddelande från Västra Götaland:
Ny studie från Västra Götalandsregionen och Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
2009-09-11

Allergi ökar bland unga i Västra Götaland
Astma, näsbesvär och eksem är ett stort folkhälsoproblem, inte minst bland unga. I Västra Götalands län är hälften av tonåringarna drabbade. Det visar en studie som genomförts under 2008 av Sahlgrenska akademin, på uppdrag av Folkhälsokommittén, Västra Götalandsregionen. Resultaten, som presenterades vid en presskonferens tidigare idag, visar också att allergin bland unga har ökat med tio procentenheter sedan år 2000.

Studien, som omfattar alla ungdomar födda år 1992 och boende i Västra Götalands län, är en uppföljning av en motsvarande studie som gjordes år 2000. Resultatet visar att hela 49 procent av ungdomarna har antingen läkardiagnostiserad astma, näsbesvär eller atopiskt eksem. Näsbesvär är vanligast följt av astma och atopiskt eksem och det är vanligare med allergi bland flickorna än bland pojkarna.
Jämfört med år 2000 är andelen med allergi nästan 10 procentenheter högre i denna undersökning. Ökningen beror främst på en ökad förekomst av näsbesvär och därnäst på en ökning av astma.
– Betydligt fler svarade att de någon gång haft rinnsnuva, nysattacker eller andra näsbesvär utan att vara förkylda, jämfört med den tidigare undersökningen. Men, vi vet inte vad ökningen beror på; det behövs mer forskning för att ta reda på vad som ligger bakom, säger Jonas Brisman, överläkare och projektledare för studien vid enheten för arbets- och miljömedicin vid Sahlgrenska akademin.

Mer fisk och smör - mindre förekomst av astma?
Studien tyder också på ett samband mellan fisk, smör och mindre astma.
– De som äter mer fisk och smör tenderar att ha lägre förekomst av astma och det är ett samband man sett även i andra studier. Vi kommer att analysera sambandet kost och allergier närmare i en senare rapport, säger Jonas Brisman.

Medicinsk studie- och yrkesvägledning i skolan
Att så många ungdomar är drabbade av allergier och att det dessutom skett en ökning kräver att arbetet med allergifrågorna fortsätter, menar Jonas Brisman:
– Eftersom vi ser en ökad allmän känslighet i luftvägarnas slemhinnor och hud behövs åtgärder för att säkra en god inomhusmiljö främst i skolan men på sikt även ungdomarnas framtida arbetsmiljö. Det finns också behov av informationsinsatser till barn, unga och föräldrar, t ex genom medicinsk studie- och yrkesvägledning i skolan.
Från denna studie kommer ytterligare två rapporter att presenteras där rapport två, som kommer längre fram i höst, innehåller resultat med fokus på kostvanor och rapport tre, som kommer våren 2010, innehåller resultat avseende hälsa i ett socioekonomiskt perspektiv.
– Vi vill dels försöka ta reda på om det finns samband mellan kost och allergier, dels om det finns skillnader bland olika grupper i samhället när det gäller allergier för att kunna besluta om riktade insatser, säger Karin Engdahl (S), ordförande Folkhälsokommittén, Västra Götalandsregionen.

2. "Certifierat" slam sprider gifter från avfallsupplag i vår livsmedelsproduktion.

Vem kunde drömma om att de reningsverk som nu "certifierats" och sprider slam i vår livsmedelsproduktion, tillåter att lakvatten från avfallsupplag rinner in i slammet. Tidigare har man påstått att "certifierat" slam skulle vara rent från miljögifter. LRF och Lantmännen tycks ha litat på detta. Att avfallsupplag skulle kunna vara inkopplade har alla tidigare ansett och påstått vara oförenligt med slamspridning. Ryaverket (Gryaab) i Göteborg har nyligen "certifierats". Jag har gjort en granskning av hur det förhåller sig med anslutningar och hur mycket kemiskt avfall som finns i slammet. Det är förvånade och upprörande att tre stora avfallsupplag är anslutna till ett "certifierat" reningsverk. Men annat är kanske inte att vänta, då reglerna för "certifieringen" har utformats av avloppsbranschen själv.

Vid Tagene avfallsupplag finns stora mängder miljöfarligt avfall, t ex asbest, men också aska och slagg från sopförbränningen, liksom massor från rökgasfilter.

Vid Brudaremossen avfallsupplag finns stora mängder avfall från en tid då PCB, DDT m m cirkulerade i samhället.

Vid Sörmossen avfallsupplag har bl a EKA i Bohus deponerat stora mängder kvicksilverhaltigt avfall, där vi också kan vänta att dioxiner finns närvarande.

Vid Sävenäs avfallsförbränning bildas en komplex flora av industrisamhällets kemiska avfall.

Jag skulle önska att ni som inte riktigt är insatta i vad slammet riskerar att ställa till med för åkern, växterna, djur och människor läser bilagda fil. Där framgår att betydelsen av "växtnäringsåterföring", "fosforåterföring" samt återföring av "mullbildande ämnen" närmast är betydelselös jämfört med mängden främmande ämnen som vi kan vänta finns i slammet - men som inte redovisas - och som sprids på livsmedelsproducerande mark. Vi står nu inför ett slut på detta. Om inte jordbruket - och inte minst barnmatstillverkarna och mejerisidan förstår detta, måste vi alla ingripa.

Men läs först denna bilaga!

Gunnar Lindgren
Starrkärr 210
446 95 Älvängen
0303-745155
070-567 90 54
gunnar.lindgren@ale.mail.telia.com
www.gunnarlindgren.com

TKB